MORRA LATINLAROVERKET

-

Ba;

Stalm, Iduns Tryckeri. Aktieb.

W’T 277.7 5,
4 S - :
- 0

C.

(S)

vg
D.

mietesin
wivoloeishleentesrsnoe

inmosTem

“Itiiten


Li af Edvard Cuhrs, Stockholm.

Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag.

291,

4

Berzalnsy 7

7 Grefbron

SIEHOLMEN

SKEPPSHOLMEN

22.

23.

2%.

ELGEANDS
HOLMEN

Norrtulls
station

3

11. Telefon station

12. Jvea salen

26. Riksbankens afd. kontor

27. Intecknings gar: akt. b.

28. Allm. lypoteksbanken

29. Alm lfypoteksk. /.‘Sr. st.

30. Skånes Ensk. banks aft. k.

31. Sundsvalls Ens.banksafd

32 Hernösonds Ens.b.afd.k

J3 Järnkontoret

Östra
station

2. Klara folkskola-

3. Stockholms högskola

5. Wa Elementar skolar

5. Jakobs allm. läroverk

6. Tekniska högskolan

7.	» skolan

& Agl. Vetenskaps akademien

9. Engelska kyrkan

1O. Emanzels kyrkan

1%. Blanch café'

15 Operaki illaren

16.Dramatiska Teatern

17 Kongl. Operan

18. Vasa Teatern

19. Grand Hotel

20. Hotel Rydbory

21. " Germania

STOCKHOLM

NORRMALM, ÖSTERMALM.

KUNGSHOLMEN.

37 Kongl. Postverket

38. Saluhallar

Östermalm

J9 Agl. Högre lärarinne sem.

40. Industri -palatset

£1. Franska Zayrkcan

42. Blasieholms kyrkan

43. Hamburger Börs

Digos

Set jE

Skalan 1: 15,000"

100	200	300	400 Meter



Gustaf Adolfs kyrka •


BLÄS1EHOLMEN

RIDDAR

HOLMEN

- Bomslups ti

krigssk.

KASTE

fr Liljeholmen

BECKHOLME

*92/2,

"Tegelviken

s981

van

gelgt.

wunden \

Stuckhalm, Iduns Tryckeri Aktiebolag.

Lit af Edvard Cohrs, Stockholm

ELGEANDS
HOLMEN

Årsta-
torget

Danviks-
lunden
AGATAN

[ Sevilla
logiskt

STOCKHOLM

STADENSÖDERMALM

L Xso
"berget

KEP PSH OL

Skalan 1: 15,000

100 200309 Meter

18 Riksarkivet

19. Generalstaben.

20. Kongl.Boktryckeriet	1
Södermalm:	kyal"

21. Södra Teatern

22. Mosebacke	—

23. Konung Oskar I5 minne _--

24. Högre allm. läroverket	.

25. Katarina allm.läroverk "

26. Navigations skola

27. Katarina folkskola

28. Maria •

29. Maria fattighus

30. Nikolai folkskola (Staden)

31. Södra inkvarterings kasernen

Ri ddarholmen :

15. Riksdagslaset

16. Svea Hofrätt

17. Riksgälds kontoret

Staden:

zRådhuset

2. Öfverståthållare emb. kansli

3. Poliskammaren

% Cellfängelset

5. Kongl. Kansli

6 Riddarhuset

7. Börsen

8 Kongl. Telegrafverket

9. Riksbanken

10. Stockholm Enskilda bank

11. Skandinaviska kredit akt b.

12. Industri kredit akt. bolaget

13. Stockholms sparbank

SJUNDE

NORDISKA SKOLMÖTET

1

STOCKHOLM

DEN 6, 7 och 8 AUGUSTI 1895

PROGRAMHÄFTE:

FÖRHANDLINGAR — ARBETSORDNING — SAMKVÄM — UNDER-

RÄTTELSER FÖR MÖTESDELTAGARNE —

SÅNGER — KARTOR

STOCKHOLM

IDUNS TRYCKERI AKTIEBOLAG
1895
annez Atån öster, Aan väster, fan söder.

lotden er sluter med Röjd i sin famn.

Urotasta vänner och älskade Stödet.

—— Sådant är stundens och framtidens namn.»
Minneslista for mötesdeltagarne.

(Siffrorna inom parentes hänvisa till sidorna.)

Måndagen den 5 augusti.

Kl. 10 f. m.—12,30 e. in. Sveriges
allmänna folkskollärareförenings
minnesfest, 2—5 e. m. dess öfver-
läggningsmöte, 6,30—9,30 e. m. dess
samkväm (62).

1—3 e. m. Pedagogiska biblioteket
(50).

Tisdagen den 6 augusti.

1\1. 8,30 f. m. Morgonandakt (12).

9,30 f. m. Mötets konstituerande (12).

10—11,30 f. m. Allmänna samman-
träden (12).

12,30—3 e. m. Allmänna samman-
träden (13).

10—12 f. m. Slöjduppvisning och
slöjdutställning (4'7).

10	f. m.—4 e. m. Handarbetets
vänner (50).

11	f. m.—3 e. m. Arbetsstuga
47); Nationalmusei konstafdel-
ning (48).

12—3 e. m. Riksmuseets alla af-
delningar (49).

1—3 e. m. Pedagogiska bibliote-
ket (50).

3,30 e. m. Konserter (40—42).

6 e. nr. Dansk kvindegymnastik (47).

Onsdagen den 7 augusti.

Kl. 9—11,30 f. m. Afdelningssamman-
träden (14).

12,30—3 e. m. Allmänna sammanträ-
den (16).

9f.m. Dansk kvindegymnastik (47).
10—12 f. m. Slöjduppvisning och
slöjdutställning (47).

10f. m.—4 e. m. Handarbetets vän-
ner (50).

11 f. m.—3 e. m. Arbetsstuga (47).
11.15 f. m. Föredrag i norska ut-
ställningslokalen (11).

12—3 e. m. Lifrustkammaren (49);
Riksmuseets alla afdelningar (49).

1—3 e. m. Pedagogiska biblioteket
50).

5 e. m. Utfärder (43).

4—6 e. m. Riddarholmskyrkan (52).

Torsdagen den 8 augusti.

Kl. 9—11,30 f. m. Afdelningssam-
manträden (17).

12,30—2 e. m. Allmänna sammanträ-
den (19).

2—2,30 e. m. Mötets afslutande (19).
9f. m. Dansk kvindegymnastik (47).
10—12 f. m. Slöjduppvisning och
slöjdutställning (47).

10 f. m.—3 e. m. Telefonbolagets
apparatsal (52).

10 f. m.—4 e. m. Handarbetets vän-
ner (50).

11 f. m.— 3 e. in. Arbetsstuga (47).
12—3 e. m. Lifrustkammaren (49);
Riksmuseets alla afdelningar (49).
1—3 e. m. Pedagogiska biblioteket
(50)	. .	.	.
11 f. m.—5 e. m. Nationalmusei
båda afdelningar (48).

4—10,30 e. m. Skansfesten (44).

Fredagen den 9 augusti.

11 f. m.—3 e. m. Nationalmusei
konstafdelning (48).

12—3 e. m. Nationalmusei historis-
ka afdelning (48); Lifrustkamma-
ren (49). .

1—3 e. m. Pedagogiska biblioteket
50).

Alla dagarna tillgängliga

(några endast under mötesdagarna):

Skolmötets utställning (11), Kungl.
biblioteket (50), Riksarkivet (50),
Läsesalongen (50), Nordiska mu-
seet (48), Geologiska museet (49),
Hygieniska museet (49), Biologiska
museet (49), Rundmålningen (52),
Panoptikon (52), Riddarhussalen
(52), Kungl. slottet (52), Interna-
tionella lärarinnehemmet (50) samt
skolor (51) och bad (56) m. m.
Bestyrelsernas sammansättning.

Svenska bestyrelsen

3 id sjette nordiska skolmötet i Köpenhamn år 1890 beslöts, att
nästa nordiska skolmöte skulle hållas i Stockholm sommaren
0/o 1895, och uppdrogs ät dåvarande svenska bestyrelsen, »att, när tiden
s för anordnandet af nästa möte är inne, vidtaga sådana åtgärder,
att de svenska korporationer, som då företrädesvis kunna anses re-
presentera lärarekåren vid folkskolorna, seminarierna, de högre flick-
skolorna samt de allmänna läroverken, måtte utse en ny svensk be-
styrelse med den omfattning, omständigheterna påkalla».

Med anledning häraf sammanträdde svenska bestyrelsen för det
sjette nordiska skolmötet den 24 mars 1894 och beslöt, att bestyrelsen för
det sjunde nordiska skolmötet skulle utses af följande valkorporationer:
Stockholms läraresällskap, styrelsen för svenska läraresällskapet, cen-
tralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening, lärarekol-
legierna vid seminarierna och de högre flickskolorna samt Allmänna
skandinaviska gymnastikläraresällskapet. Vidare beslöts, att den blif-
vande bestyrelsen skulle utgöras af 25 personer med rätt att, om den
så för godt funne, med sig adjungera andra lämpliga personer. Af
dessa 25 ledamöter skulle Stockholms läraresällskap utse 3, styrelsen
för Svenska läraresällskapet 2, seminarierna 2, de högre flickskolorna
3 och Allmänna skandinaviska gymnastikläraresällskapet 1 ledamot,
hvarjämte centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening
skulle föranstalta om val af 9 ledamöter. De återstående 5 skulle
vid gemensamt sammanträde mellan de 20 sålunda valda bestyrelse-
medlemmarne utses, och skulle därvid väljas personer, representerande
Stockholms kommun.

Till följd af detta beslut anställdes val i slutet af vårterminen
1894. Innan bestyrelsen började sina egentliga arbeten, beslöt den
att med sig adjungera representanter för universitetsutvidgningen, för
folkhögskolorna, för den pedagogiska slöjden och för skolhygienen. På
BESTYRELSERNAS SAMMANSÄTTNING.

5

grund af dödsfall (pastor primarius Fr. Febr) och några afsägelser
skedde ändringar i den sålunda valda bestyrelsen, så att den nu be-
står af följande 31 medlemmar, representerande nedannämnda skolor
och korporationer:

de allmänna läroverken:

kollegan d:r Const. Falk,
rektor Sigfrid Almquist,

» Eugène Schwartz,
kollegan d:r N. G. V. Lagerstedt,
» d:r P. Hallström;

valda af Stockholms läraresäll-
skap

valda af Svenska läraresällskapets
styrelse

de högre flickskolorna:

lärarinnan vid statens normalskola

Lilly Engström,	(valda af de högre flickskolornas
skolföreståndarinnan Anna Sandström,elektorer
skolföreståndaren J. Löfvén; )

seminarierna :

lektor C. A. Zachrisson,
seminarieadjunkten Hedvig Sidner ;

valda af seminariernas elektorer

folkskolan :

utgifvaren af Svensk Läraretidning Emil

Hammarlund,	valda af Sveriges allmänna folk-

folkskolläraren K. J. Ahlberg,skollärareförenings central-

»	Axel Blomqvist,	I	styrelse

»	Nils Lundahl i Lund, J

»	J. J. Dalström,	1

erode 299,	valda af Stockholms folkskoll ärare-

»	Alexander Jonsson,	(	förening

slöjdinspektrisen Hulda Lundin,	I	-	5

folkskollärarinnan Maria Jönsson;	J

gymnastiklärarne:

professor L. M. Törngren;

utsedd af Allmänna skandinaviska
gymnastikläraresällskapet

kommunala representanter:

landshöfdingen O. R. Themptander,
folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman,
grosshandlaren O. Almgren,
professorskan fru Agda Montelius,
kyrkoherden d:r Evald Bergman;

valda af bestyrelsen
6

BESTYRELSERNAS SAMMANSÄTTNING.

adjungerade ledamöter:

professor Harald Hjärne i Uppsala, '

» Seved Ribbing i Lund,

folkhögskoleföreståndaren d:r L. Holm-

ström å Hvilan,
folkhögskoleföreståndaren direktör Teo-
dor Holmberg å Tärna,
föreståndaren för Nääs slöjdläraresemi-
narium direktör Otto Salomon,
skolläkaren med. d:r Edv. Sederholm. /

utsedda af bestyrelsen

Till funktionärer i bestyrelsen valdes:

Ordförande: pastor primarius dir Fr. Fehr,

Vice ordförande: folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman,
Sekreterare: d:r Const. Falk,

Hufvudkassör: professor L. M. Törngren,
Byråföreståndare: folkskolläraren J. J. Dalström.

Sedan d:r Fehr den 14 sistl. maj aflidit, skedde följande ändrin

Ordförande: folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman,
Vice ordförande: professor L. M. Törngren.

Norska bestyrelsen.

Formand: skolebestyrer Otto Anderssen,

Vice formand: overlärer J. Nicolaisen,
Sekretär: lärer Th. Brataas,

Övrige: skolebestyrer dr A. Ræder,
lärerinde Göthilda Næss,

» Petræa Larsen,

» Fina Fritzner,

overlärer H. Raabe,
seminariebestyrer dr Georg Fasting,
skolebestyrer 0. Berg,
lärer N. Th. Holte,

alla i Kristiania.
BESTYRELSERNAS SAMMANSATTNING.

Danska bestyrelsen

Formand: direktören for det kommunale skoleväsen Karl Theisen,
Kjöbenhavn,

Sekretär: seminarieforstander Fr. Thomassen, Kjöbenhavn,

Kasserer : skoleinspektör A. Hoffmann, Kjöbenhavn,

Övrige: direktör for det private skoleväsen Niels Bache, Kjöbenhavn,

statsrevisor Harald Holm, Kjöbenhavn,

forste lärer P. A. Holm, Bjerge,

seminarieforstander R. J. Holm, Vejle,

professor C. Krüger, Helsingör,

folkeskolelärer Valdemar Kyhl, Kjöbenhavn,

viceinspektrice Ottilie Lagoni, »

skoleinspektör Joakim Larsen, Fredriksberg,

kand. mag. C. F. L. Ling, Kjöbenhavn,

forstanderinde for N. Zahles börneskole Katrine Lonborg,

Kjöbenhavn,

skoleinspektrice Henriette Petersen, Kjöbenhavn,

folkeskolelärer Emil Sauter, Gladsakse,

höjskoleforstander L. Schroder, Askov,

professor Henrik Smith, Kjöbenhavn,

skolebestyrer S. L. Tuxen, »

Finska bestyrelsen.

Ordförande: folkskoleinspektören d:r Viktor Öhberg,
Öfriga: föreståndaren för läroverket för gossar och flickor, pastor
K. T. Broberg,

lärarinnan vid finska fruntimmersskolan Matilda Ellinen,
föreståndarinnan för finska samskolan Lucina Hagman,
lärarinnan Alma Hallberg,
läraren vid finska normalskolan magister Viktor Hellman,
läraren vid svenska normalskolan magister Elis Lagerblad,
föreståndarinnan för högre finska folkskolan för flickoi'
. Sofie Sträng,

alla i Helsingfors.
BESTYRELSERNAS SAMMANSÄTTNING.

Svenska bestyrelsens sektioner och kommittéer.

Den svenska bestyrelsen har varit fördelad på följande tre sek-
tioner :

Pedagogiska sektionen: rektor S. Almquist (ordförande), rektor
E. Schwartz (vice ordförande), folkskollärarne A. Blomqvist (sekreterare) och
Fridtjuv Berg samt fröknarna Lilly Engström och Anna Sandström.

Ekonomiska sektionen: folkskoleinspektören C. G. Bergman
(ordförande), professor L. AI. Törngren (vice ordförande), folkskolläraren
K. J. Ahlberg (sekreterare), grosshandlaren O. Almgren, folkskolläraren
J. J. Dalström, d:r Const. Falk, redaktör E. Hammarlund, skolföreståndaren
J. Löfvén, folkskollärarinnan Maria Jönsson och fru Agda Montelius.

Utställningssektionen: lektor C. A. Zachrisson (ordförande),
d:r N. G. V. Lagerstedt (vice ordförande), folkskolläraren Alexander Jons-
son (sekreterare), fröknarna Hulda Lundin och Hedvig Sidner samt dir
E. Sederholm. Adjungerade ledamöter: folkskolläraren Hjalmar Berg, fil.
kand. S. A. Stalin och med. licentiaten C. E. Valler.

Det närmare arbetet med mötets organiserande har varit öfver-
lämnadt åt följande sex kommittéer:

Byråkommittén: folkskoleinspektören C. G. Bergman (ordförande),
byråföreståndaren J. J. Dalström (sekreterare), fröknarna Lilly Engström
och Maria Jönsson samt rektor E. Schwartz.

Inkvarteringskommittén: byråföreståndaren J. J. Dalström
(ordförande), fröken Maria Jönsson (sekreterare), föreståndarinnan för Nya
hushållsskolan Hedda Cronius, folkskolläraren A. R. Hallström samt folk-
skollärarinnan Anna Rylander.

Tryckningskommittén: redaktör E. Hammarlund (ordförande),
folkskolläraren Fridtjuv Berg (sekreterare), byråföreståndaren J. J. Dal-
ström, d:r C. Falk och fröken Anna Sandström.

Skansfestkommittén: folkskoleinspektören C. G. Bergman (ord-
förande), fröken Hulda Lundin (sekreterare), fru Amanda Hammarlund,
d:r Artur Hazelius och rektor K. E. Palmgren.

Utfärdskommittén: professor L. M. Törngren (ordförande),
förste läraren Sv. Nilsson (sekreterare), folkskollärarinnan Amanda Da-
nielsson, lärarinnan Maria Lodin samt kapten G. O. Wallenberg.

Konsertkommittén: fröken Hedvig Sidner (ordförande), folk-
skolläraren K. J. Ahlberg (sekreterare), fru Maria Bolin, folkskolläraren
Leo Karlsson samt lärarinnan Anna Lindhagen.
(Döfefs byrå

hålles öppen på följande tider och ställen:

a)	Klara folkskolehus, Vasagatan 11:

Den 1 och 2 augusti kl. 9 f. m.—] e. m. och 5—7 e. m.
Lördagen den 3 augusti kl. 9 f. m.—1 e. m. och 5—10,30 e. m.
Söndagen	» 4	»	kl. 9—11 f. m., 2—5 och 7—10,30 e. m.
Måndagen » 5	»	kl. 9 f. in.—10,30 e. m.

b)	Musikaliska akademien (ingång från Blasieholmshamnen)

Tisdagen den 6 augusti

Onsdagen » 7	»

Torsdagen » 8	»

kl. 8,30 f. m.—5 e. m.

Svenska och norska afdelningarna på nedra bottnen.

Danska och finska afdelningarna 1 tr. upp.
Samlingsrum för bestyrelserna 1 tr. upp.

c)	Klara folkskolehus, Vasagatan 11:

Fredagen och lördagen den 9 och 10 augusti kl. 9—12 f. m. och
5—7 e. m.

Söndagen den 11 augusti kl. 9—11 f. m.

Å mötesbyrån

antecknas till deltagande i mötet och erlägges mötesafgiften, 5
kronor, af dem, som ej förut erlagt afgiften;

utlämnas till mötesdeltagare programhäfte och mötesmärke (in-
trädeskortet uppvisas);
10

MÖTETS BYRÅ.

anvisas rum åt de mötesdeltagare, som anhållit därom och ej
förut erhållit bostadsanvisning sig tillsänd;

utlämnas inkvarteringskort till den s. k. Siverska kasernen (mot
erläggande af 1 kr. för tiden 4—9 augusti) till de mötesdeltagare, som
förut anhållit om dylik bostadsanvisning;

utlämnas inkvarteringskort till Nikolai, Jakobs och Adolf Fred-
riks folkskolehus (mot erläggande af 1,75 kr. för tiden 3—9 augusti)
till de mötesdeltagare, som på förhand begärt sådan bostad;

utlämnas biljetter till konserterna i Storkyrkan (gula) och Jakobs
kyrka (blå) samt Musikaliska akademien (hvita);

utlämnas fördelning sbiljetter till de olika serveringsställena vid
festen å Skansen (sid. 44);

försäljas biljetter (à 1 kr.) till utfärderna i Stockholms skärgård
och till Saltsjöbaden (sid. 43);

mottagas och expedieras skrifvelser till sekreteraren och mötets
öfriga funktionärer;

utlämnas till mötesdeltagare adresserade bref;

meddelas upplysningar angående sevärdheter och utflykter;

tillhandahålles den öfver mötets utställning upprättade katalogen;

utlämnas till deltàgarne i Sveriges allmänna folkskollärareför-
enings ombudsmöte ombudskort och program för nämnda möte;

försäljes »Stockholm och dess omgifningar» med kartor till ett
pris af 1 kr. 50 öre (boklådspris kr. 2,50).
Sholmöfefs utsfällning

af undervisnings- och skolmateriel, pedagogisk litteratur samt föremål af-
seende skolhälsovården är anordnad i Tekniska skolans lokal, Mäster-
Samuelsgatan 36, 2 och 3 tr. upp.

Utställningen hålles öppen

måndagen den 5 augusti kl. 1—7 e. m.;

tisdagen den 6 till och med lördagen den 10 augusti hvarje dag kl.
•	9 f. m.—5 e. m;
söndagen den 11 augusti kl. 2—6 e. m.

För mötesdeltagare fritt.

För allmänheten tillträde mot en afgift af 25 öre.

Kataloger säljas i utställningslokalerna och â mötets byrå.

À norska utställningslokalen håller onsdagen den 7 augusti kl.
11,15 f. m. boghandler G. K. JOH:S PARMANN från Kristiania före-
drag öfver följande ämne: »Lidt om anskuelsesundervisning, belyst ved
nogle nyere läremidler.»
2

ROGRAM

Tisdagen den 6 augusti.

Kl. 8,30 f. m.

Morgon andakt.
Östermalms kyrka.

Predikan af biskop GOTTFRID BILLING.

Kl. 9,30 f. m.

Mötets konstituerande.

Östermalms kyrka.

a)	Bestyrelsens ordförande d:r C. G. BERGMAN förklarar mötet
öppnadt.

b)	Val af mötesordförande och mötessekreterare.

c)	Mötesordföranden underställer mötet följande tre af bestyrelsen
uppgjorda förslag (s. 12—20):

I.	Plan för mötet.
Tisdagen den 6 augusti.

Kl. 10—11,30 f. m.

Allmänna sammanträden.

A. Blasieholmskyrkan.

Ordförande: skolebestyrer Otto ANDERSSEN.
Sekreterare: förste lärer CARL HENRICHSEN, kand. G. E. ELIASSON.

1.	Den danske folkehöjskoles historiske udvikling. Föredrag af
höjskoleforstander Ludvig Schroder, Askov.
MÖTESPROGRAMMET.

13

2.	Folkehöjskolens standsjävnende gerning. Föredrag af höj-
skoleforstander J. NÖRREGÅRD, Testrup.

3.	Folkhögskolan en skola för lifvet. Föredrag af direktör
Teodor Holmberg, Tärna.

B. Operasalongen.

Ordförande: professor H. Hjärne.

Sekreterare: overlärer H, OSTERGAARD, lektor A. E. Selander.

4.	Psykologiens betydelse för lärareverksamheten. Föredrag af
docenten Frans von Scheele, Uppsala.

5.	Om en historisk tråd i undervisningen. Foredrag af pro-
fessor Povl la Cour, Askov. Diskussion.

C. Musikaliska akademien.

Ordförande: skoleinspektör L. O. T. WIGGERS.

Sekreterare: lärer M. P. JÆGER, folkskolläraren M. Nelander.

6.	Enheden i barneskolens dannelsesundervisning. Foredrag af
overlärer J. Nicolaisen, Kristiania.

7.	Om det personliga i undervisningen. Föredrag af docenten
O. E. Lindberg, Göteborg.

Kl. 11,30 f. m.—12,30 e. m.

Uppehåll.

Kl. 12,30--3 e. m.

Allmänna sammanträden.

A. Blasieholmskyrkan.

Ordförande: direktör T. HOLMBERG.
Sekreterare: lärer N. Th. HOLTE, kandidat Gr. J. W. MUNTHE.

8a) En organisk förbindelse mellem folkeskolen og den höjere
almenskole. Indledningsforedrag af skoleinspektör John SÖYLAND,
Tönsberg.
14

MÖTESPROGRANMET.

Sb) Om organiskt samband mellan folkskolan och den högre
skolan. Inledningsanförande af professor J. A. LUNDELL, Uppsala.
Efter inledningsanförandena diskussion.

B.	Operasalongen.

Ordförande: lärer Th. BRATAAS
Sekreterare: förste lärer L. N. VOGT, folkskollärarinnan
MARIA Aspman.

9.	Tegning med kridt på den sorte tavle anvendt som an-
skuelsesmiddel i börneskolen. Foredrag af tegneinspektör CARL F.
Andersen, Kjöbenhavn.

10.	Exkursioner såsom medel för undervisning och uppfostran.
Inledningsanförande af föreståndaren för teoretiska profårskursen i
Uppsala d:r J. BAGER SJÖGREN. Diskussion.

C. Musikaliska akademien.

Ordförande: skoleinspektör JOAKIM LARSEN.
Sekreterare: lärer F. PEDERSEN, folkskolläraren Carl LIDMAN.

11.	Om idrott och kroppsöfningar i uppfostrans tjänst. Före
drag af major Viktor Balck.

12.	Bör läxöfverläsning helst ske i hemmet eller i skolan? In-
ledningsanförande af folkskollärarinnan fröken ADÈLE WETTERLIND,
Jönköping. Diskussion.

—-----

Onsdagen den 7 augusti.

Kl. 9—11,30 f. m.

Afdelningssammanträden.

A. Blasieholmskyrkan.

Afdelning för undervisning i kristendom.

Ordförande: lektor John Personne.
Sekreterare: lärer J. BRYHN, teol. kand. K. V. Lundqvist.

13.	Uppfostran till tro. Föredrag af komministern J. A. Ek-
lund, Asaka.
MÖTESPROGRAMMET.

15

14.	Om grundföreställningar vid religionsundervisningen. Före-
drag af teol. assistenten d:r CARL R. MARTIN, Uppsala.

15.	Om den religiösa konsten och undervisningen i biblisk his-
toria. Inledningsanförande af öfverläraren ALFR. DALIN, Huskvarna.
Diskussion.

B. Operasalongen.

Afdelning för undervisning i språk.

Ordförande: rektor CARL LUNDBERG.

Sekreterare: lärer J. RINGDAL, lärarinnan M. VIDEGREN.

16.	Fem års erfarenhet med den »imitativa metoden», tilläm-
pad vid undervisningen i engelska med lärjungar utgångna från folk-
skola. Föredrag af fil. kand. DANIEL ELFSTRAND, Gäfle.

17a) Historik och kritik öfver rättskrifningsfrågan. Föredrag
af skolföreståndaren magister Isak SMEDS, Borgå.

17b) Om rättstafningen från pedagogisk och social synpunkt. Fö-
redrag af professor J. A. LUNDELL, Uppsala.

Efter inledningsföredragen diskussion.

C. Musikaliska akademien.

Afdelning för undervisning i slöjd.

Ordförande: overlärer J. NICOLAISEN.

Sekreterare: lärer P. H. BERG, folkskoleinspektör A. HAAPONEN.

18.	Om systematisk undervisning i kvinnlig slöjd, belyst medelst
modeller. Föredrag af slöjdinspektrisen fröken HULDA LUNDIN, Stock-
holm. Diskussion.

19.	Om praktisk slöjdundervisning. Foredrag af slöjdskolefor-
stander AKSEL Mikkelsen, Kjöbenhavn.

20.	Den pedagogiska slöjden, dess uppkomst, mål och medel.
Föredrag af direktör Otto SALOMON, Nääs.

D. Operafoyern.

Afdelning för undervisning i naturkunnighet och matematik.

Ordförande: öfverläraren J. GUST. Söderberg.
Sekreterare: lärer J. RUUD, folkskolläraren Axel BLOMQVIST.

21.	Skolans förhållande till djurskyddsfrågan. Inledningsanfö-
16

MÖTESPROGRAMMET.

rande af herr UNO STADIUS, redaktör för »Rättvisa mot alla», tid-
skrift för djurskyddsföreniogarna i Finland. Diskussion.

22.	Hvad bör göras för höjandet af skolträdgårdsskötseln? In-
ledningsanförande af folkskolläraren J. A. STRANDBERG, Nykvarn.
Diskussion.

E. Frimuraresalen.

Afdelning för undervisning i historia och geografi.

Ordförande: overlärer II. RAABE.

Sekreterare: lärer J. JENSEN, folkskolläraren PEHR BORGH.

23.	Historieundervisningen som led i den nationale opdragelse.
Foredrag af professor Hans OLRIK, Kjöbenhavn.

24a) Folkeskolens nationale opgave. Indledningsforedrag af
overlärer J. OLSEN, Varde.

24b) Fredssagen og skolen. Indledningsforedrag af lärer Frantz
Rasmussen, Skovshoved.

Efter inledningsanförandena diskussion.

• Kl. 11,30 f. m.—12,30 e. m.

Uppehåll.

Kl. 12,30—3 e. m.

Allmänna sammanträden.

A. Blasieholmskyrkan.

Ordförande: skolebestyrer A. RÆDER.
Sekreterare: lärer N. UNDESTHUN, folkskollärarinnan
MARIA Pettersson.

25a) Betydelsen af huslig ekonomi såsom undervisningsämne i
skolan. Inledningsanförande af rektor Eugène Schwartz, Stockholm.

25b) Huru bör undervisning i hushållslära lämpligen ordnas?
Inledningsanförande af folkskollärarinnan fru Sofi Nilsson, Stockholm.
Efter inledningsanförandena diskussion.
MÖTESPROGRAMMET.

17

B. Operasalongen.

Ordförande: lektor R. TÖRNEBLADH.

Sekreterare: kommunelärer H. THOMSEN, seminarieadjunkten HEDVIG
SIDNER.

26.	Aktivitet det ledande begreppet i de moderna reformsträf-
vandena. Föredrag af lektor ENAR Sahlin, Örebro.

27.	Om bristerna vid den kvinnliga ungdomens fysiska upp-
fostran. Inledningsföredrag af professor L. M. Törngren, Stock-
holm. Diskussion.

C. Musikaliska akademien.

Ordförande: seminariedirektör F. V. Sundvall.

Sekreterare: lärer Th. FUMMERUD, folkskolläraren A. Fredin.

28.	Lärerhöjskolen. Indledningsforedrag af sognepräst J. KULL-
mann, Stordöen. Diskussion.

------•------

Torsdagen den 8 augusti.

Kl. 9—11,30 f. m.
Afdelningssammanträden.

A. Blasieholmskyrkan.

Afdelning för undervisning i kristendom.

Ordförande: skolebestyrer L. S. TUXEN.

Sekreterare: teol. kand. O. CAUCHERON, pastor K. T. BROBERG.

29.	Religion som hovedfag i den nordiske folkeskole. Foredrag
af sognepräst Christen MÖLLER, Gamborg.

30.	Bibeln såsom grundval för kristendomsundervisningen. Fö-
redrag af teol. lektor L. Bergström, Uppsala.

31.	Den nedarvede religionsundervisning og dens reform. Ind-
ledningsforedrag af seminarielärer Mattias Skard, Levanger. Dis-
kussion.

B. Operasalongen.

Afdelning för undervisning i naturkunnighet och matematik.

Ordförande: skoleinspektör V. Bertelsen.

Sekreterare: lärer L. Petersen, skolföreståndarinnan ANNA Rönström.

32.	En reform i räkneundervisningen. Föredrag af lektor K.
P. Nordlund, Gäfle.

2
18

MÖTESPROGRAMMET.

33a) Hvad är skolhygien? Inledningsanförande af professor
ERNST ALMQUIST, Stockholm.

33b) Om ventilation af gamla skollokaler samt om skolkad. In-
ledningsanförande af förste läraren SVEN NILSSON, Stockholm.

Efter inledningsanförandena diskussion.

C. Musikaliska akademien.

Afdelning för undervisning i slöjd.

Ordförande: folkskolläraren NILS LUNDAHL.

Sekreterare: lärer 0. HAREIDE, folkskolläraren J. P. LINDÉN.

34.	Den svenska pedagogiska slöjdens tillämpning och utbred-
ning i Amerika. Föredrag af slöjdskoleföreståndaren GUSTAF Lars-
son, Boston.

35.	Hvilka hufvudfordringar måste ställas på en ändamålsenlig
skolslöjd för gossar? Inledningsanförande af folkskolläraren J. Fran-
zén, Lund. Diskussion.

D. Operafoyern.

Afdelning för undervisning i teckning och skrifning.

Ordförande: seminarieadjunkten Fr. LAURELL.

Sekreterare: lärer J. P. Mönsted, folkskolläraren ALFR. ROSVALL.

36.	Frihandsteckningen och dess ställning vid våra skolor, spe-
ciellt flick- och folkskolorna. Inledningsanförande af lärarinnan fröken
ANNA TENGSTRÖM, Göteborg. Diskussion.

37.	Stejlskriftens hygieniske og praktiske fortrin fremfor skrå-
skrift. Indledningsforedrag af skrivelärer L. A. DANIELSEN, Kristi-
ania. Diskussion.

E. Frimuraresalen.

Afdelning för undervisning i historia och geografi.

Ordförande: öfverläraren ALFR. DALIN.

Sekreterare: lärer J. GODAL, fil. mag. E. Lagerblad.

38.	Den elementäre historieundervisnings metode. Indlednings-
foredrag af skolebestyrer EMIL SLOMANN, Kjöbenhavn. Diskussion.

39.	Fördelarna af en typisk framställning vid geografiunder-
MÖTESPROGRAMMET.

19

visningen. Inledningsanförande af skolföreståndarinnan fröken Anna
Sandström. Diskussion.

Kl. 11,30 f. m.—12,30 e. m.
Uppehåll.

Kl. 12,30—2 e. m.
Allmänna sammanträden.

A. Blasieholmskyrkan.

Ordförande: folkskoleinspektören C. G. BERGMAN.
Sekreterare: overlärer II. Rasmussen, folkskolläraren J. OHLANDER.
40.	Är ej s. k. förmiddagsläsning den mest lämpliga inom
folkskolan? Inledningsanförande af öfverläraren J. Gust. Söderberg,
Lidköping. Diskussion.

B. Operasalongen.

Ordförande: statsrevisor II. HOLM.

Sekreterare: kirkesanger J. FOSSER, doktor G. P. R. NORDMANN.

41a) Hvilken stilling bör skolen indtage til afholdsbevägelsen ?
Indledningsforedrag af lärer Fr. Pedersen, Kristiania.

41b) Skolan och nykterhetsrörelsen. Inledningsanförande af folk-
skolläraren CARL Sundblad, Sorunda. Efter inledningsanförandena
diskussion.

C. Musikaliska akademien.

Ordförande: professor F. V. Gustafsson.

Sekreterare: lärer K. R. Sörensen, folkskollärarinnan Anna Larsson.

42.	I hvilka former och i hvilken utsträckning kunna univer-
siteten anordna föreläsning skurser på olika orter inom landet med
anslutning till allmänna läroverken, folkhögskolorna och arbetareinsti-
tuten? Inledningsanförande af professor HARALD HJÄRNE, Uppsala.
Diskussion.

Kl. 2—2,30 e. m.

Mötets afslutande.

Blasieholmskyrkan.

a)	Beslut om nästa nordiska skolmöte.

b)	Mötet afslutas af ordföranden.
20

II.	Ordningsregler för diskussionerna.

1.	Föredrag, inledningsanförande eller diskussion må ej upptaga
längre tid än den, som angifvits i programmet.

2.	Mötesdeltagare, som yttrar sig efter inledande föredrag eller an-
förande, äge icke att för hvar gång han (hon) erhållit ordet, förfoga öfver
längre tid än 5 minuter.

3.	Mötesdeltagare, som önskar yttra sig efter inledande föredrag
eller anförande, aflämne hos ordföranden sitt namnkort (med hemorts-
adress), tryckt eller skrifvet, och erhålle ordet i den ordning, som an-
mälan på sådant sätt ägt rum.

4.	Alla anföranden äge rum från den plats, som i möteslokalen
blifvit för ändamålet anvisad.

5.	Skulle mötesdeltagare vilja föreslå resolution i någon fråga,
bör af honom (henne) resolutionsförslag skriftligen affattadt till ordföran-
den aflämnas, innan öfverläggningen förklaras afslutad.

6.	Vid omröstning fattas beslut med enkelt flertal. Ordföranden
bestämme sättet för omröstning och äge vid lika röstetal utslagsröst.

III.	Anvisningar för sekreterarne.

1.	Vid hvarje sammanträde föres protokoll samtidigt af två sekre-
terare, af den ena på svenska, af den andra på norska eller danska
språket.

2.	Sekreterarne skola under sammanträdets lopp hvar för sig med
ledning af till ordföranden aflämnade namnkort upprätta förteckning öf-
ver samtliga mötesdeltagare, som vid sammanträdet erhålla ordet, med
angifvande af deras namn, initialer, titel och adress samt med iakttagande
af den ordning, i hvilken de yttrat sig.

3.	Hvarje protokoll skall upptaga det hufvudsakligaste innehållet
af de särskilda talarnes yttranden; dock bör i det norska eller danska
protokollet särskild uppmärksamhet ägnas anföranden på norska eller
danska språket, i det svenska protokollet anföranden på svenska språket.

4.	Till ordföranden aflämnadt resolutionsförslag bör medfölja på mot-
svarande språk affattadt protokoll. Dock böra, därest omröstning före-
kommit, båda protokollen innehålla uppgift om såväl omröstnings utgång
som fattadt beslut.

5.	Båda protokollen skola, undertecknade hvart för sig af vederbö-
rande sekreterare, senast dagen näst efter mötets slut tillställas mötets
hufvudsekreterare.
d

s

A

± o
SE
v z

Z
C
Lu

E
5

A D
d E
0
02 0
—e

C 5
=

E
o
A
*
8
?

A

°C. o°
O ta
o o
t 2 8 .
E va /
3 “





ARBETSORDNING

CT

20
o

2

or

C
0
o

co
M
F
M

co
M
co

n

O
CO
C
o
X

S

D
00
co
X
o

62
co
i

A
)
on
a
o
c
02
co

C

U.
P
0)
B
CO

co
M
i
a
=

.S

S
Pe

S
0
0)
CO
O

U)

a
M
02

a
co

S
A
02
E
o

a

C)

02
E
c
E
c
=o

0 :
Q A5
30

co 30

H.60 g
834
• 0.

C 5e
%
D.E

G C :
E5
Co : E
IE c
S=E
Q < E

:O A c
0288
.300

e’n E

CO H 2
O.0.

C :co
ES
E 6
= E
X E

CO

H-
S 0 e :.
r C 2 S
O R 2 5
-s +—

86/M.D
3442 Eô
A’- E A C

A0

U. 0
22

ARBETSORDNING.

60

As:

ro
c
co

F
co
,M

CO 1
oO c
S co

60
O

60

CO
Co
S
He
Co

CO
Co

' Pe
.S

60
G
co
CO
To

Ed

8
, S
cr.
CO

c
9
o

U)
P
O
P
CO

H
)
60
A
S
p
co
02
c

o
A

H
C)
r
co
02
C
d
5
a

S
(

9
:o
o

80

O D
Cl 5

C

C
co

E

o
P
9
co
c

A
O

C
0

O)
C
’S
co
C
O

co
p

v S
S.S
E
0.
0

P 2

E
o
co

C3 0

00,5
c E

H
E
o
co
M
co

S E CT
65
ARBETSORDNING.

S
(

o
c
02
9
o

S
C

.S
cr.
C

52

2

5

2

C
CO
C
co
C
C
co

E

o
P
9
c
o
Ä
©

C
‘O

U.
A
O
H

U2
P
O
P
co

c.
=

co
M

B
s

M
S
M
02
E
6

D
co
in

S
O
0

E

o
c

o
CO
ci

a
C
’ a
)

C

o
CO
c

C

E 2
0 02
fl 0
OC

■ Co
co
6

CO
C
S
re
6

CE
s 6/
e. fl

- E =
E . 03
O C
— C

90
ES

60 H
O "

S co
A

C2 E
. 0
C :co

| A

; a
02
E

eSC
”„c E

c 0 C
#28
S 8 E
Mötesfrågor.

Innehållsöfversikter af föredrag och inledningsanföranden.

Förslag till uttalanden.

1.	Den danske folkehöjskoles historiske udvikling.

Indholdsoversigt:

Tanken om folkehöjskolen er udsprungen af N. F. S. Grundtvigs
livserfaring. Indförelsen af rådgivende ständerforsamlinger bragte ham
til at föreslå oprettelsen af en statshöjskole i Sorö. Christian VIII gik
ind på forslaget; men det er ikke endnu bleven virkeliggjort.

Rödding höjskole i Nordslesvig blev oprettet 1844, stöttet af en
national bevägelse — den äldste själlandske folkehöjskole stöttedes af et
politisk parti — Kolds höjskole på Fyn af en religiös retning. Isär siden
1864 fik folkehöjskolebevägelsen fart. Der er ikke blot oprettet mange
men også mange slags folkehöjskoler. Staten stötter dem med et stort
tilskud.

Trods den store mangfoldighed er der dog et besternt präg over fler-
tallet af disse skoler, og dette minder om ophavsmanden.

2.	Folkehöjskolens standsjävnende gerning.

Indholdsoversigt:

1.	Folkehöjskolen födtes blandt bönder i Sönderjylland och har
overalt siden först og fremmest vendt sig til landbefolkningen.

2.	Den har i de forlöbne 50 år övet en jävnende indflydelse både
nedad til husmänd og arbejdere og opad til präster, proprietärer, skole-
embedsmänd og lign. Hvad der her endnu mangler.

3.	Denne indflydelse er blevet stöttet dels ved skolernes mängde
MÖTESFRÅGOR.	25

og dels ved statens (og kommunernes) stötte. Også concentrationen om
enkelte fremträdende skoler, särlig den udvidede höjskole på Askov, har
bidraget sit dertil. En yderligere concentration om et fremtidigt Sorö
vil yderligere fremhjälpe denne gerning, navnlig opad.

4.	Den tilsvarende gerning i Sverige og vilkårene derfor.

3.	Folkhögskolan en skola för lifvet.

Innehållsöfversikt:

Folkhögskolan en skola för lifvet.

Hennes mål ej en examen, hennes medel icke i främsta rummet
läxor och läroböcker. Hon vill meddela icke blott vissa lärokurser, men
ett högre lifsinnehåll. Hon vill alltså icke endast upplysa, men äfven
uppfostra: ljus och värme! Målet är elevens själfutveckling i både etiskt,
praktiskt och intellektuellt hänseende.

Medlet: läraren, själf en personlighet, skall påtrycka skolan person-
lighetens prägel. Han själf och icke läroboken är undervisningens drif-
vande kraft. »Det lefvande ordet». Elevens intresse skall samla sig,
icke på examensvägda lärokurser men på konkreta lifscentra.

Belysning häraf. Hur läroämnena uppfattas och framställas.

En ljus lifsuppfattning, väckande ädel dådlust, måste genomgå
skolan.

4.	Psykologiens betydelse för lärareverksamheten.

5.	Om en historisk tråd i undervisningen.

Indholdsoversigt:

1.	Nutidens mangeartede undervisning gjör det önskeligt, at så
mange fag som muligt har et fälles tilknytningspunkt.

2.	Hertil er intet så vel skikket som historien.

3.	En historisk undervisningsmåde i mathematik savner ikke det
systematiske og exacte, som er en af mathematikens hovedegenskaber;
men den förer tvärtimod lärlingen frem mod dette mål med större pä-
dagogisk sikkerhed end en undervisning, som udelukkende er systema-
tisk og exact.

4.	En historisk undervisning i fysik giver större fortrolighed med
naturen end en blot systematisk, og den egner sig bedre til at gjöre op-
märksom på grändserne for vor viden.

5.	En historisk undervisningsmåde i et fag giver på en gang et
önskeligt bidrag til den almene historie og en forhöjet interesse for selve
faget, som lärlingen tilmed fåer en mere uhildet opfattelse af. Den
er derfor mere udviklende for lärlingen både som menneske og som
fagmand.
26

MÖTESFRÅGOR.

6.	Enheden i barneskolens dannelsesundervisning.

Indholdsoversigt:

Barneundervisningen, specielt undervisningen i de såkaldte »almen-
dannende discipliner» (religion, historie, geografi, naturkundskab, ästetisk
litteratur) bör stille sig et eneste fälles mål: Börnenes åndelige dannelse
d. v. s. deres udrustning til at leve et värdigt menneskeliv, indre og
ydre, som börn og som voksne, — samt til efter barneârene at fort-
satte sin uddannelse, det väre sig på videnskabelig eller »folkelig» vej.
Altså: al undervisning et fälles mål, al undervisning en organisk en-
hed, fölgelig også metodisk ensartethed i al undervisning.

Samlings- og enhedstanken gjälder altså först og fremmest undervis-
ningsemnerne. Men dernäst gjälder den også skole-arterne : Al börneskole
samme mål (det foran nävnte), fölgelig også i det väsentlige fälles under-
visningsplan. \

7.	Om det personliga i undervisningen.

Innehållsöfversikt:

1.	All pedagogik måste så noga som möjligt stödja sig på psykolo-
gien: personlighetens natur bör omsorgsfullt studeras, om man vill hoppas
att med framgång kunna arbeta på personligheters utbildning. Därför borde
hvarje lärare hafva gjort sig väl förtrogen med de resultat, till hvilka
såväl den experimentella som rationella psykologien i våra dagar hunnit.

2.	Ett af de viktigaste villkoren för en undervisning, som skall
fylla sitt ändamål, är vidare, att läraren utvecklat sin egen personlighet
ej blott teoretiskt, utan så, att han är mäktig af kärlek till sina alumner
■och sitt lifsvärf: karaktär och lifsriktning äro fullt ut lika viktiga för va-
let af undervisningskallet som pappersmeriter.

3.	Läraren bör nämligen åt det meddelade kunna gifva den per-
sonliga färg och det lefvande intresse, som utgöra en nödvändig förut-
sättning för, att kunskaperna ej blott magasineras, utan inorganiseras i
barnets medvetande.

4.	Och vidare bör all undervisning tillika verka uppfostrande, d. v.
s. ej blott rikta minnet och utbilda förståndet, utan äfven odla hjärtat
och dana karaktären. Intet ämne saknar härför möjligheter, ej ens ma-
tematiken, det abstraktaste och mest teoretiska af alla. Ȁfven den har
sin poesi, sin etik, sin religion», blott man sätter den i det rätta förhål-
landet till barnets reflexion.

5.	Härmed sammanhänger på det närmaste att ej — något som
så ofta sker —• behandla alumnerna såsom ett slags intellektuella maski-
ner, utan såsom gryende personligheter. Därför kan man icke lägga nog
vikt på de pedagogiska principerna om individualitet och själfutveckling.
I stället för att den frågan ännu hålles tämligen i förgrunden: hur myc-
ket skall jag kunna på kortast möjliga tid inlära hos barnet? borde en
annan vara vida viktigare: huru skola alumnerna kunna nå den för deras
olika individualitet bästa möjliga utbildningen såsom människor och för
sitt lifsvärf?
MÖTESFRÅGOR.

27

6.	På detta sätt skulle mycket kunna göras för att minska den
klyfta mellan teori och lif, som är så alldaglig på alla möjliga områden
af vår mänskliga verksamhet, och redan i barndomen skulle kunna grund-
läggas hvad som är sällsynt nog: en helgjuten personlighet.

8a) En organisk forbindelse mellem folkeskolen og den
höjere almenskole.

Förslag til udtalelse:

1.	Både af sociale og pädagogiske grunde bör besträbelserne under
reformeringen af skoleväsenet rettes mod det mål, at folkeskolen kan
danne forskole for den höjere almenskole til omkring 12 års alderen —
altså de 6 förste skoleår.

2.	Arbejdes der med forsigtighed mod dette mål, vil ikke alene
folkeskolen derved häves, men også den höjere almenskoles udvikling
foregå i naturlig og gavnlig retning.

8b) Om organiskt samband mellan folkskolan och den
högre skolan.

Innehållsöfversikt:	.

1.	Hufvudintresset samlar sig (för en svensk) kring frågan om folk-
skolan som bottenskola.

2.	Skäl för: a) sociala, b) pedagogiska? — Skäl emot: a) skadligt för
folkskolan, b) och likaså för den högre skolan; c) de påräknade fördelarna
vinnas icke.

3.	Yrkanden: a) de högre (9-klassiga) läroverken lämnas oberoende
af folkskolan; men b) de lägre (5-klassiga) läroverken sammanslås med
folkskolan till praktiska läroverk för allmän medborgerlig bildning. —
Dessa praktiska läroverks förhållande till folkskolan och de högre all-
männa läroverken (i fråga om läroplan och kompetens).

9.	Tegning med kridt på den sorte tavle anvendt som
anskuelsesmiddel i börneskolen.

Indholdsoversigt:

1.	Om betydningen af anskuelsesbilleder, der efter undervisningens
öjeblikkelige behov frembringes ved kridttegning på den sorte tavle,
i modsätning til de almindelig benyttede trykte billeder.

2.	De områder på hvilke kridttegninger kan benyttes, samt om må-
den på hvilken de bör benyttes.

3.	Demonstrationer på opstillede tavler.

4.	Om lärernes opdragelse i tegning ved seminarierne.

5.	Om anskuelsestegningen i forhold til den rationelle tegneun
dervisning.
28

MÖTESFRÅGOR.

10.	Exkursioner såsom medel för undervisning och
uppfostran.

Innehållsöfversikt:

1.	Så visst som den ur pedagogisk-psykologisk synpunkt bästa läro-
boken är den gifna verkligheten själf, och så visst som den kunskap,
som därom vinnes omedelbart genom de egna sinnena, är af oändligt
mycket högre bildningsvärde än den ur andra hand mottagna, så visst
måste det ock vara högst angeläget för skolan att genom möjligast täta
exkursioner ■—■ kortare såväl som längre — mera än hittills sätta sina
lärjungar i omedelbar beröring med de verkliga tingen och det lefvande
lifvet.

2.	Planmässigt förberedda, utförda och tillgodogjorda, kunna ex-
kursioner blifva af stor nytta för alla skolans läroämnen icke blott där-
igenom, att de på ett med åskådningsprincipen öfverensstämmande sätt
utvidga lärjungarnes kunskaper, utan ock därigenom, att de väcka och
vidmakthålla det intresse, som är mål och medel för all uppfostrande un-
dervisning. Och än mera: de skola utbilda iakttagelse- och tankeför-
mågan, nära och förädla känslolifvet, särskildt skönhetskänslan och foster-
landskärleken, stärka och härda kroppen.

3.	Hvad kan göras för att dylika exkursioner måtte blifva hvad
de förtjäna blifva —■ organiska led i skolarbetet och icke sällsynta un-
dantag endast?

11.	Om idrott och kroppsöfningar i uppfostrans tjänst.

Innehållsöfversikt :

Kroppsöfningarnas allmänna uppgift. De tre hufvudgrupperna : gym-
nastik, lek och idrott.

De allmänna fordringarna på en god gymnastiklektion. Den frivil-
liga gymnastiken efter utträdet ur skolan.

Lekens karaktäristik och uppgift. Något om leken i England och
Tyskland m. fl. stater. Medel för lekens befrämjande.

Idrottens karaktäristik och uppgift. Idrottens inflytande på karak-
tärsdaningen. Olika arter af idrott. Täflingsprincipen och vikten af god
förberedelse. Idrotten, skydd mot faror.

12.	Bör läxöfverläsning helst ske i hemmet eller i skolan?

Innehållsöfversikt :

1.	Läxläsningen är ett för barnet nödvändigt själfstudium, hvilket,
rätt bedrifvet, gagnar men i motsatt fall skadar.

2.	Hemläxorna upptaga ofta en allt för stor del af den från sko-
lan lediga återstod af barnets skoldag, hvilken det kan ägna åt arbete.

3.	Detta arbete öfverstiger ej sällan, utan att läraren har kunskap
därom, barnets mått af fysisk och psykisk kraft.

4.	Det bedrifves i allmänhet felaktigt och lämnar ej det önskliga
eller väntade resultatet.
MÖTESFRÅGOR.	29

5.	Men om skolan tager en allt för stor del af barnets arbets-
tid i anspråk, så kan den komma att ställa sig hindrande i vägen för
föräldrarnas kraf på barnets deltagande och hjälp i deras arbete, hvar-
igenom deras auktoritet och deras uppfostrande inflytande på barnen lö-
per fara att försvagas. Kroppsarbetet, hvars pedagogiska betydelse knap-
past ännu tillräckligt skattas, inkommer då för sent i barnets upp-
fostran, eller först när denna genom upphörande af dess skolgång anses
afslutad.

6.	Genom läxläsningens införande i skolan må dock ej det nuvarande
maximum af skolans lästid ökas.

Förslag till uttalande:

Önskvärdt vore, att försök blefve anställda i de nordiska ländernas
barndomsskolor för att utröna möjligheten för och resultatet af läxläs-
ningens förläggande till skolan, samt att de därvid vunna erfarenheterna
blefve offentliggjorda.

13.	Uppfostran till tro.

Innehållsöfversikt :

Människans lifsriktning och karaktärsvärde bestämmes af hvad hon
sätter såsom ändamål för sitt lif.

Ytterst beror valet af detta ändamål på trons uppskattning af de
olika lifsvärdena.

Uppfostran, som afser att leda människans lif i den rätta riktning-
en, blir därför förfelad, om den ej fattar i sikte trons sunda utveckling.

En naturlig utgångspunkt för en sådan utveckling ligger i barnets
trosbehof och trosförmåga.

Huru uppfostran till tro utfaller, beror väsentligen på arten af upp-
fostrarens tro.

14.	Om grundföreställningar vid religionsundervisningen.

Innehållsöfversikt :

1.	Religionsundervisningens uppgift måste anses vara den att med-
dela barnen en enkel, klar och sammanhängande åskådning, ägnad att,
i tron erkänd och omfattad, utöfva en bestämmande inverkan på lifvet.

2.	Meddelandet af en sådan enkel, klar, sammanhängande åskåd-
ning försvåras genom den stora mångfald af växlande uttryck, som styc-
kena och de från gamla och nya testamentet hämtade bibelcitaten i vår
antagna katekesutveckling erbjuda.

3.	Denna svårighet öfvervinnes icke genom att medelst bilder eller
exempel åskådliggöra de olika uttrycken och att så godt sig göra låter
sammanbinda dessa med hvarandra. Mångfalden af bilder, exempel och
sammanbindningar blir allt för stor för att utan andra hjälpmedel kunna
i sinne och minne bevaras.

4.	Vid undervisningen i naturkunnighet begagnar man sig numera
allmänt af ett fåtal grundtyper, hvilkas egenskaper noggrant åskådliggö-
ras och iakttagas, och till hvilka sedan den utvidgade undervisningen an-
gående klasser och. ordningar, släkten o. s. v. anslutes.

Jesu undervisning skedde i allo i anslutning till af honom fram-
30	MÖTESFRÅGOR.

ställda grundtyper eller af honom i hans åhörares medvetande framkal-
lade grundföreställningar.

5.	Den ordnade religiöst-etiska undervisningen bör så meddelas,
att de särskilda afdelningarna däraf utgå från klart utvecklade samman-
fattande grundföreställningar, till hvilka sedan de mångfaldiga uttrycken
kunna ansluta sig såsom till fasta sammanhållande enheter.

15.	Om den religiösa konsten och undervisningen i
biblisk historia.

Förslag till uttalande:

1.	Konstnärlig framställning i ord och bild af bibelns personer och
händelser är ett väsentligt villkor, för att den biblisk-historiska under-
visningens religiöst bildande kraft skall fullt göra sig gällande.

2.	Den religiösa målarkonstens framställningar äro ett ovärderligt
hjälpmedel vid denna undervisning.

3.	För barndomsundervisningen väl afpassade serier af religiösa
målningar böra därför genom konstnärliga reproduktioner göras tillgäng-
liga för hem och skola.

4.	De förnämsta önskemålen med afseende å dylika serier äro:

a)	trohet mot den bibliska texten samt så noggrann anslutning till
det i arkeologiskt-etnografiskt afseende riktiga, som nutidens kännedom
härom och estetiska uppfattning häraf kunna medgifva;

b)	fullt konstnärlig framställning såväl i afseende på komposition
som form- och färggifning;

c)	enkel och klar anordning med omsorgsfull behandling af detaljer
och staffage;

d)	enhetlig framställning, så att de olika taflorna utgöra ett sam-
manhängande helt med samma grundstämning och med samma typer
för framställningen af de personer, hvilka återkomma på flera taflor;

e)	så stort format å de för skolbruk afsedda serierna, att taflornas
innehåll må kunna af barn med normal synförmåga uppfattas på ett af-
stånd af 6—8 meter.

16.	Fem års erfarenhet med den »imitativa metoden», till-
lämpad vid undervisningen i engelska med lärjungar
utgångna från folkskola.

Innehållsöfversikt :

1.	Referat af tillvägagåendet : a) uttalsundervisningen, b) talöfning-
arna, c) textläsning, d) skriftliga öfningar.

2.	Resultat: a) med hänsyn till uttal samt förmåga att förstå ge-
nuint engelskt tal och att använda engelskan såsom meddelelsemedel ;
b) jämförelse i detta afseende mellan lärjungar från folkskolan och från
allmänna läroverken.

3.	Anmärkningar angående språkundervisningen med afseende på:
a) dess mål, b) dess medel och möjligheter.
MÖTESFRÅGOR.	31

17 a) Historik och kritik öfver rättskrifningsfrågan.

17b) Om rättstafningen från pedagogisk och social
synpunkt.

18.	Om systematisk undervisning i kvinnlig slöjd,
belyst medelst modeller.

19.	Om praktisk slöjdundervisning.

Indholdsoversigt:

1.	Indledning: almen og särlig begrundelse af slöjden.

2.	Slöjdens stilling for nuvärende tid i hovedträk: nyt fag, mangler-
,erfaringsgrundlag, dets berettigelse påpeget men ikke bevist, teorien ikke
udformet i praxis m. m.

3.	Almenskolens grundlag, formål og undervisningsmåde.

4.	Slöjdens opgave i Danmark. Overensstemmelse med almenskolen,
for alle, pädagogisk udviklende, praktisk og social värdi.

5.	Skoleslöjdens teknisk-praktiske grundlag anskueliggöres ved fore-
visning af övelser, genstande, värktöjer og tegninger.

6.	Jävnföring mellem skoleslöjdens teori og praktik: psykisk, fy-
sisk, praktisk, social.

7.	Skoleslöjdens forhold til almenskolen, dens fag og undervis-
ningsmåde.

20.	Den pedagogiska slöjden, dess uppkomst, mål och
medel.

21.	Skolans förhållande till djurskyddsfrågan.

22.	Hvad bör göras för höjandet af skolträdgårds-
skötseln?

Förslag till uttalande:

1.	Seminarie- och skolkurserna måste skarpt begränsas samt huf-
vudvikten läggas på intressets väckande och på ämnets uppfostrande in-
verkan.

2.	Seminarieundervisningen i ämnet bör i högre grad meddelas
praktiskt samt verkliga skolträdgårdar anläggas vid hvarje seminarium.

3.	Vid tillsättandet af lärare i trädgårdsskötsel vid seminarierna
må hänsyn tagas icke blott till de fackinsikter utan äfven och minst
lika mycket till den pedagogiska utbildning, sökandena förvärfvat sig.
32

MÖTESFRÅGOR.

4.	Skolträdgårdar böra anläggas på hvarje ställe, där de kunna
förekomma, sålunda äfven vid flertalet stadsskolor.

5.	Vid byggandet af nya skolhus må deras läge bestämmas med
tagen hänsyn äfven till platsens lämplighet för anläggande af skolträdgård.

6.	Lämpliga växturval böra gratis eller till nedsatt pris genom
statens försorg hållas församlingarna till handa.

7.	Inspektörerna må tillse, att redan befintliga skolträdgårdar bringas
i det skick, att de kunna tjäna undervisningen, samt att de verkligen
användas för sitt ändamål.

8.	För den teoretiska undervisningen, som nära bör sluta sig till
de praktiska öfningarna, må genom statens bemedling lämpliga planscher
jämte beskrifning utgifvas.

9.	I läroplanen för fortsättningsskolan bör upptagas en kortare re-
petitionskurs, hvilken hufvudsakligen må afse att väcka intresset för
trädgårdsanläggning vid det egna hemmet.

23.	Historieundervisningen som led i den nationale
opdragelse.

Indholdso versigt :

1.	Historien har i visse måder fortrin endog fremfor skönlitteratu-
ren, når det gälder at udvikle fantasien.

2.	I höjere grad end det sädvanlig antages, kan historieundervis-
ningen väre udviklende for tänkningen, når årsagssammenhängen i de
större begivenheder og kulturtilstande fremhäves med tilsträkkeligt ef-
tertryk.

3.	Vort kendskab til fortiden skal vise os, hvor vi selv står. Störst
betydning i historieundervisningen har for så vidt vort eget århundred;
men dette afsnit må ikke på nogen måde väre undervisningens eneste
emne.

4.	Den tilbageskridende historieundervisning, der er indfört enkelte
steder i Tyskland, beror på urigtig anvendelse af en pädagogisk grund-
sätning og er i virkeligheden umulig at gennemföre.

5.	Historiske skrämmebilleder har stor pädagogisk betydning ved
siden af historiske forebilleder, men läreren skal altid väre retfärdig imod
fortiden. Dette er dog ikke det samme som at han skal väre »objek-
tiv», hvilket er aldeles umuligt.

6.	Historien skal udvikle samfundsfölelse, der ikke (med fiere tyske
skolemänd) må begränses til »statsbevidsthed» eller tages i en enkelt
politisk eller social idés tjeneste (f. eks. »fredssagen»).

7.	Historien skal fremfor alt’ väkke og forädle fädrelandskjärlig-
heden. Fremdrages blot nationens lyse minder, bliver fädrelandskjärlig-
heden ukritisk og chauvinistisk. Derfor skal lige så fuldt de mörke si-
der af fädrelandets historie drages frem, hvorved fortiden bliver belä-
rende og advarende. Fädrelandskjärligheden formindskes ikke ved at
man dväler ved tidligere tiders fejl, men kan endog foröges ved den
medfölelse, der väkkes overfor äldre slägter.
MÖTESFRÅGOR.

33

24a) Folkeskolens nationale opgave.

Indholdsoversigt:

1.	Medens kampen for frihed har väret tidens lösen siden slutningen
af forrige århundrede, så har det i den sidste menneskealder särlig vä-
ret ligheden man har kämpet for. Sammen med det sociale spörgsmål
er lighedstanken kommen til os som en mägtig international bevägelse
med kamp for det humane. Denne misforstår ofte den nationale tanke
og befragter den som en hindring. Men dette förer til matérialisme.
Derfor må der atter slås til lyd for det nationale.

2.	Arbejdet for en levende bevidst nationalfölelse sker först og frem-
mest derved, at folket fores ind i et åndsliv, der kan värne mod mate-
rialismen og give sig udslag i et kraftigt nationalt arbejde både i hån-
dens Og åndens verden.

3.	Skal folkeskolen således väre folkeopdragende, så må den både gen-
nem sin undervisning og organisation lägge an på at tage del i det na-
tionale arbejde, tillempet efter barnets udvikling og tid. Den må gennem
behandlingen af modersmålet fremdrage det bedste, som folkets store
skjalde har sunget, skrevet og talt for at väkke, löfte og styrke folket;
gennem historien pege på de folkets stormänd, der gennem arbejde,
snildhed eller opofrende tapperhed have höjnet deres folk, og gennem
geografien og hjemstavns-lären indpode og näre den kjärlighed, der be-
gynder med fader og moder og ender med det hele folk. Også gennem
de ägte nationale sange väkkes, styrkes og näres fädrelandskjärligheden,
ligesom en sund religiös påvirkning giver den sin rette dybde.

4.	Folkeskolen må planlägges med modersmålet som det centrale i
undervisningen, og der må mer og mer arbejdes hen til at göre den til
» bottenskola», den grundläggende skole for alle samfundsklasser, så der
ikke allerede på skolebänken sättes skäl mellem de forskellige samfunds-
klasser, hvilket sväkker og bryder samfundsfölelsen.

5.	Dernäst gälder det om, at läreren selv er en personlighed, ti kun
en sådan kan opdrage personligheder; og endelig må kvinden fuldt ud
väre med i arbejdet både overfor skolen og hjemmet.

24b) Fredssagen og skolen.

Indholdsoversigt :

1.	Gennem fädrelandets historie, geografi, naturkundskab og litteratur
skal ungdommens medfödte sympati for det hjemlige udvikles til en sund
fädrelandskj ärlighed.

2.	En sådan fädrelandskjärlighed må ikke väre eksklusiv; bliver
den det, da har skolen bidraget til at vedligeholde de skillemure mellem
folkene, som fremtiden vil arbejde på at fjärne.

3.	Skolen har vanskeligt ved at opelske en sund fädrelandskjärlighed,
fordi krigens ånd, som er eksklusiv, genomsyrer såvel dens läreböger
som den nationale sang.

4.	Men krigens ånd, som har väret rådende, ikke alene i men også
udenfor skolen, har kaldt fredens ånd til live i folkene.

5.	Hvis skolen ikke på flere måder skal trade hemmende i vejen for
fremtidens arbejde hen imod humanere verdenstilstande, må fredens ånd

3
34

MÖTESFRÅGOR.

have mere råderum i undervisningen. Kulturhistorien må spille en större
rolle i skolen end krigshistorien og ungdommens interesse väkkes i höjere
grad for fredens end for krigens helte.

25 a) Betydelsen af huslig ekonomi såsom undervisnings-
ämne i skolan.

25 b) Huru bör undervisningen i hushållslära lämpligen
ordnas?

Innehållsöfversikt:

1.	Alla flickor böra erhålla undervisning i hushållslära, innan de
sluta skolan.

2.	Denna undervisning bör meddelas å särskildt därtill anslagen
tid samt ansluta sig till undervisningen i naturkunnighet och räkning.

3.	Ämnets naturvetenskapliga del bör förtydligas genom experiment.

4.	Anslutning till räkneundervisningen sker på så sätt, att barnen
få till uppgift att utföra hushållsberäkningar af hvarjehanda slag.

5.	Önskligt är, att barnen få tillfälle att i ett skolkök praktiskt till-
lämpa, hvad de sålunda i skolan teoretiskt inhämtat.

6.	Ordnandet af skolkök bör lämpas efter förhållandena å de sär-
skilda orterna.

26.	Aktivitet det ledande begreppet i de moderna
reformsträfvandena.

27.	Om bristerna vid den kvinnliga ungdomens fysiska
uppfostran.

28.	Lärerhöj skolen.

Indholdsoversigt:

1.	Folkeskolelärerstandens trang til videre uddannelse.

2.	Hvad der fra det offentliges side bör gjöres for at imödekomme
denne trang.

29.	Religion som hovedfag i den nordiske folkeskole.

indholdsoversigt :

1.	Religion er et grundfag i den nordiske folkeskole.

2.	Kristendomskundskab og kirkehistorisk kundskab bör have en
omfangsrig behandling under läreruddannelsen.

3.	Ingen fortsättelsespröve skal kunne give adgang til höjere poster
MÖTESFRÅGOR.

i skolens tjeneste uden at en tilsvarende udvikling i religionsdannelse har
fundet sted.

4.	Omfånget af religionsundervisningen og det derved anvendte
timetal kan og bör derimod begränses noget, forsåvidt folkeskolen bliver
i stand til at optage et större antal fag og före dannelsen videre end
landsbyskolerne nu förmå.

30.	Bibeln såsom grundval för kristendomsundervisningen.

Innehållsöfversikt :

1.	Inledning: den lutherska kyrkans formalprincip och den ka-
tolska kyrkans. Guds sanningsmeddelande verksamhet är ej begränsad af
tid och rum. Den absoluta inspirationsteorien är ohållbar såväl i fråga
om tradition som skrift.

2.	Bibelns ställning till kristendomsundervisningen från historisk
synpunkt. A postlarne citera gamla testamentet och äfven de hedniska
skalderna. Bekännelseformler i den efterapostoliska tiden. Katekumenunder-
visningens hufvudstycken (trons artiklar, fader vår, abrenuntiations-formeln).
Sakramentsläran och tio Guds bud mot slutet af medeltiden. » Ave Ma-
ria». Luthers ingripande: två viktiga förändringar (utgallrande och om-
ordnande). Utläggningar af Luthers lilla katekes under ortodoxiens tid.
Pietismen drager fram bibeln. Trosexamen och hjärteexamen. Ratio-
nalismen och nutiden. Bibeln är i våra skolor mindre känd än i Englands
(reformerta kyrkan).

3.	Kristendomsundervisningen bör grunda sig på bibeln ej blott
indirekt. Vår nuvarande katekes grundar sig mera på traditionen. Det
felaktiga häri. Den bibliska framställningen bör vara det primära. Jäm-
förelse med undervisningen i naturkunnighet. Den pedagogiska allfarvä-
gen. Typiska ställen i bibeln böra läggas till grundval, såsom fallet är i
fråga om första och tredje hufvudstycket. Luthers konservatism och
framåtskridande ett mönster för oss. Huru en lärobok i den grundläggande
kristendomsundervisningen bör vara beskaffad. Dess »hufvudstycken». Dess
framställningsform — ej frågor och svar. Exemplifikation: Mattei 5: 1 ff.
Svårigheten vid uppsättandet af en sådan lärobok. Minnesläsningen.
Konfirmationsundervisningen och undervisningen i de högre klasserna
vid våra läroverk. Skäl för en dylik reform.

31.	Den nedarvede religionsundervisning og dens reform.

Inholdsoversigt:

Den gjängse religionsundervisnings grundfejl er, at den er så ind-
gående besternt af dogmatiske hensyn og af uforholdsmässig sterke krav på
erkjendelses- og hukommelsesfästede »positive kundskaber».

Herunder kan ikke de psykologisk-pädagogiske hensyn tilbörlig gjöres
gjäldende. Ved den erkjendelses- og hukommelses-anspändelse, som
således tvinges frem og stilles i forgrunden, kan man ganske visst sikre
sig de rigest mulige eksamens-frugter. Men samtidig hindrer man det
hellige indhold fra frit og umiddelbart af kunne få sänke sig stille og
uforstyrret ned i barnets hjerte og gjöre sin lönlige gjerning der til fremme
36 MÖTESFRÅGOR.

af den vekst, som kundgjör sig i livsfrugter. Al forhastet (og derfor ofte
tilsyneladende) fremgang i intellektuelt forhold til de kristelige sandhe-
der betaler barnet med afdrag i sit personlige livsforhold til dem.

Reformen er da, at vi uforbeholdent afsätter dogmatiken og eksamen
fra deres herskerstilling og uden bagtanker giver religionsundervisningen
den opgave på barnlig vis at meddele den hellige historic således, at den
for bornene mest muligt kan blive forkyndelse af det glade budskab.

32.	En reform i räkneundervisningen.

33 a) Hvad är skolhygien?

Innehållsöfversikt :

1.	Det vaknande intresset för skolhälsovården (motionerna vid se-
naste riksdag m. m.).

2.	Gängse förblandning af hälsolära, allmän hälsovårdslära och
skolhälsovårdslära.

3.	Hälsolära såsom undervisningsämne i våra skolor; dess förhål-
lande till anatomi och fysiologi, till allmän häsovårdslära samt till
sjukdomslära.

4.	Skolhälsovårdslära såsom undervisningsämne i lärarebildnings-
anstalterna, särskildt i folkskollärareseminarierna.

33 b) Om ventilation af gamla skollokaler samt om

skolbad.

Innehållsöfversikt :

a)	Ventilation.

1.	Frisk luft i våra skollokaler måste ovillkorligen anskaffas, såvida
ej släktet skall så småningom fördärfvas.

2.	Anordningar för luftens omsättning kunna på tillfredsställande
sätt vidtagas i alla skolsalar.

3.	Den friska, inströmmande luften bör under taket ledas fram och
släppas fri öfter värmekällan.

4.	För utsugning eller evakuering af rummets luft kan användas
rökgången eller i vissa fall särskildt för ändamålet insatta trummor.

b)	Skolbad

1)	befordra sundhet i skolsalen,

2)	uppfostra barnen till renlighet,

3)	kunna på grund af sin billighet åstadkommas vid alla skolor.
MÖTESFRÅGOR.

37

34.	Den svenska pedagogiska slöjdens tillämpning och
utbredning i Amerika.

Innehållsöfversikt :

1.	Hvad som menas med svensk pedagogisk slöjd.

2.	Hufvudvillkoren för dess antagande i främmande land.

3.	Åsikter och omdömen om densamma i Amerika 1888 -1895.

4.	Särskilda svårigheter att bekämpa för svenska lärare och vill
koren för deras framgång.

5.	Lärarekursen i slöjd vid Boston Sloyd Training School jämte
statistiska uppgifter om slöjdens nuvarande ställning i Förenta Staterna.

35.	Hvilka hufvudfordringar måste ställas på en
ändamålsenlig skolslöjd för gossar?

Förslag till uttalande:

Skall slöjden vara ändamålsenlig, d. ä. bidraga till barnets kropps-
liga och andliga utveckling, fordras:

A)	Med afseende på verktygen: 1) att hyflar och sågar icke äro af
större dimensioner, än att barnen lätt kunna behärska dem; 2) att hyf-
velbänkarna vid båda sidor äro försedda med hål för bänkhakarna, så
att växelsidighet vid arbetet lätt kan åstadkommas;

B)	Med afseende på kroppsställningarna: att barnen under arbe-
tandet tillhållas att iakttaga sådana ställningar, som äro fördelaktiga så-
väl för den kroppsliga utvecklingen som för själfva arbetet;

C)	Med afseende på slöjdens planläggning: 1) att barnen få arbeta
efter en bestämd modellserie; 2) att denna är byggd på en serie öfning-
ar, som äro ordnade efter rationella, objektiva grunder;

D)	Med afseende på undervisningen: 1) att barnen erhålla nödig
undervisning om modellens ändamål, virke och storlek, de i densamma
ingående öfningarna samt arbetsordningen; om verktygen, deras hållande
och förande samt om den grundställning, som tillhör hvarje öfning; 2)
att undervisningen bedrifves på ett utvecklande sätt, så att barnens själf-
verksamhet äfven vid denna är hufvudsynpunkten, och så att deras in-
dividualitet tillbörligen beaktas; 3) att gemensam undervisning för hela
slöjdafdelningen eller för grupper af densamma användes, då omständig-
heterna det medgifva;

E)	Med afseende på barnens färdiga arbeten: 1) att så stor nog-
grannhet kräfves, som barnens förmåga tillåter, men att krafvet på nog-
grannhet aldrig utsträckes så långt, att intresset går förloradt; 2) att mo-
dellerna aflämnas rena och snygga; 3) att afputsningen verkställes med
eggjärn, då så är möjligt, samt att bruket af sandpapper inskränkes
till det minsta möjliga;

F)	Med afseende på slöjdens förhållande till andra ämnen: att den
sättes i nära samband med geometri och teckning.
38	MÖTESFRÅGOR.

36.	Frihandsteckningen och dess ställning vid våra
skolor, speciellt flick- och folkskolorna.

37.	Stejlskriftens hygieniske og praktiske fortrin
fremfor skråskrift.

38.	Den elementare historieundervisnings metode.

Indholdsoversigt:

1.	Historieundervisningens opgave er at bibringe eleverne elementer
af menneskeforståelse.

2.	Den elementare historieundervisning skal nå dette mål ved at före
historiens mennesker frem for börnene gennem en fremstilling, beregnet
på deres opfattelsesevne. Fremstillingen skal derfor väre båret af fantasi
og tale til fantasien; den skal väre individualiseret.

3.	Den förste historieundervisning bör meddeles mundtlig, uden orug
af bog. Den skal begynde med fädrelandets historie. Den skal med-
tage mytologien. Den skal gå i enkeltheder uden at fortabe sig i disse.
Den skal meddeles så intensivt, att börnenes själ fanges derved. For-
tällende digte bör benyttes.

4.	De meddelte kendsgerninger skulle erindres. De flinkeste bör först
genfortälle, derefter de tungere. Det tidligere meddelte bör hyppig gentages.
Bog bör först benyttes efter flere års forlöb. Dens udtryk bör nöje for-
klares; lärebogens vendinger er et nyt sprog, som börnene skulle läre.
Bogen bör väre kortfattet; den mundtlige fortälling bör stadig väre
hovedsagen.

39.	Fördelarna af en typisk framställning vid geografi-

undervisningen.

Innehållsöfversikt :

1.	Genom en typisk framställning blir geografiens rika material
ordnadt, koncentreradt, mer öfversiktligt, lättare för lärjungen att inlära.

2.	Genom en dylik framställning vinnes äfven insikt i de allmänna
lagar, som bestämma naturens och människans lif.

3.	Anförande af exempel på geografiska »typer».

40.	Är ej s. k. förmiddagsläsning den mest lämpliga
inom folkskolan?

Förslag till uttalande:

Skolarbetets anordning såsom förmiddagsläsning är fördelaktig, eme-
dan den
MÖTESFRÅGOR.

39

a)	befordrar jämn skolgång;

b)	tillskyndar skolarbetet en kvalitativ vinst, i det att ett större
mått af samlad energi står till både lärares och lärjungars förfogande
före intagandet af dagens hufvudmåltid ; och

c)	möjliggör i högre grad än den på för- och eftermiddag fördelade
läsningen : vård om barnens sedliga lif, uppfostran till arbetsamhet och
praktisk duglighet samt ekonomisering med tiden.

41 a) Hvilken stilling bör skolen indtage til afholds-
bevägelsen?

41 b) Skolan och nykterhetsrörelsen.

42. I hvilka former och i hvilken utsträckning kunna
universiteten anordna föreläsningskurser på olika orter
inom landet med anslutning till allmänna lärover-
ken, folkhögskolorna och arbetareinstituten?
Samkoäm,

anordnade af bestyrelsen.

Första mötesdagen.

. Konserter

tisdagen den 6 augusti kl. 5,80 e. m.

Fritt tillträde.

A)	I Storkyrkan.

Med benäget biträde af organisten vid Klara kyrka, musikdirektören
GUSTAF V. P:soN HÄGG, fröken Alma HULTING, fru OLGA HOPPE
och fröken Sigrid Lindberg.

Program:

1.	Fantasi & Fuga (g-moll)___________________________J. S. Bach.

2.	Sonat (d-moll) I ...................................Mendelssohn.

Herr GUSTAF Pison TIägg

3.	Schlage doch (altsolo)....-.......  -_____________J. S. Bach.

Fru OLGA Hoppe.

4.	Andante Religioso (för violin och orgel) .........Francis Thomé.
Fröken SICRID Lindberg.

5.	Symfoni V ..............  -....-..................Ch. M. Widor.

a)	Allegro vivace.

b)	Allegretto.

c)	Toccata.

6.	Symfoni VI (G-moll I) ............................Ch. M. Widor.
Herr Gustaf Pison Hägg.

7.	Jerusalem (sopransolo) _________________-......  -	Gounod.

Fröken ALMA Hulting.

8.	Romance (för violin och orgel)_______________-....J. Svendsen.

Fröken Sigrid Lindberg.

9.	Duett ur Stabat Mater __________________-.........Rossini.

Fröken ALMA Hulting och fru OLGA Hoppe.

10.	Offertorium ur Mässa (arr. för orgel af G. Hägg) — Söderman.

11.	Pastorale ur »Suite pour orgue» ..................G. P:son Hägg.

12.	Festmarsch (Ess dur) ............................G. P:son Hägg.
Herr Gustaf Pison Hägg.

— Gula biljetter.
KONSERTER.

41

B)	I Jakobs kyrka.

Under ledniog af musikdirektören Albert Lindström samt med be-
naget biträde af fröken Esther Sidner, operasångaren hr C. F.
Lundquist, harpisten vid Opéra Comique i Paris hr Carl
Lundin, violinisten hr Hugo ALFVÈN samt Stockholms
ALLMÄNNA SÅNGFÖRENING.

Program:

1.	Högtidsmarsch för orgel .......................Albert Lindström.
Herr Albert Lindström.

2.	Andante ur Violin-consert -....-...-.....-...—	Max Bruch.
Herr Hugo Alfvén.

3.	Lofsång (I himlar, sjungen den eviges ära)......L. van Beethoven.
Herr C. F. Lundquist.

4.	Kyrkoaria _____________________________________Stradella.
Fröken Esther SIDNER.

5.	a) Allegro ur VI Symphonien för orgel.---------Ch. M. Widor.

b)	Marche funèbre (arr. för orgel af Albert Lind-
ström) -------------__________________________Chopin.

c)	Preludium och Fuga i D ____________________J. S. Bach.
Herr Albert Lindström.

6.	a) La mélancolie .......................     -	F. Godefroid.

b) Ballade _________________________________________Hasselman.
Herr Carl Lundin.

7.	Julsång (solo och kör med orgelackomp.)________Adam.

Herr C. F. Lundquist och Stockholms allm.
SÅNGFÖRENING.

8.	a) Stjärnklart........................      ..	Josephsson.

b) Psalmen 45 1 ................................G*****
Fröken Esther SIDNER.

9.	a) Olav Trygvason .............................Beissiger.

b) Ljusa, härliga sommarkväll ______________________Witt.
Stockholms allmänna sångförening.

10.	Ave Maria (för sång, harpa, orgel och violin).Gounod.

Fröker Esther Sidner, hrr Carl Lundin, Al-
bert Lindström och Hugo Alfvén.

— Blå biljetter. —
42

KONSERTER.

C)	I Musikaliska akademien.

Under ledning af hr Erik Åkerberg och med benäget biträde af
hrr konsertmästaren T. Aulin, F. Adami och

W. STENHAMMAR samt BELLMANSKÖREN.

Program:

1.	a) Suomis sang ..------------------------------F. Pacius.

b) Säterjentens söndag ___________________________0. Bull.

BELLMANSKÖREN (solo hr F. ADAMI).

2.	Sonat (g-moll, for violin och piano)__________.. T. Sjögren.
Hrr T. Aulin och W. STENHAMMAR.

3.	a) Aftonstämning------------------------------A. Körling.

b) Stolts Adelin -------------------------------W. Stenhammar
Hr F. ADAMI.

4.	a) Fjäriln vingad syns på Haga................\ C. M. Bellman.

b) Opp, Amaryllis _____________________________-- arr. af Ahlström.
BELLMANSKÖREN.

5.	a) Cavatina 1 ..„	...	.

b) Mazurék / för violin -----------......-.....T. Aulin.
Hr T. AULIN.

6.	a) En dröm....................................E. Grieg

b) I arla morgontimma__________________________E. Åkerberg.
Hr. F. ADAMI.

7.	a) Bröllopsmarsch ............................A. Söderman.

b)	Fjärran han dröjer .......................Einsk folkvisa.

Solo hr F. ADAMI.

c)	Björneborgarnes marsch ______-.............arr. af Faltin.

— Hvita biljetter. —

Des Hvarje mötesdeltagare äger å mötesbyrån uttaga biljett till en
af dessa konserter, så långt utrymmet medgifver.
UTFÄRDER.

43

Andra mötesdagen.

Utfärder

onsdagen den 7 augusti på e. m.

Afgift: 7 krona.

A)	Till Saltsjöbaden.

Från kl. 3,30 till kl. 11 e. m. afgå bantåg från Stadsgården till
Saltsjöbaden hvärje hel- och halftimme. Hvarje bantåg kan medföra
omkring 600 passagerare. (Märk: å linjen Karl XII:s torg —Stads-
gården afgå ångfärjor 5, 20, 35 och 50 minuter öfver hvarje hel timme.
Afgiften å färjan, 5 öre, erlägges särskildt vid kiosken.)

Efter framkomsten till Saltsjöbaden beses anläggningarna därstädes.

Kl. 7 e. m. sker samling på den s. k. lekplatsen, där servering
af smörgåsar och läskedrycker vidtager (tre smörgåsar samt 2/3 liter
läskedrycker äro beräknade för hvarje person).

Hemfärd efter behag under aftonens lopp med tåg, som afgå
hvarje hel- och halftimme.

Way För undvikande af trängsel bör hvarje deltagare i denna
utfärd iakttaga att i god tid köpa biljett, som är afstämplad för ett
bestämdt tåg, utvaldt af köparen själf bland ofvan angifna (nämligen
så långt utrymmet till hvarje tåg medgifver). Dessa biljetter tillhanda-
hållas å mötesbyrån hela första mötesdagen samt andra mötesdagen
intill kl. 2 e. m.

B)	Till Skärgården.

Kl. 5 e. m. afgå för mötesdeltagarnes räkning 4 eller 5 större ång-
båtar från plats, som angifves å biljetten. Efter passerandet af
Blockhusudden följer flottiljen Värmdölandet förbi fästningen Oskar-
Fredriksborg ut på Trälhafvet, därifrån förbi Vaxholms stad och
fästning, vidare längs med Bogesunds- och Lidingölanden samt åter till
Stockholm. En liknande servering som den vid Saltsjöbaden kommer
att äga rum ombord på ångbåtarna.

Hemkomst omkring kl. 8 — 9 e. m.

794e Biljett, gällande till bestämd ångbåt, tillhandahålles å mötes-
byrån hela första mötesdagen samt andra mötesdagen till kl. 12 midd.
44

SKANSFESTEN.

Tredje mötesdagen.

Festen på Skansen

torsdagen den 8 augusti.

Fritt tillträde.

rogram.

Kl. 4. Skansens portar öppnas för mötesdeltagarne. — Klockringning.

» 4—10. Skansens sevärdheter (stugorna, lappkåtorna, djuren, utsik-
terna m. m.) tagas i betraktande. — Jödde i Göljaryd. —
Hans kusin Josop i Göljaryd. — Magnis på Näbben (»Skål-
knalle»). — Strängaspel af Skansens spelmän.

»	5. Körsång af Stockholms folkskollärareförenings sångkör (i när-
heten af majstången).

»	5,15. Lapparne »gäjsa» (färdas med klöfjade renar).

»	5,30. Under utförande af »Björneborgarnes marsch» nedtågar flot-
tans musikkår från Bredablick till musikestraden. Där utföras:

1.	Hell dig du höga Nord______________Crusell.

2.	Ädla skuggor, vördade fäder ......Naumann.

3.	Hymn till vikingarne ...._........Hallström.

» 5,50. Klockringning från Håsjöstapeln.

»	5,55. Flottans musikkår aftågar till Renberget under »Finska ryt-
teriets marsch».

»	6. Fem kanonskott. — Musiken spelar: »Låt dina portar upp!»
Enstämmig sång af mötesdeltagarne: n:r 6 i detta häftes sång-
bilaga: »Du gamla, du friska, du fjällhöga nord».

Tal frän Renberget:

1.	Lefve för nordens monarker.

2.	Tal för mötet. (Landshöfding 0. R. Themptander.)
Enstämmig sång: »Landet, som närt oss » (nr 20),

3.	Tal för Norge. (Professor M. Weibull.)

Sång; » Ja, vi elsker dette landet» (n:r 21).
SKANSFESTEN.

45

4.	Tal för Danmark. (Professor 0. Montelius.)

Sång; » Der er et yndigt land» (n:r 29).

5.	Tal for Finland. (Folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman.)
Sång: » Vårt land» (nr 7).

6.	Ett tjugufemårsminne. (Fröken Hulda Lundin.)

Sång: »Vårt måls (n:r 12).

Efter talens slut tågar musikkåren till Bredablick under ut-
förande af Narvamarschen.

Kl. 7,15. Leksandsfolket färdas till budom.

» 7,15—9. Bellmanskapellet spelar på Gröna Lund.

» 7,30-—8,15.	Folkdanser på dansplanen af nationalklädd allmoge
efter musik af Skansens spelmän.

» 8 — 9.	Smörgåsar och läskedrycker serveras på de å kartan ut-
märkta ställena Sl, S2, S3, S4, S5.

(Leverantör: Hasselblads charkuteri, Regeringsgatan 40.)

» 8,15 — 9. Konsert af Flottans musikkår:

1	. Potpourri af svenska folkvisor.

2	a) Säterjentens söndag ---------- Bull.

b)	Solveigs sang	--------------Grieg.

3 a)	Kong Kristian stod ved höjen
mast ............................  Hartmann.

b)	Elegi ----------------------Gade.

4.	Soldatgossen------------------Pacius.

5.	Hör oss Svea .......-_________Wennerberg.

» 9. Klockringning. — Två kanonskott.

Flottans musikkår tågar från musikestraden till Renberget.
Tal från Renberget:

Musiken spelar: »Bjöd så i Tule en konungased».-- Wennerberg.

Sång: »Nu äro de festliga dagarna slut» (n:r 33).

» 10.	Fyrverkeri från Bredablick.

» 10,15. Brandvaktsrop af Jödde i Göljaryd.

» 11.	Skansens portar stängas.

Vid mörkrets inbrott tändas tjärtunnorna i parken och illu-
mineras Bredablicks tinnar.

Anvisningar.

1)	Akta Skansens gräsmattor!

2)	Endast serveringen af smörgåsar och läskedrycker kl. 8—9 be-
kostas af mötet och är afgiftsfri. För undvikande af trängsel un-
der denna servering är af vikt, att en livar mötesdeltagare infinner
sig å den plats, som är anvisad å hans kort.

3)	Kl. 4—7 samt efter kl. 1/2 10 kunna deltagare, som sådant
önska, å Skansens vanliga serveringsställen (Gröna Lund, Balderslun-
46

SKANSFESTEN.

den och Bredablick) rekvirera förfriskningar (ej spritdrycker) mot å
Skansen gängse priser

4)	Akvariet och terrariet äfvensom utställningen af professor G.
Salomans historiemålning » Gustaf Vasa i Västerås» äro denna dag
fritt tillgängliga för mötesdeltagarne.

5)	För tillträde till Bredablicks torn och Hällestadsstapeln erläg-
gas vanliga afgifter (resp. 25 och 10 öre).

6)	Gästgifvaregården hålles öppen kl. 4—7. Åkning i jaktvagn,
karriol, remmalag från Visingsö, höskrinda m. m. mot en afgift af 25
öre person.

7)	De, som önska offentligt yttra sig under festen, böra anmäla
sig hos bestyrelsens ordförande d:r C. G. Bergman.

8)	Spårvagnar afgå från Norrmalmstorg från kl. 1/2 4 e. m. och
så länge sådant är behöfligt hvar 5:e minut; likaledes kl. 10—11 e. m.
till Norrmalmstorg hvar 5:e minut (eljest hvar 10:e minut).

9)	Ångslupar afgå å linjen Strömparterren—Alkärret (Djurgår-
den) hvarje 15:e minut till kl. 11,30 e. m. Likaledes å linjen Ränt-
mästaretrappan—Allmänna gränd hvarje 15:e minut till kl. 11 e. m.

Fjeldstuen

Biologiskt

Lit af Edvard Cohrs, Stockholm.

-
Framnäs

Salutbatteri w 4

Karl XII" läger

Siljettkonfor

Fatbur

Fo gelhus

Tjärdal

“/ 4,

Rengärdet

ATapplior

Girona lund 1

Räfvar !

Utsigl

Utsigte

. a udnover 1

e Orsastusa

Najstäng X
Musike:

, Musik-

' Gasigiftre estrad

Slosboden

Höhässja.

+J) @ Hafömar

edablick

igglor •

värreloruk

j etfkontor

Milstolpe e.

i (.Biljettkontor

Stuckhalm, Iduns Tryckeri Aktiebolag.

Uppvisningar.

Undervisning i kvinnlig slöjd kommer att äga rum i Kungs-
holms folkskola, Fleminggatan 71, den 6 augusti kl. 10—12 f. m.
samt i Klara folkskola den 7 och 8 augusti kl. 10—12 f. m.

Jakobs arbetsstuga, Malmskillnadsgatan 58 B, hålles i verksam-
het alla tre mötesdagarna kl. 11 f. m.—3 e. m.

Arbetsstugor för barn hafva till ändamål att åt sådana minder-
åriga, hvilka eljest skulle på den från skolan lediga tiden gå sysslo-
lösa omkring på gatorna, gifva tillfälle till sådan för dem lämpad sys-
selsättning, som kan ingifva håg och kärlek till arbete.

Den danske kvindegymnastik (Paul Petersens system). Upp-
visningen sker efter ett i 9 grupper indeladt rörelseschema, inne-
hållande 25 olika, dels »frie övelser» och dels »apparatrörelser». Lo-
kal: Norra latinläroverkets gymnastiksal, Drottninggatan 71 B. Tider:
den 6 augusti kl. 6 e. m., den 7 och 8 augusti kl. 9 f. m.

Slöjdsaker

i trä, metall och papp, tillverkade af gossar i Klara och Kungsholms
folkskolor under vårterminen 1895, visas i

Kungsholms folkskola, Fleminggatan 71, 3 tr. upp, den 6 augusti
kl. 10 —12 f. m. samt i

Klara folkskola, Vasagatan 11, 2 tr. upp, den 7 och 8 augusti kl.

10	— 12 f. m.
Diverse upplysningar för mötesdeltagarne.

Dop Vid besök i de museer, inrättningar m. m., som här nedan
uppräknas såsom för mötets medlemmar tillgängliga afgifts-
fritt eller mot nedsatt afgift, bör alltid mötesmärket medhafvas
och uppvisas.

Museer och samlingar.

Nationalmuseum, Blasieholmen:

I.	Konstafdelningarna och konstslöjdafdelningarna: sönd. kl. ]—3
e. 111. samt tisd. och fred. kl. II f. m.—3 e. m., fritt; onsd.
och lörd. kl. 11 f. m.—3 e. m., 50 öre. För mötesdeltagare
afgiftsfritt torsd. den 8 aug. kl. 11 f. m.—5 e. m.

IT. Statens historiska museum och myntkabinettet samt egyptiska
samlingen: sönd. kl. 1—3 e. m. och fred. kl. 12—3 e. m.,
fritt; tisd. kl. 12—3 e. m., 25 öre. För mötesdeltagare af-
giftsfritt torsd. den 8 aug. kl. 11 f. in.—5 e. m.

Nordiska museet: 1) Allmogeafdelningen, Drottninggatan 71 A och C;
2) Afdelningen för de högre stånden, handtverks- och skråafdel-
ningarna samt norska afdelningen, Drottninggatan 77 och 79;
3) Farmaceutiska afdelningen, Drottninggatan 88. Öppna alla
söckendagar kl. 11 f. m.—4 e. m. Söndagar kl. 1—3 e. m.
Biljetter till alla dessa afdelningar 75 öre.

4)	Framnäs å Djurgården: John Ericssons arbetsrum m. m.
Öppet söndagar kl. 1—3 e. m., onsdagar och lördagar kl. 12—3
e. m. 25 öre;

5)	Skansen å Djurgården, friluftsmuseum. Alla dagar från kl. 10
till mörkrets inbrott. 50 öre.

Mötesdeltagare erhålla tillträde till samtliga afdelningar den 5 — 9
augusti mot erläggande af hälften af ofvannämnda afgifter äfvensom
fritt tillträde till Nordiska museets nybyggnad å Lejonslätten.
MUSEER OCH SAMLINGAR.

49

Lifrustkammaren, K. slottet, nordöstra flygeln, ingång frän östra
Lejonbacken: sönd. kl. 1—3 e. m. och fred. kl. 12—3 e. m., fritt;
tisd. kl. 12-—3 e. m., 50 öre. För mötets medlemmar afgiftsfritt
den 7 och 8 aug. kl. 12—3 e. m.

Artilleriets historiska museum. Artillerigården, Riddaregatan 13:
sönd. och onsd. kl. 1—1/23 e. m., 10 öre. Eljest hvarje dag
efter anmälan hos styckjunkaren kl. 10—-12 f. m.

Riksmuseets naturhistoriska samlingar, Vetenskapsakademien,
Drottninggatan 94, ingång från Vallingatan: sönd. kl. 1—3 e. m.
och onsd. kl. 12—2 e. m., fritt. Lördagar kl. 12—2 e. m., 25 öre.
För mötets medlemmar afgiftsfritt alla mötesdagarna kl. 12—3 e. m.

Riksmuseets etnografiska samlingar.

I.	Holländaregatan 15, ingång från Vallingatan: sönd. kl. 1—3 e.
m. och onsd. kl. 12—2 e. m., 25 öre. För mötets medlemmar
afgiftsfritt alla mötesdagarna kl. 12—3 e. m.

II.	Kungsgatan 30, 4 tr. upp: månd. och tisd. kl. 12—2 e. m.,
25 öre. För mötesdeltagare afgiftsfritt alla mötesdagarna kl.
12—3 e. m.

Riksmuseets samlingar af förstenade växter, Holländaregatan 15,
ingång från Vallingatan: sönd. kl. 1—3 e. m. och onsd. 12—2 e.
m., fritt. För mötets medlemmar afgiftsfritt alla mötesdagarna
kl. 12—3 e. m.

Geologiska museet, Mäster-Samuelsgatan 36 (samma hus som
skolmötets utställning): måndagar och torsdagar kl. 1 — 3 e. m.
För mötesdeltagare den 6 och 7 augusti kl. 3—5 e. m. Fritt.

Biologiska museet i närheten af Djurgårdsteatern. Söckendagar kl.
11 f. m. till mörkrets inbrott. 1 kr. För mötesdeltagare 25 öre
från och med den 5 till och med den 11 aug.

Fiskerimuseet, Mäster-Samuelsgatan 43, 2 tr. upp. Söckendagar
kl. 12 — 3 e. m., söndagar kl. 1 — 3 e. m. Fritt.

Hygieniska museet, Handtverkaregatan 3. Öppet söndagar kl.
1—3 e. m., 10 öre. För mötesdeltagare alla mötesdagarna kl. 1—3
e. m., 10 öre.

Postvärdetecken-museum, Hamngatan 3 A. Söckendagar kl. 11
f. m.—3 e. m. och 5—7 e. m., söndagar kl. 1—4 e. m., 50 öre.
För mötesdeltagare 25 öre.

Blanchs konstutställning, Hamngatan 16: internationell konst-
utställning af moderna mästares arbeten, söckendagar kl. 10 f. m.
—5 e. m., 50 öre.

4
50	BIBLIOTEK OCH LÄSRUM.

Sveriges allmänna konstförenings utställning, Västra Träd-
gårdsgatan 10, 1 tr. upp. Öppen söckendagar kl. 10 f. m.—5 e. m.,
söndagar kl. 1 — 4 e. m. 50 öre. För mötesdeltagare 25 öre jämte
aflämnande af en kontrollpolett, hvilken tillhandahålles vid ingången.
Handarbetets vänners utställning, Brunkebergstorg 18: mötes-
dagarna kl. 10 f. m.—4 e. m., fritt. Upplysningar lämnas kl. 11—1.
Utställningen omfattar modellserier och elevarbeten, konstväfna-
der och konstsömnad samt förslag till handarbetskurs för fortsättnings-
klassen vid läroverken för flickor, till hvilken kurs förebilderna äro
hämtade från gammalsvenska allmogearbeten.

Bibliotek och läsrum m. m.

Kungl. biblioteket, Humlegården: läsesalen söckendagar kl. 10—3;
visningssalen (handskrifter frän 5:e till 15:e århundradet) kl. 11—2,30.
Fritt.

Riksarkivet, Riddarholmen, alla söckendagar kl. 10—2,30 e. m. Fritt.

Pedagogiska biblioteket, Jakobs allmänna läroverk, Regerings-
gatan 79. Stängdt under sommarmånaderna. Öppet för mötesdel-
tagare den 5—9 aug. kl. 1—3 e. m. Fritt.

Biblioteket kom till stånd på initiativ af Stockholms läraresäll-
skap. Öppnades 14 januari 1885. Har upprätthållits genom bidrag
från olika håll. De hufvudsakliga: a) ett årligt bidrag af 500 kr., be-
viljadt på förslag af öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor; b)
anslag af k. m:t, beviljade fem gånger, hvarje gång å 1,500 kr., huf-
vudsakligen till inköp och inbindning af böcker; c) årsafgifter af leda-
möterna i sällskapet »Pedagogiska bibliotekets vänner». Lokal har af
Stockholms stad upplåtits gratis. Biblioteket innehåller f. n. minst
13,000 band. Biblioteket öppet 1 sept.—15 juni tisd., onsd., torsd. och
fred. kl. 6—8 e. nr. Första häftet af en tryckt katalog, innefattande
afdelningen » Uppfostrings- och undervisningsväsen» utgafs 1891. (Pris
75 öre.) Biblioteket är afsedt för lärare och lärarinnor vid alla slags
uppfostringsskolor (folkskolor, allmänna läroverk, högre flickskolor nr. m.)
samt andra för uppfostran och undervisning intresserade personer.
Föreståndare: dir N. G. V. Lagerstedt. Bibliotekarie: fröken
Laura Löwenhielm.

Läsesalongen, Beridarebansgatan 25: in- och utländska tidningar
och tidskrifter, böcker m. m., söndagar 2—10 e. m., söckendagar kl.
9 f. m.—10 e. m.; afgift för ett besök 20 öre, för längre tid
efter taxa. Mötesdeltagare erhålla fritt tillträde alla mötesdagarna.

Fredrika-Bremerförbundets byrå, Drottninggatan 54, meddelar
upplysningar om kvinnoarbetet i Sverige.

Stockholms internationella lärarinnehem, Kungsgatan 26, 4
tr. upp. Mötesdeltagare kunna få bese detsamma under mötes-
dagarna kl. 9—11 f. m.
SKOLOR.

51

Skolor.

Norra latinläroverket (Högre allmänt läroverk), Drottninggatan
71 B. För mötesdeltagare alla mötesdagarna kl. 2—4 e. m.

Södermalms högre allmänna läroverk, Skaraborgsgatan 14 eller
slutet af Ragvaldsgatan. Med spårvagn från Slussen. För mötes-
deltagare alla mötesdagarna kl. 11 f. m.—4 e. m.

Högre realläroverket, Roslagsgatan 19. För mötesdeltagare den
6—8 augusti och. närmast följande dagar efter tillsägelse hos vakt-
mästaren, som träffas vid ingången från Tulegatan, då hufvudin-
gången ej är öppen.

Utställning af elevarbeten i frihandsteckning och linearritning, ut-
förda under läsåret 1894—1895. Samtliga vid läroverket under läs-
året utförda arbeten i teckning äro utställda.

Johannis nya folkskolehus, Roslagsgatan 65. För mötesdelta-
gare alla mötesdagarna kl. 2—4 e. m.

Adolf Fredriks nya folkskolehus, Karlbergsvägen 34; spårvagn
med öfvergång från Ringlinjen till Kyrkogårdslinjen eller Vasastads-
linjen utan ny afgift. För mötesdeltagare alla mötesdagarna kl.
1—4 e. m. En större samling materiel för undervisningen i fysik
och kemi. Utställning af elevarbeten i frihandsteckning och kon-
struktionsritning.

Kungsholms nya folkskolehus, Fleminggatan 71; spårvagn
från Kungsgatan vid Drottninggatan eller öfvergång från Ringlin-
ien utan nv afgift. För mötesdeltagare alla mötesdagarna kl.
10—12 f. m.

Maria nya folkskolehus, Wolmar-Yxkullsgatan 16; ångspårvagn
från Slussen. För mötesdeltagare alla mötesdagarna kl. 1—-4 e. m.

Skolan för sinnesslöa barn, Norr tullsgatan 16. För mötesdelta-
gare alla mötesdagarna kl. 10 f. m.—2 e. m.

Institutet för döfstumma, Manilla å Djurgården, tillgängligt för
mötesdeltagare alla dagar kl. 1—3 e. m.

Institutet för blinda, Tomteboda, strax bortom Karlberg, tillgäng-
ligt för mötesdeltagare efter anmälan hos vaktmästaren.

Allmänna barnhuset, Norrtullsgatan 14, tillgängligt för mötes-
deltagare alla mötesdagarna kl. 1—3 e. m.

Eugeniahemmet, strax utanför Norrtull, alla dagar kl. 2—4 e. m.
52

SEVÄRDHETER.

Öfriga sevärdheter.

Kungl. slottet. Visas alla dagar (drickspenningar till vaktmästarne ;
billigare då flera bilda ett sällskap).

Riddarholmskyrkan. Tisd. och torsd. kl. 12—2 e. m. (grafkoren
upplysta), 25 öre; lörd. kl. 12—2 e. m., fritt. För mötesdeltagare
afgiftsfritt den 7 aug. kl. 4—6 e. m.

Riddarhussalen, vid Riddarhustorget. Söckendagar kl. 10 f. m.—3
e. m. efter anmälan hos vaktmästaren, nedra bottnen till vänster.

Allmänna telefonbolagets apparatsal, Malmskillnadsgatan 30,
2 tr. upp. För mötesdeltagare tillgänglig den 8 aug. kl. 10 f. m.
—3 e. m. Fritt.

Panorama International, Hamngatan 26. Öppen kl. 10 f. m.
—-9,30 e. m. 35 öre. För mötesdeltagare 20 öre.

Industripalatset, Karlavägen 30. Öppet kl. 9 f. m.—9 e. m.

Panoptikon, A, Kungsträdgårdsgatan 18: öppet kl. lo f. m.—9
e. m., söckendagar 1 kr., söndagar 60 öre. För mötesdeltagare
50 öre.

Panoptikon, B, f. d. Blanchs konstutställningslokal, samma tid och
samma afgift. (Här visas bilden af ångaren Drott med konung
Oskar II och andra nutida personer ombord.)

Rundmålningen (Pompejis förstöring) vid Djurgårdsbrunnsviken,
strax bortom Djurgårdsbron. Öppen alla dagar kl. 1/210 f. m. till
mörkrets inbrott. 1 kr. För mötesdeltagare 50 öre.

Svensk konstslöj dutställning (S. Giöbel), Kungsträdgårdsgatan 2
A. Byrå och handarbetsutställning, Norrlandsgatan 26. Fritt för
mötesdeltagare kl. 9 f. m.—8 e. m.

Mosebacke, ingång från Mosebacketorg. Fri entré.
Katarinahissen, Stadsgården. Öppen kl. 8 f. m.—11 e. m.; afgift
5 öre upp och 3 öre ned.

Mariahissen, Söder Mälarstrand. Öppen kl. 8 f. m.-—11 e. m. ;
afgift för hiss och ångfärja till Mälartorget 6 öre upp och 5 öre ned.
Brunkebergstunneln, ingång från Tunnelgatan eller David Ba-
garesgatan. Öppen kl. 6 f. m.-—12 på natten; afgift 2 öre.

Promenadplatser: Kungsträdgården, Humlegården, Museiparken,
Skepps- och Kastellholmarna, Berzelii park, Tegnérlunden, Järnvägs-
parken, Karlavägen, Adolf Fredriks torg och Djurgården.
RESTAURANTER M. M.

53

Restauranter, kaféer och matsalar.

I möteslokalernas närhet.

Berns’ salonger, Berzelii park. Kaffefrukost 90 öre. Middag:
smörgåsbord och 2 rätter 1,50 kr. Om aftnarna serveras smörgåsar.

Operakällaren, Nya operahuset. Kaffefrukost 90 öre. Middag och
supé efter matsedel, moderata pris. Sexor frän 1,50 kr.

Hotell du Nord, Kungsträdgårdsgatan 8. Måltider efter matsedel.

Hamburger Börs, Jakobsgatan 6. Frukost : smörgås och ost, 1
kötträtt samt öl, te eller mjölk 65 öre. Middag: smörgåsbord och
2 rätter med öl 1,20 kr. (Table d’hote à 4 rätter med öl 1,50 kr.)
Supé: smör och ost, varm rätt jämte öl, svagdricka eller mjölk 75 öre.

Blanchs kafé, Kungsträdgården. Frukost: Kallskuret) med smör,
2 ägg eller varm rätt (efter matsedel) samt kaffe, te eller öl 75 öre.
Middag efter matsedel. Supé: extra smörgåsbord, 2 varma rät-
ter och efterrätt utan öl 1,50 kr. Middagskuponger gällande för
1,25 kr. kosta 1 kr.

Sveasalen, Hamngatan 18. Frukost med kaffe 65 öre. Middag:
smörgåsbord, 2 rätter med öl 1,25 kr. Supé från 70 öre.

Kafé Viktoria, Kungsträdgården. Frukost: smörgåsbord, 2 ägg eller
varm rätt och kaffe eller öl 90 öre. Middag enligt matsedel. Sexor
utan öl 1 kr. till 1,25 kr.

Det öfriga Norrmalm.

Restaurant Continental, Vasagatan 22. Frukost 1 kr. Middag:
smörgåsbord och 3 rätter 1,50 kr. Sexor från 1 kr.

Runan, Brunkebergstorg 15. Frukost, middag och supé serveras
efter matsedel med 30 % rabatt.

Lilla W 6, Karduansmakaregatan 10. Frukost och supé efter matse-
del. Middag: smörgåsbord och 2 rätter med öl 1 kr.

Restaurant Cerevisia, Fredsgatan 13, nära Gustaf Adolfs torg.
Frukost 50—75 öre. Supé 75 öre. Sexor 1 kr.

Nürnbergertunneln, Jakobstorg 3, 1 tr. ned. Frukost: smörgås
med kallskuret, ägg, varm rätt, kaffe, öl eller mjölk 75 öre. Mid-
dag: 2 rätter med öl från 50 öre. Supé med öl eller mjölk
25—40 öre.
54

RESTAURANTER M. M.

Norden, Mäster-Samuelsgatan 41 C. Frukost med öl, kaffe eller te
65 öre. Middag: smörgåsbord och 2 rätter med öl 1 kr. Supé:
smörgåsbord, varm rätt och öl 75 öre.

Kronan, Hötorget 8. Frukost: smörgås, kötträtt och kaffe 70 öre.
Middag: smörgåsbord och 2 rätter med öl 1 kr. Supé: smörgås,
1 varm rätt och öl 75 öre.

Nya hushållsskolans matsalar, Västra Trädgårdsgatan 19. Fru-
kost med varm rätt 50 öre; dito med varm rätt och kaffe 65 öre.
Middag: 2 rätter med öl 55 öre till högre pris. Supé: smörgås-
bord, te eller gröt 40 öre. Då minst 5 poletter köpas, erhålles 5
öres rabatt pr polett.

Matlagningsskolan, Hamngatan 22, 1 tr. upp. Middag (kl. 2—5):
2 rätter utan öl 60—75 öre.

Nya matlagningsskolan, Brunkebergsgatan 3, 1 tr. upp. Mid-
dag (kl. 2—5): 2 rätter utan öl 60 öre. Då minst 15 poletter
köpas, rabatteras 10 öre pr polett.

Klara matsalar, Hamngatan 17, 1 tr. upp. Frukost: smörgås, varm
rätt samt dricka eller kaffe 60 öre Middag: 2 rätter 60 öre med
10 öres rabatt. Supé 60 öre.

Hellmans matsalar, Drottninggatan 68. Frukost: smörgåsbord,
varm rätt och kaffe 65 öre. Middag: 2 rätter utan öl från 55
öre. Supé: smörgåsbord, varm rätt och te 60 öre. Då 10 poletter
köpas, rabatteras 5 öre pr polett.

Hushållsskolan (A. Söderstedt), Jakobsbergsgatan 23. Frukost: smör-
gåsbord, varm rätt, mjölk och kaffe 60 öre. Middag: 2 rätter utan
öl 50 — 70 öre. Supé: smörgåsbord, varm rätt och te 60 öre. Rabatt
vid köp af 10 poletter.-

Praktiska hushållsskolan, Jakobsbergsgatan 15, n. b. Serveras
goda smörgåsar, mjölk och läskedrycker.

Café d’Angleterre, Drottninggatan 6,1 tr. upp. Kaffefrukost : smörgås,
kallskuret, ägg, kaffe eller annan dryck 75 öre. Middag enligt mat-
sedel. Supé 75 öre.

»Tysta Mari», Regeringsgatan 24, 1 tr. upp. Kaffefrukost med ägg
och kallskuret 55—75 öre; kaffe, smör och bröd 35 öre; biffstek
med potatis 35 öre; buljong 35 öre.

Kaféet, Drottninggatan 30, 1 tr. upp. Frukost: smörgås, kall-
skuret, 2 ägg, varm rätt, öl, mjölk, te eller- kaffe 70 öre med 10
öres rabatt. Supé: smörgås, kallskuret, biffstek eller bräckt skinka,
öl, mjölk eller te 75 öre med 10 öres rabatt.
RESTAURANTER M. M.	55

Kaféet, Regeringsgatan 3. Kaffe, kallskuret och 2 ägg 50 öre; biff-
stek med potatis 50 öre; buljong 30 öre.

Kaféet, Regeringsgatan 18. Biffstek med potatis 45 öre; i öfrigt lika
med »Tysta Mari».

Kaféet, Hamngatan 13. Frukost 40—75 öre. Supé 25—75 öre.

Kastellholmen. Frukost (kl. 9—2): smörgåsbord, 2 ägg och kaffe
90 öre. Sexor (kl. 7—10) à 1 kr. utan öl. Serveringen sker dels
i det fria och dels i mindre hytter.

Östermalm.

Restaurant Riche, Birger Jarlsgatan 4. Middag: smörgås och 2
rätter med öl 1,10 kr. Frukost och supé efter matsedel till billigt pris.

Restaurant Anglais, Stureplan 1. Middag: table d’hote (smörgås-
bord och 4 rätter) 1,50 kr. Frukost och supé efter matsedel.

Östermalms restaurant, Storgatan 5. Middag: smörgåsbord, 2
rätter och öl 1,10 kr. Frukost och supé efter matsedel.

Restaurant du Boulevard, Karlavägen 16. Frukost: smörgås,
kallskuret, ägg och kaffe 75 öre. Sexor 1 kr.

Staden inom broarna.

.Hotell Reisen, Skeppsbron 14. Frukost med öl och kaffe eller
te 65 öre. Middag: smörgåsbord, 2 rätter med öl 1 kr. Supé:
smörgås, varm rätt och öl 75 öre.

Skomakarekällaren, Slottsbacken 6. Middag 1,25 kr., i öfrigt lika
med Reisen.

Iduna, Lilla Nygatan 4, nära Munkbron. Frukost: en bit varm
eller kall mat jämte kaffe 65 öre; en bit dito med ett glas öl
45—50 öre. Middag: smörgåsbord, 3 rätter utan öl 1,50 kr.; 2
rätter 75 öre.

Matsalarna, Västerlånggatan 78, 1 tr. upp, ingång från Järntorget.
Frukost med öl och kaffe 65 öre. Middag: smörgåsbord, 2 rätter
med öl 80 öre. Supé efter matsedel med öl 65 öre.

Sjömanskapellet, Skärgårdsgatan 21, 1 tr. upp. Frukost: kött-
rätt med öl 43 öre. Middag: 2 rätter med öl 57 öre. Supé från
25 till 35 öre.

Strömsborg, en liten holme i Norrström, nedgång från järnvägsbron.
Frukost 1 kr. Middag: table d’hote (smörgåsbord och 4 rätter)
2 kr. Sexor från 1 kr.
56

BAD.

Södermalm.

Mosebacke. Frukost: Smörgåsbord och varm rätt 75 öre. Middag:
smörgåsbord, 3 rätter 1,50 kr. Supé från 40 till 75 öre. Sexor
utan öl 1 kr. 5 middagskuponger, gällande för 1,35 st., kosta 5 kr.

Restaurant du Sud, Mariahissen. Frukost med öl och kaffe
eller te 65 öre. Middag: smörgåsbord, 2 rätter med öl 1 kr.
Supé: smörgåsbord, varm rätt och öl 75 öre.

Pelikan, Brunnsbacken 4 (vid Katarinahissen). ) Lika med Restaurant

Vega, S:t Paulsgatan 2.	J du Sud.

Matsalarna, Götgatan 7, 1 tr. upp. Frukost: smörgåsbord med dricka,
mjölk eller kaffe 50 öre. Middag: 2 rätter 50 öre. Supé: smörgås-
bord med dricka eller mjölk 50 öre. För öfrigt enligt matsedel.

Stockholms omgifningar.

Hasselbacken å Djurgården.

Stallmästaregården utanför Norrtull.

Nackanäs värdshus vid Järlasjön.

Djursholms värdshus i Djursholms villastad.

Saltsjöbadens restaurant å Saltsjöbaden. Middag: 3 rätter 1,50
kr. Under mötesdagarna äga mötesdeltagare köpa tur- och retur-
biljett Stockholm—Saltsjöbaden för nedsatt pris 75 öre.

Bad.

Stockholms stads bad- och siminrättning, vid järnvägsbron
(föreståndare hr 01. Köhler'); såväl herr- som fruntimmersafdelning-
en öppen kl. 6 f. m.—1/29 e. m. Afgift för ett bad 25 öre
Samtliga mötesdeltagare, med undantag af dem, som äro bosatta i
Stockholm, äga fritt tillträde och åtnjuta bad gratis under mötes-
dagarna.

Skeppsholmens militärbadhus, östra sidan af Skeppsholmen: öp-
pet för herrar kl. 6 f. m.—2 e. m. och kl. 6—9 e. m. Afgift
för hytt med handduk 25 öre, utan hytt med handduk 15 öre.

Fruntimmersbadhuset vid Skeppsholmsbron: öppet från kl. 6 f.
m. till mörkrets inbrott. Afgift 25 öre med handduk. För mötes-
deltagare 15 öre med handduk.

Stockholms badhusaktiebolags varmbadanstalter, Malm-
torgsgatan 3 och Sturegatan 4: öppna kl. 7 f. m.—10 e. m. Alla
slags ång-, kar- och duschbad serveras.

Klara badinrättning, Gamla Kungsholmsbrogatan 41: öppen kl. 7
f. m.—10 e. m. Alla slags ång-, kar- och duschbad serveras.
Kommunikationen.

Spårvagnar afgå å följande linjer:

1)

2)

3)

4)

5)

6)

7)

8)

9)

Ringlinjen (Centralstationen—Norra '
Bantorget—Adolf-Fredriks kyrka—
Roslagstorg — Humlegården —Norr-
malmstorg — Kungsträdgården —
Norrbro — Skeppsbron— Slussen —
Riddarhustorget — Vasabron — Cen-
tralstationen) hvar 41/2 minut.

Öster malmslinjen (Humlegården —
Karlaplanen) livar 41/2 minut. /

afgift
tillsam-

mans
10 öre.

Södra Kungsholmslinjen (Gustaf Adolfs torg—
Tegelbacken—Handtverkaregatan) hvar 5:e mi-
nut (afgift 10 öre).

Norra Kungsholmslinjen (Hörnet af Drottning-
och Kungsgatorna—Fleminggatan—S:t Eriks-
gatan) hvar 5:e minut (afgift 10 öre).

Vasastadslinjen (Norra bantorget—Atlas—Oden-
gatan—Norrtullsgatan) hvar 10:e minut (afgift
10 öre).

Kyrkogårdslinjen (Tegnérgatan—Norrtullsgatan
—Norrtull—Haga grindar och Kyrkogården)
hvar 10:e minut (afgift till Norrtull 10 öre; till
Nya Kyrkogården 15 öre).

Linjerna 1 och 2 äro
I ställda i förbindelse
med de fyra följande,
så att passagerare, som
erlagt afgift på endera
af dessa båda linjer,
- äger för samma afgift
omedelbart fortsätta
färden på någon af de
andra. »Öfvergångsbil-
jett» begäres i så fall
vid afgiftens erläggan-
de.

Djurgårdslinjen (Norrmalmstorg—Djurgården) hvar 10:e minut (afgift
10 öre).

(Anm. Ringlinjens vagnar hafva gröna skyltar och lyktor; de öf-
riga röda.)

Södermalmslinjen (ångspårvagn Slussen — Hornstull) hvar afgift
7:e minut.tillsam-

Katarinalinj en (hästspårvagn Ragvaldsgatan — Götgatan — i mans
Folkungagatan—Ersta) hvar 7:e minut.	) 10 öre.
58

KOMMUNIKATIONER.

Omnibus afgår hvar 6:e minut från Riddarhustorget öfver
Gustaf Adolfs torg och Drottninggatan till Vasastaden (afgift 10 öre).

Åkare äro att tillgå på följande ställen:

Norr: Vallingatan (vid Adolf Fredriks kyrka), Kungstensgatan,
Brunkebergstorg, Jakobstorg, Södra Blasieholmshamnen, Centralstationen,
Kungsgatan (vid Hötorget), Norrmalmstorg, Oxtorget och Rödbotorget.

Staden: Munkbrotorget, Myntgränden, Stortorget, Skeppsbron vid
Gustaf III:s staty, Skeppsbron midt för Riksbankens hus och Skeppsbron
midt för Brunnsgränden samt Riddarholmen.

Söder: Adolf Fredriks torg, Södra Bantorget, Stadsgården (nedanför
Katarinahissen).

Östermalm: Karlavägen vid Gref-Turegatan och Karlavägen vid
Engelbrektsgatan, Östermalms torg.

Kungsholmen: Bergsgatan (vid Scheelegatan).

Pris för körning från en plats till en annan inom tullarna: för 1
eller 2 personer 1 kr., för 3 eller 4 pers. 1 kr. 25 öre; 1 timmes kör-
ning för 1 eller 2 pers. 1 kr. 25 öre, för 3 eller 4 pers. 1 kr. 50 öre.
Se vidare den fullständiga taxa, som måste finnas i hvarje åkdon!

o

Angslupar afgå å följande linjer:

Gustaf LTLs staty—Nationalmuseum (3 öre),

Gustaf III:s staty—Grefbron hvar 7:de minut (5 öre),

Bomslupstrappan (midt på Skeppsbron)—Skeppsholmen (3 öre),
Skeppsholmen—Djurgården (3 öre),

Strömparterren—Djurgården, hvarje hel- och halftimme kl. 8 f. m.—2 e. m.;
därefter hvar 15:e minut till kl. 11 e. m. (10 öre),

Räntmästaretrappan (vid Slussen)—Djurgården, livar 15:e minut (5 öre),
Räntmästaretrappan—Dockan— Tegelviken, hvarje hel- och halftimme (8 öre),
Karl XII:s torg—Stadsgården, 7 minuter öfver hvarje kvart (5 öre),
Logårdstrappan—Djurgardsbrunn, hvarje hel- och halftimme (15 öre),
Bomslupstrappan—Manilla, 11 gånger dagligen (15 öre),

Bomslupstrappan—Lidingöbro värdshus, 4 gånger dagligen (30 öre),
Karl XII:s torg—Lidingöbro värdshus, 4 gånger dagligen (30 öre),
Nybron—Fjäderholmen, 7 gånger dagligen (30 öre),

Gymnasiegränd (Riddarholmen)—Liljeholmen, hvarje heltimme (12 öre),
Vasabron (vid Riddarhuset)—Karlberg, hvarje hel- och halftimme (12 öre).

Se vidare tidningen Sveriges Komunikationer!
KOMMUNIKATIONER.

59

Bantågens

afgångs- och ankomsttider.

1)	Stockholms centralstation.

S = Snälltåg, P = Persontåg, B = Blandadt tåg, G = Godståg.

		Afgå till:	Ankomma från:			
G	5,0 f.m.	Uppsala.**)	S	6,55 f.m.	Malmö.	2 8
B	6,26 »	Riddersvik.	B	7,15 »	Värtan.	
P	7,25 »	Göteborg, Elmhult.	P	7,16 »	Sundbyberg.	
G	7,35 »	Hallsberg.	G	7,37 »	Märsta.**)	86  . O
B	7,40 »	Uppsala, Storvik.	B	7,50 »	Enköping.	U2 60+
B	7,55 »	Vårtan.	B	8,15 »	Gnesta.	rsda äjet
| s	8,0 »	Örebro (via Tillberga).	G	8,20 »	Uppsala.	
| B	8,35 »	Örebro (via Tillberga).	S	8,30 »	Göteborg, Kristiania.	S
I P	8,52 »	Sundbyberg.	G	8,54 »	Värtan.	BE S — g
| S	9,0 »	Uppsala.	B	9,28 »	Uppsala.	= =0
| B	9,30 »	Järfva	B	9,30 »	Södertälje.	
i B	9,45 »	Uppsala. *)	P	9,30 »	Sundbyberg.	S-
I B	10,10 »	Södertälje.*),	B	9,59 »	Riddersvik.**)	88
! G	10,20 »	Kry 1 bo.	B	10,34 »	Järfva.**)	
| B	10,52 »	Riddersvik.	B	11,0	»	Krylbo, Uppsala.	= E°s
P	11,20 »	Sundbyberg.	B	11,20 -	Katrineholm.	
G	11,30 »	Värtan.	S	11,45 »	Malmö.	— E =
B	12,5 »	Järfva.	P	1,1 e.m.	Sundbyberg.	55
B	l,oe.m.	Mjölby, Laxå.	B	1,25 »	Värtan.	t c
P	1,15 »	Sundbyberg.	B	1,36 »	Järfva.**)	P ? : 5 5
B	3,0 »	Gnesta.	S	1,50 »	Örebro (via Tillberga).	0 8 E
B	3,5 »	Uppsala.	B	2,41 »  3,30 »	Riddersvik.**)	-C
B	3,20 »	Värtan.	P		Sundbyberg.	0
B	3,40 »	Järfva.	B	4,31 »	Järfva.**)	oc
P	3,40 >	Sundbyberg.	B	4,40 »	Töreboda, Linköping.	sii
B	4,50 »	Katrineholm.	B	4,55 »	Uppsala.	So
B	5,0 »	Enköping.	P	5,46 »	Sundbyberg.	( A
B	5.25 »	Uppsala, Krylbo.	G	6,13 »	Krylbo.	O 0 00 S •
B	5,55 »	Järfva.	B	6 35 »	Värtan.	OL =
S	6,0 »	Malmö.	B	6,50 »	Järfva.**)	- 3
P	6,30 »	Sundbyberg. **)	P	7,16 »	Sundbyberg.**)	0 2
s	7,35 »	Göteborg, Kristiania.	S	7,20 »	Uppsala, Ånge.	
B	8,0 »	Uppsala.	G	9,0 »	Hallsberg.	0000 s
B	8,10 »	Värt an.	P	9,16 »	Sundbyberg.	E-E
P	8,30 »	Sundbyberg.	B	9,28 »	Värtan. *)	) N :
G	8,45 »	Märsta.	P	9,50 »	Elmhult, Göteborg.	() S
B	9,5 »	Södertälje.	B	10,0 »	Örebro (via Tillberga).	
S	9,50 »	Malmö.	B	10,15 »	Södertälje.*)	1 a
B	10,0 »	Värtan.*)	B	10,25 »	Uppsala.	L.v
P	11,0 »	Sundbyberg.				as

*) Sön- och helgdagar.	**) Norra stationen.

2) Stockholms östra station.

Afgå till:			Ankomma från:		
G	9,0 f.m.	Rimbo, Knutby.	G	7,45f.m.	Rimbo.
B	11,45 »	Rimbo, Norrtälje.	P	9,38 »	Norrtälje,*) Rimbo.
B	4,20e.m.	Rimbo, Norrtälje.*)	G	6,8 e.m.	Knutby, Rimbo.
P	7,15 »	Vallentuna.**)	P	9,53 »	Vallentuna.**)

*) Söckendagar.	**) Sön- och helgdagar.

Till Djursholms Villastad.

Elektriska lokaltåg.

Från nedra Engelbrektsgatan (vid Humlegården) 6,57, 8,1, 8,40, 9,47, 10,15, 10,51,
11,17, 11,55 f. m., 1,20, 2,15, 2,45, 3,25, 3,50, 4,32, 5,20, 6,27, 7,30, 8,15, 9,45, 11,15 e. m.
saint från Stockholms östra 6,25 f. m. till Djursholm

Från Djursholm 7, 8, 8,55, 9,23,10,28,10,55,11,58 f. m., 12,57, 1,35, 2,17, 3,1, 3,28,4,35, 5,20,
6, 6,40, 7,30, 8,30, 9,2, 10,30 e. m. till nedra Engelbrektsgatan samt 11,50 e. m. till Stockholms östra.

3) Saltsjöbanan.

Hvardagar: från Stadsgården kl. 7, 8, 9, 10, 11, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11; från
Saltsjöbaden kl. 7, 8, 9. 10, 11, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11.

’ Sön- och helgdagar: från Stadsgården kl. 8. 9, 10, 11, 12, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10,
11; från Saltsjöbaden kl. 8, 9, 10, 11, 12, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11.
60

KOMMUNIKATIONER.

Stockholms omgifningar.

Djurgården: kommunikationer, se under »Spårvagn» och »Ângslupar».

Rosendal, Djurgården: ångslup afgår hvar hel- och halftimme från Logårds-
trappan (afgift 15 öre).

Haga: spårvagn afgår hvar 15:e minut från Tegnérgatan (se under
»Spårvagn»).

Nya kyrkogården: dito.

Ulriksdal: ångslup afgår från Stallmästaregården till Ulriksdals allé hvarje
half- (ej hel-) timme kl. 8,30 f. m.—9,30 e. m. (afgift 20 öre). Dito
från Stallmästaregården direkt till Ulriksdal 5 gånger dagligen (afgift
25 öre).

Drottningholm: ångf. Tessin afgår från Gymnasiigränd (Riddarholmen) 6
ggr dagligen (afgift tur och retur 1 kr.). För mötesdeltagare 70 öre
för tur- och returbiljett.

Djursholm : ångb. Agir och Ran afgå från Karl XII:s torg 4 ggr dagligen
(afgift 60 öre). — Elektrisk spårvagn afgår från nedra Engelbrekts-
gatan 20 gånger dagligen (se under »Bantågen»).

Nackunäs vid Järlasjön: ångslup från Räntmästaretrappan till Tegelviken
(8 öre), därpå 5 minuters vandring till Barnängsbryggan, hvarifrån
ångslup afgår till Nackanäs kl. 7:50 f. m.—10 e. m. (afgift 25 öre).
— Järnväg via Saltsjöbanan till Sickla station (afgift 25 öre); därifrån
5 minuters promenad till Nackanäs.

Gustafsberg (vacker färd genom Skurusund): ångbåt afgår från Gustaf III:s
staty 8 gånger dagligen (afgift tur- och retur 1 kr. 50 öre).

Saltsjöbaden: tåg afgå minst 16 ggr dagligen (afgift tur- och retur 1 kr.).
Se » Bantågen» ! För mötesdeltagare den 6—8 augusti tur och retur
75 öre.

Dalarö : ångf. Dalaröström afgår från S. Blasieholmshamnen kl. 2,15 e.
m. (afgift 50 öre). -— Tåg afgå från Stadsgården (se under »Bantåg») till
Saltsjöbaden (afgift 75 öre). Därifrån till Dalarö afgår ångf. Maria II
3 ggr dagligen (afgift 75 öre).

Vaxholm och Oskar-Fredriksborg : ångarna Vaxholm, V:m Lindberg eller
Tenö afgå från Logårdstrappan 6 ggr dagligen (däraf 2 ggr till Oskar-
Fredriksborg); ångf. Viktoria fr. S. Blasieholmshamnen 3 ggr dagligen;
(däraf 1 gång till Oskar-Fredriksborg); afgift tur och retur: till Vax-
holm 1 kr. 20 öre, till Oskar-Fredriksborg 1 kr. 50 öre. (Fästnings-
verken få utan afgift beses af svenska undersåtar; andra nationaliteter
äga icke tillträde.)

Gripsholm: lusttur hvarje söndag, tisdag och torsdag (afgift tur och retur
tisdagar och torsdagar 2 kr. 50 öre, söndagar 1 kr. 50 öre).

Ångbåtarnas turer äro fullständigt angifna i Nya Dagligt Allehanda
tisdagar, torsdagar och lördagar äfvensom i Sveriges Kommunikationer.

Mötesbyrån tillhandagår i öfrigt med upplysningar rörande re-

sor m. m.
POST, TELEGRAF, TELEFON, STADSBUD.

61

Postkontor.

Centralpostkontoret, Rödbotorget, öppet kl. 8 f. m.—9 e. m.

Postkontoret, Lilla Nygatan 6, öppet kl. 8 f. m.—9 e. m.

Filialpostkontor: Hötorget 14, Götgatan 17, Karlavägen 23, Riddare-
gatan 20, Handtverkaregatan 18 A och Karlbergsvägen 6, öppna kl. 9
f. m.—9 e. m. .

Breflådornas tömningstider äro angifna å hvarje låda. De röda
breflådorna tömmas kl. 6 e. m. Bref, inlagda i dessa lådor före nämnda
tid, befordras med snälltågen kl. 7,35 och 9,50 e. m.

Telegraf.

Hufvudstationen, Skeppsbron 2, öppen hela dygnet.

Filialkontor: Börshuset, Handtverkaregatan 18 A, Brunkebergstorg
2, Karlbergsvägen 6, Vallingatan 4, Birger Jarls torg (Riksdagshuset),
Götgatan 11, Karlavägen 23 och Riddaregatan 27, öppna kl. 9 f. m.— 9 e. m.

Telefon

för allmänhetens begagnande finnes i de flesta tidningskontor och cigarr-
butiker samt vattenkiosker. Afgiften är i allmänhet 10 öre.

Stadsbud

äro placerade på en mängd olika ställen (under mötesdagarna äfven midt
emot Frimurareordens hus). Lägsta afgiften för uppdrag är 25 öre. Vid
mottagandet af uppdrag bör stadsbud aflämna kvitto, å hvilket fullstän-
dig taxa finnes meddelad.
Sveriges allmänna folkskollärare-
förenings ombudsmöte

hålles i Vetenskapsakademiens hörsal, Drottninggatan 96, måndagen
den 5 augusti med början kl. 10 f. m. Mötet, till hvilket förutom
ombud frän föreningens 180 kretsar äfven representanter från Norges,
Danmarks, Finlands och Englands allmänna folkskollärareföreningar
äro anmälda, kommer att bestå af följande tre afdelningar:

A)	Minnesfest kl. 10 f. m.—12,30 e. m. med anledning af förening-
ens 15-åriga tillvaro.

B)	Öfverläggningsmöte kl. 2—5 e. m.

C)	Samkväm kl. 6,30—9,30 e. m.

Ombuden äga att den 3 augusti kl. 9 f. m.—1 e. m och 5—10,30
e. m. samt den 4 augusti kl. 9—11 f. m., 2—5 och 7—10,30 e. m. hos
föreståndaren för Nordiska skolmötets byrå utfå ombudskort, som be-
rättigar till rösträtt vid mötet, äfvensom program. Härvid böra de
ombud, hvilkas namn ej blifvit upptagna i den tryckta förteckningen,
genom företeende af protokollsutdrag eller fullmakt styrka sig vara till
kretsförenings representanter utsedda.

Från kl. 9 30 mötesdagen utfås dessa kort vid ingången till mötes-
lokalen.

Äfven andra föreningsmedlemmar än ombuden hafva tillträde till
mötet, så långt utrymmet det medgifver. I förhandlingarna får en
hvar närvarande deltaga, men besluten fattas endast af ombuden.

Ingen inträdesafgift.
SANGER

afsedda att sjungas enstämmigt
vid
Sjunde nordiska skolmötet.

1.	hälsningssång.

Mel. af B. Crusell. (N:r 1*.)
Var välkommen en livar, som vår kallelse hört,
och som bjudit oss broderlig hand!

Vill du veta det mål, som tillsamman oss fört
och oss binder med kärlekens band?

För att tjäna vårt folk, för att främja dess rätt,
för att värna dess dyraste hopp
omkring bildningens fana vi slutit oss tätt,
och den fanan vi gladt höja opp.

Låt oss väcka den kraft, som var hårdt slumrad in
och i bojor försmäktande låg!

Låt oss kämpa för ljus, låt oss stärka vårt sinn’
uti sannings kristallklara våg!

Låt oss styra med mandom och segrande tro
genom hånande hinder vår gång,
och där kärleken slår emot framtiden bro,
låt oss rycka framåt under sång!

Men är målet för stort och blott ringa vår makt,
när vi våga för hoppet en dust,
må vi lita på den, som i hjärtat har lagt
denna klappande längtan och lust!

Så välkommen en hvar, som vår kallelse hört,
och som bjudit oss broderlig hand
och vill främja det mål, som tillsamman oss fört
och oss binder med kärlekens band!

(Efter L. BUDDE.)

* Numren inom parentes hänvisa till melodi uti Svensk Läraretidnings sångbok med
supplement (70 enstämmiga sånger att sjungas vid läraremöten).
64

MÖTESSÅNGER.

2.	Glädje i Gud.

Colädje utan Gud ej finnes,
utan Gud ej finnes frid.

Tom den lycka är, som vinnes,
om vi glömma Gud därvid.
Men ej högsta nöd skall rycka
glädjens känsla ur värt bröst,
om i både nöd och lycka
vi förnimma Herrens röst.

Molnen våra blickar stänga,
vanmakt tecknar våra spår,
men till allt hans blickar tränga,
öfver allt hans makt förmår.
Fadershjärtat i det höga
vårdar barnahjärtats rätt;
fadershand och fadersöga
heter Guds regeringssätt.

Mel. af J. Haydn. (N:r 40 )

Låt oss därför glada sträfva
genom tidens dunkla lopp
och ej tröttna eller bäfva,
ställande till Gud vårt hopp!
Låt oss i hans fruktan vandra
på den väg, som blifvit vår,
och den högre väg ej klandra,
där han själf i vishet går!

Stilla är hans gång och säker,
som hans milda stjärnors gång.
Våra hjärtans sår han läker,
löser våra bördors tvång,
endast vi de bud hörsamma,
dem han skref i våra bröst,
och det nådens ord anamma,
som är själens ljus och tröst.

Så vi känna, hur försoning,
helgelse och sinnesro
på vår vandring, i vår boning
med oss vandra, bland oss bo.
Så vårt hjärta tröstligt minnes
under lifvets sorg och strid:
glädje utan Gud ej finnes,
utan Gud ej finnes frid.

J. O. VALLIN.

3.	Alltid modig!

Stid
väg, som

modig, när du går
Gud dig sände,

om du ock till målet når
först vid världens ände!

Mel. af C. E. F. Weyse. (N:r 41.)

Aldrig rädd! I sorg och natt
lysa stjärnor klara.

Bed ett fader vår, och gladt
gå mot nöd och fara!

Strid för allt, hvad kärt du får,
dö, om det så gäller!

Då är lifvets konst ej svår,
dödens icke heller!

(Efter K. RICHARDT.)
MÖTESSÅNGER.

65

4.	Pilgrimssång.

knee ärlig är jorden,
präktig är Guds himmel,
skön är själens pilgrimsgång!
Genom de fagra
riken på jorden
gå vi till paradis med sång.

Melodi från medeltiden. (N:r 42.)

Tidehvarf komma, :
tidehvarf försvinna,
släkte följer släkters gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen

i själens glada pilgrimssång.

Änglar den sjöngo

först för markens herdar.

Skönt från själ till själ det ljöd:

»Frid öfver jorden!

Människa, gläd dig!

Nu frälst du är från synd och död.»

(Efter B. S. INGEMANN.)

5.	Bön för fosterlandet.

Gevara, Gud, vårt fosterland;
håll öfver det din starka hand,
och var dess hägn i strid som frid,
i sorgens som i glädjens tid!

Här se vi, hvad oss mest är värdt,
allt hvad vi skatta dyrt och kärt.
Ej fjärran finns en bygd, ej när,
som är för oss, hvad denna är.

Dansk folkmelodi. (N:r 23.)

Här hafva våra fäder bott,
arbetat, kämpat, hoppats, trott;
här äfven vi vår boning fått
med samma lif och samma lott.

Här skola våra barn också
en gång på våra stigar gå,
ha det vi haft, se det vi sett,
och be till Herren, som vi bedt.

Gud, skydda detta kära land,
från sjö till sjö, från strand till strand;
sänk öfver det din milda vård,
som sommardagg på rosengård!

J. L. RUNEBERG.

6.	Svenska folksången.

Svensk folkmelodi. (N:r 16.)

IOu gamla, du friska, du fjällhöga nord,
du tysta, du glädjerika sköna!
Jag hälsar dig, vänaste land uppå jord,
din sol, din himmel, dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då äradt ditt namn flög öfver jorden.
Jag vet, att du är och du blir, hvad du var.
Ack, jag vill lefva, jag vill dö i Norden!

R. DYBECK.

5
66

MÖTESSÅNGER.

7.	Vårt land.

Wåt land, vårt land, vårt foster-
land,
ljud högt, o dyra ord!

Ej lyfts en höjd mot himlens rand,
ej sänks en dal, ej sköljs en strand
mer älskad än vår bygd i nord,
än våra fäders jord.

Vi älska våra strömmars brus
och våra bäckars språng,
den mörka skogens dystra sus,
vår stjärnenatt, vårt sommarljus,
allt, allt, hvad här som syn, som sång
vårt hjärta rört en gång.

Här är oss ljuft, här är oss godt,
här är oss allt beskärdt;
hur ödet kastar än vår lott,
ett land, ett fosterland vi fått;
hvad finns på jorden mera värdt
att hållas dyrt och kärt?

Mel. af F. Pacius. (N:r 17.)

Och här och här är detta land,
vårt öga ser det här;
vi kunna sträcka ut vår hand
och visa gladt på sjö och strand
och säga: se, det landet där,
vårt fosterland det är!

Och fördes vi att bo i glans
bland guldmoln i det blå,
och blef vårt lif en stjärnedans,
där tår ej göts, där suck ej fanns,
till detta arma land ändå
vår längtan skulle stå.

Din blomning, sluten än i knopp,
skall mogna ur sitt tvång.

Se, ur vår kärlek skall gå opp
ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp,
och högre klinga skall en gång
vår fosterländska sång.

J. L. RUNEBERG.

8.	hymn till konungen.

(EÅr svenska hjärtans djup en gång
en samfäld och en enkel sång,
som går till kungen fram!

Var honom trofast och hans ätt,
gör kronan på hans hjässa lätt,
och än din tro till honom sätt,
du folk af fräjdad stam!

Mel. af 0. Lindblad. (N:r 24.)

Du himlens Herre med oss var,
som förr du med oss varit har,
och lifva på vår strand
det gamla lynnets art igen
hos sveakungen och hans män,
och låt din ande hvila än
utöfver Nordanland!

G. V. A. STRANDBERG.

9.	Vår svenska fana.

N år svenska fana, gul och blå,
hur stolt i dina spår att gå
och lyssna till din minnessång
om svunna dagars segergång,
då gult och blått
vid svenska skott
skref världen lag
i Narvas slag,
på Lytzens höga hedersdag!

Mel. af K. Collan. (N:r 25.)

Vår svenska fana gul och blå
med minnesrika färger två,
o fladdra fritt i vindens fång,
sjung stolt för oss din framtidssång :
hur slaget stod
— men ej i blod —
hur bok och vett
och plog och spett
åt Sverige nya segrar gett!
MÖTESSÅNGER.

67

Vår svenska fana gul och blå
i solglans fram för folket gå!

Må mandom lyfta högt din stång,
må kärlek sjunga ljuft din sång!

Till fredlig id,

till frihetsstrid

i ärans spår

vår fana går —
för segern Gud allsmäktig rår.

E. BECKMAN.

10.	Vårt fria ord.

4 en har intet fosterland, som
ställer
alla lika högt, så sant jag tror.

Den har ingen kär och får ej heller,
som ej älskar öfver allt sin mor.
Klingar icke modersmålet skönast?
Binder ej vårt hem med dubbla garn?
Lyser icke själfva ljungen grönast
på den torfva, där vi lekt som barn?

Men vårt land är icke marken bara
eller språket, som vi lärt så flinkt,
det är tanken ock, den svenska, klara,
och vårt frihetsarf, vår själs instinkt,
och vår goda rätt att öfverväga,
hvad oss höfves, öppet, oinskränkt,
för att se’n vår trygga mening säga
åt all världen, fritt och oförkränkt.

Mel. af 0. Lindblad. (N:r 27.)

Trälens klenmod gör, att han för-
kättrar
hvarje öppenhjärtigt ord han hör,
ty han känner mindre sina fjättrar,
när han tänker, som hans herre gör.
Men ett folk, som fått i arf att länka
sina öden själf och obestridt,
älskar sina egna tankar tänka,
och det måste säga ut dem fritt.

Därför ve den hand, som af skär tungan
på det folk, som en gång haft en röst!
Ve den, som med vilja sårar lungan
i offentlighetens breda bröst!

Det är godt att lägga tyngd i slaget,
när man fått en klinga i sin hand,
ännu mer att ha ett ord i laget
en gång, när det gäller folk och land.

C. V. A. STRANDBERG.

11.	Forntidsminnen.

aknen, Nordens alla hjärtan,
ur den långa vinterdvala!
Lyssnen åter till de röster,
som om ädla bragder tala!
Vaknen, vaknen upp till lifvet,
I, som drogens hårdt med döden!
Morgonrodnans fana svajar,
upp och följen hennes öden!

Mel. af J. Gläser. (N:r 32.)

Vaknen upp och leten idogt
i de kämpekummel höga,
i de stora minnesmärken,
anden ställde för vårt öga!
Vaknen upp till syn och sinne
för det stora, för det ljufva,
som kan smälta kvinnohjärtan,
som kan hjältehjärtan kufva!
68

MÖTESSÅNGER.

Hör de djupa ljud från Nordens
barndomsdagars Baldershage,
kämpeluren, Hemdallshornet,
silfverharpans klang hos Brage!
Hör, det är den vaggsång, Nornan
fordom kvad för folkets öra
och ett nordiskt barnahjärta
ännu glädes af att höra.

Lyssna, lyssna, djupt ur fjällen
hörs en ton, ej än förgången,
från den gamla Valas harpa,
kämpevisan, skaldesången !

Vindens kvad i askens krona,
hviskningen vid Baldersbålet,
Fröjas suck och svärdens stålklang
ljuda än i modersmålet.

Vaknen upp och skåden klarligt,
huru fädren här i Norden
sträfvade till mer än ära
och till mer än glans på jorden,
ja, till mer än Valhalls glädje
och ett rum i fadershuset —
till att dö vid gudars sida
i den sista strid för ljuset!

V. RYDBERG.

(Efter O. VIG.)

12.	Vårt mål.

Wi ej oss sammanslutit
för glammets korta stund,
men framtids allvar gjutit
sitt lif i vårt förbund:
att andens skatter söka,
att ljus för lifvet få,
att folkets fromma öka —
det är till det vi trå.

Mel. af R. Bay. (Nr 4.)
Det arf vi skola finna,
är kunskaps gyllne skatt
och stjärneljus, som brinna,
där förr var dunkel natt:
hvart lifvets dåd på jorden,
hvar tanke stark och god,
hvad skönast här i Norden
för folkets hjärta stod.

Det är vår mandoms ära,
vår fröjd i ålderns höst,
att ljusets sådd skall bära
sin frukt i folkets bröst.
En dröm mer skön ej finnes
än den på hoppets strand
om arfvedel, som vinnes
i andens fosterland.

Sig ljuset ej skall dölja
för den, som söker det.
O, låt oss trofast följa
dess väg i sannings fjät,
tills sol sin stråle sänder
med morgonrodnans brand
och dagens klarhet tänder
för älskadt fosterland!

(Fritt efter O. ARVESEN.)

13.	Vårt kall.

. tt land vi ha, ett fagert land
med väna, trolska bygder.
Ett språk vi ha, ett modersmål
med klang än vek, än skarp som stål.
Ett land vi ha, ett fagert land
med väna, trolska bygder.

Tysk folkmelodi. (N:r 12.)

På skogklädd höjd, i daggstänkt dal,
på utsiktsvida slätter

af folkets kärlek byggd och närd
står mången bergfast bildningshärd —
på skogklädd höjd, i daggstänkt dal,
på utsiktsvida slätter.
MÖTESSÅNGER.

69

Det är ett skönt, ett ädelt kall
att härdens lågor vakta,
att tända eld i barnasjäl,
att lyftning ge åt dagaträl.
Det är ett skönt, ett ädelt kall
att härdens lågor vakta!

Du lågors vakt, så höj då stolt,
fast ansvarstyngd, din panna!
Ty framtidsödet för vårt land
det hvilar i din ringa hand.
Du lågors vakt, så höj då stolt,
fast ansvarstyngd, din panna!

O-H.

14.	Såningsfältet.

(Med anledning af Sjunde nordiska skolmötet.)

Gröder! Systrar! I vår egen
mark vi plöja må!

Nordens barn är åkertegen,
ljusets säd vi så.

Lång är årens nötta läxa,
tålig är vår id;

men ur stilla mödor växa
skördar i sin tid.

Mel. af R. Nordraak. (N:r 28.)
Älska Gud och fosterlandet,
frihet, ljus och fred —
vare det föreningsbandet
mellan våra led!

Må vi lära högt att tänka
så i stort som smått
och i arf åt barnen skänka
allt, hvad bäst vi fått!

Vårda må vi fädrens minnen,
deras kraft och tro,
och i barnens varma sinnen
bringa dem att gro —
forna enkla seder mana
fram till lif igen
och af folkets söner dana
vakna, starka män!

FRITHIOF HOLMGREN.

15.	Framåt i ljusets strider!

(Med anledning af Sjunde nordiska skolmöte t.)

Framåt, framåt i ljusets strider,
du ungdomsfriska kämpahär!

Ditt sköna mål skall nås omsider,
om sanningsfacklan högt du bär.

Du kallad är att sprida ljuset
med trohet i de ungas värld;
så blicka hoppfullt upp ur gruset
och väpna dig med andens svärd!

Mel. af G. Wennerberg. (N:r 3.)

Ja, rusta dig alltjämt att draga

i fält mot mörkrets jättemakt!

Låt endräkt höja krafter svaga,
hväss lans och spjut vid samfäld vakt!
Med hand i hand vi trofast vandra
till högre klarhet för vår id.

I vänlig fejd emot hvarandra
vi stärkas för gemensam strid.

Framåt med Herrens kraft i striden
för ljusets makt i nordanland!

Hur kampens vågor gå i tiden,
de ledas innerst af hans hand.
Låt därför ej det mörka, kalla,
som hotfullt möter här och där,
med isig tyngd på modet falla!
Framåt, du ljusets kämpahär!

JOH.S JOHANSSON.
70

MÖTESSÅNGER.

äuge ha mänskor

bleknat vid boken,
mistat de friska

kropparnas fröjd.
Länge ha mänskor
trälat vid plogen.

Flygkraften miste
jordbunden själ.

16. Slöjdsång.

Kraften var splittrad,
skönheten flyktad,
väsendets samklang
skorrande brast.

Ingen förstod att
ena det skilda,
stämma de brustna
strängar till spel.

Mel. of B. Crusell. (N:r 57.)
Då vi oss vända
hän till den gamla
konsternas moder,
stärkande slöjd.

Den ger som förr i
släkternas barndom
kropparnas hälsa,
själarnas kraft.

SELMA LAGERLÖF.

17.	Suomis sång.

avgör, hur härligt sången skallar
mellan Väjnös runohallar:

det är Suomis sång!
Hör de höga furor susa,
hör de djupa strömmar brusa:
det är Suomis sång!

Mel. af F. Pacius. (Nr 59.)

Och de väna, blyga dalar,
där en bäck bland blomstren talar;
det är Suomis sång!
Och de skogbekrönta fjällar,
lekande i stjärnekvällar:

det är Suomis sång!

Se, bland drifvor högt vid polen
strålar klar midsommarsolen:
det är Suomis sång!

Se på himlens mörka båga
nattens norrskensflammor låga:
det är Suomis sång!

Öfverallt en röst oss bjuder,
öfverallt en stämma ljuder:
det är Suomis sång!
Broder, äger du ett hjärta,
i dess tjusning, i dess smärta
hör blott Suomis sång!

E. Von QVANTEN.

18.	J Finlands skog.

Kold mellan furorna ligger min
koja,
djupt i den finska skogens ljufva sus.
Högt öfver topparna resa sig bergen,
blånande skönt uti morgonens ljus.
Hoj lari lari la, hoj lari lari la!
Susa ditt svar, du min finska skog!

Finsk folkmelodi. (N:r 69.)

Långt in i skogen hörs göken besjunga
flitigt och ömt, hur skön hans maka är.
Klangen af valthornens dallrande
toner

når mina öron från fjärran och när.
Hoj lari lari la, hoj lari lari la!

Susa ditt svar, du min finska skog!

Det är min egen ande, som talar,
talar med finska skogens djupa röst.

Därföre kan jag ej styra min tunga,
sjunga jag vill ur mitt fulla bröst.

Hoj lari lari la, hoj lari lari la!

Susa ditt svar, du min finska skog!

YRJÖ KOSKINEN.
MÖTESSÅNGER

71

19.	Vårt brödrafolk.

Jrag vet ett folk, som ärft af Tor
det kärfva och bestämda tycket;
det liknar oss till lynnet mycket,
och vägg i vägg med oss det bor:
ett folk af enkla frihetsseder,
af manligt allvar, tro och heder,
ett folk med karga näringsfång,
men rikt på saga och på sång.

Mel. af L. M. Ibsen. (Na 60.)

Det är med litet nöjdt som vi,
och mycket nog det kan umbära,
blott ej sitt själfbestånd, sin ära,
den lifsluft, som det andas i.
I detta folk af odalmänner
man på den djärfva pannan känner
de ättefäder utan krus

för halfva världens riddarhus.

De ha som vi sin friska färg
i viljan kvar, de kära fränder,
och de ha lika hårda händer,
som gnejsen är i deras berg;
och därför, huru ödet fogar,
kan friheten i deras skogar
med mörkblå hafvet i sin rygg
på eget hemman sitta trygg.

C. V. A. STRANDBERG.

20.	hälsning till brödrafolken.

Mel. af. B. V. Hallberg. (N:r 33.)

I andet, som närt oss i moderligt sköte,
främst ägnar sången sitt hyllande ord.
Dock ilar gärna vid vännernas möte
broderlig tanke till folken i Nord.
Kom att oss lifva och styrka och rena,
glädje, som tronar på allvarets grund!
Kommen, o minne och hopp, att förena
gammal och ung i den festliga stund!

Fordom i splitets och fördomens tider
folken ej ännu förstodo hvarann.
Nu blott gemensamt de tåga i strider,
hjärta vid hjärta och man invid man.
Vänner från öster, från väster, från söder,
Norden er sluter med fröjd i sin famn.
Trofasta vänner och älskade bröder!

— Sådant är stundens och framtidens namn.

Finnar och norrmän och svenskar och danskar,

hvar med sitt drag, men så lika ändå!
Måtte, när häfdernas genius granskar
en gång vår framtid, han döma oss så:
»Fördomen flyktade, kärleken rådde,
verk trädde fram af evärdelig halt.

Mycket, fast skilda, de redan förmådde,
men i förening förmådde de allt».

A. V. STAAFF.

- +*
72

MÖTESSÅNGER.

21.	>,

Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, vejrbidt over vandet,
med de tusend hjem,
elsker, elsker det og tänker
på vor far og mor
og den saganat, som sänker
drömme på vor jord.

Dette landet Harald bjerget
med sin kjämperad.
Dette landet Håkon verged,
medens Öjvind kvad.
På det land har Olav malet
korset med sit blod,
fra dets höje Sverre talet -
Roma midt imod.

Bönder sine ökser brynte,
hvor en här drog frem.
Tordenskjold langs kysten lynte,
så den lystes hjem.
Kvinder selv stod op og strede,
som de vare mänd;
andre kunde bare gräde,
men det kom igjen!

vi elsker.

Mel. af R. Nordraak. (N: 28.)

Hårde tider har vi döjet,
blev til sidst forstödt.

Men i värste nöd blåöjet
frihed blev os födt.

Det gav faderkraft at bäre
hungersnöd og krig.

Det gav döden selv sin äre —
og det gav forlig.

Norske mand i hus og bytte,
tak din store Gud!

Landet vilde han beskytte,
skjönt det mörkt så ud.

Alt, hvad fädrene har kämpet,
mödrene har grädt,
har den Herre stille lämpet,
så vi vandt vor ret.

Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, vejrbidt over vandet,
med de tusend hjem.

Og som fädres kamp har havet
det af nöd til sejr,
også vi, når det blir krävet,
for dets fred slår lejr.

BJ. BJÖRNSON.

22. Vore

Yen gang vort eget land vi tog
af hundredårig is og harme
og lagde det for sol og varme
og bygde det med lov og plog,
af klippen fik vi skatten gravet,
med hvide sejl indtog vi havet,
og fri bröd tanken over pol
af våren frem som midnatssol!

erobringer.

Mel. aj L. M. Ibsen. (N:r 00.)

Og end erobrer vi med Gud:
hver plet, vi lägger ind til ager,
hvert skib, vor sjö i favnen tager,
hver barnesjäl, vi folder’ ud,
hver tankegnist, som livet klarer,
hver dåd, som öger og bevarer —
er en provins til landet lagt
og for vor frihed varig vagt!

BJ. BJÖRNSON.

23. Nordmannen.

Olillom bakkar og berg ut med
havet
heve nordmannen fenget sin hejm,
der han sjölv heve tufterne gravet
og sett sjölv sine hus uppå dejm.

Norsk folkmelodi.

Han såg ut på dej stejnutte strender;
der var ingen, som der hadde bygt.
»Lat oss rydja og byggja oss grender,
og so ejga me rudningen trygt».
MÖTESSÅNGER.

73

Kring uni dalen stod fjelli som grindar,
men um bergi var grasgröne band.
Der han gjekk mill om hejdar ogtindar,
og der såg han so vidt yver land.

Han sag ut på det bårutte havet;
der var ruskutt å leggja ut på;
men der lejkade fisk ned i kavet,
og den lejken, den vilde han sjå.

Fram på vetteren stundom han tenkte:
»giv eg var i ejt varmare land!»
Men når vårsol i bakkarne blenkte,
fekk han hug til si hejmlege strand.

Og når liderna grönka som hagar
og det lavar av blomar på strå,
og når näter er ljosa som dagar,
kann han ingenstad vanare sjå.

IVAR AASEN.

24.	Norges natur.

Let er min själ en frydfuld trang
at gjeste Norges dale,
den gamle fjeldkoll elsker sang,
de glade hjerters tale.
Kom til den fagre Maridal,
til Klejvens svimlende portal,
kom hvor som helst, og Norge skal
dig i sin favn husvale!

Mel. af A. E. M. Grétry. (N:r 55.)

Hvad tänksomt, svärmersk öje fik
du, tjernets stille vove —-
hvad ord den susende musik
i åsens dybe skove!

Den mand er ej i Norge föd,
som den ej gjör i hjertet blöd;
det er hans vuggesang, der löd
ifra de dybe skove.

Hvor strömmer ud berusning söd
fra dalens birkelunde!

Det var en dröm i engleskjöd
på deres mos at blunde!
Hvad harpespil i denne bäk,
hvad melodi, hvor söd en skräk!
Beständig ny den toner väk,
ak, som fra perlers munde.

Hist slanken silje, heg og pil
og rogn sig sammenranke.

Det nögne fjeld de däkke vil
det er en kjärlig tanke.
Så, norske brödre, bryst ved bryst,
vi ville med vemodig lyst
vor moders bröst selv hylle til —
det er en kjärlig tanke.

HENRIK WERGELAND.

25.	Sagas hal.

rosenlund under Sagas hal,
der gjemmer hellige minder,
med sagte rislende bölgefald
den klare Sökvabäk rinder.
Der er en kalk så söd og sval
af dette väld at tömme,
og Nordens mänd fra fjäld og dal
går did i vågne drömme.

Melodi: Sinclair svisan. (N:r 9.)

Ti elven nynner et gammelt kvad,
der bäres vidt over strande,
om asers drot, som ved bredden sad
og drak af rislende vande.

Mens Sagas ånd i denne drik
det svundne åbenbared,
stod fremtids syn for Odins blik
af mindets glans forklaret.
74

MÖTESSÅNGER.

Vi vandrer da til den klare ström

i Sagas fredede rige.

Vort Nordens lyseste fremtidsdröm

vil der af bölgerne stige.

Ti Odins ät har intet väld,

der mere liflig kväger,

end dette håb for Nordens held,
som bor i mindets bäger.

J. S. C. WELHAVEN.

26.	Vort broderland.

e hist ved Östersaltets vove
det underfulde sagaland
med söer blå, med dunkle skove
med dejlig mö, med kraftig mand.
Der lever sang på folkets munde,
der klinger fuldt det gamle sprog,
der skrider gjennem mindets lunde
de store fädres lange tog.

Mel. af F. A. Reissiger. (N:r 8.)

Vidt lyser de med sverd, med krone,
de Karlers, de Gustavers rad.
Hvor sådan hader kunde tone,
der skyder egen atter blad.

Af Sveas grund, den dybe, gamle,
med duft linnäa blomstrer frem,
og skalde, vismänd rigt sig samle
på ättehöj ved Odins hjem.

Vort tvillingland, du Norge ligner;

vi hilser dig med broderhånd;
os begge nu jo kjärlig signer
den samme milde herskerånd.

Brudt er de mörke tiders skranke,
vor halvö Kjölen sondrer ej:
fra Vesterhav til öst har tanke,
har fod, har hjerte åben vej !

A. MUNCH.

27. Kärlighed fra Gud.

Folkmelodi.

Dxärlighed
springer lige
som en kilde

fra Gud
ud
klar og ren.

I dens stille bund,
i dens dybe grund
gemmes livets ädelsten.

Kärlighed fra Gud
som en yndig brud
kommer smykket til os ned.
Luk kun op din favn!

Kom i Jesu navn!

Himlen bringer den jo med.

Kärlighed fra Gud
er det store bud,
er det eneste, jeg ved.
Bliv i kärlighed,
og du har Guds fred,
ti Gud selv er kärlighed!

J. SCHÖRRING.
MÖTESSÅNGER.

75

28.	Jeg så ham.

Norsk folkmelodi.

Jeg så ham som barn med det solrige öje
i regnbuens glans på de hjemlige höje.
Han kyssed min kind og vi leged med stjerne,
mens korset stod skjult mellem löv i det fjerne.

Jeg så ham som yngling i livskraftens morgen,
da ånden flöj höjt imod herlighedsborgen.
Han vinked min själ, og jeg glemte det lave,
hans ild kasted glans på forkränkelsens grave.

Jeg så ham som mand i den modnere sommer,
da synderen skjalv for den hellige dommer,
da hjertet slog tungt, og min isse var sänket,
da dödstanken strengt havde livsmodet länket.

Först da fik jeg kjende hans salige nåde,
först da löste korset forargelsens gåde,
först da lärte hjertet at favne den byrde,
som han mig har rakt, den forbarmende hyrde.

Först da har jeg sagt ham, hvad för jeg ej vidste,
at han er den förste og bliver den sidste,
först da har jeg sagt, at med ham vil jeg fölge
i liv og på dödens, den rullende bölge.

Först da har jeg sagt, at til ham vil jeg ile,
som grädende barn ved hans bryst söge hvile.
Hos ham vil jeg mig og min usselhed skjule,
kun da fries jeg ud af fortabelsens hule.

Og engang jeg ser ham, når lyset nedbränder,
da sträkker jeg mod ham de segnende händer.
Når hjertet står stille og öjet vil briste,
da hilser jeg ham med et smil, med det sidste.

V. BIRKEDAL.

29. Der

er er et yndigt land,

det står med brede böge
när salten Österstrand.

Det bugter sig i bakke, dal,
det hedder gamle Danmark,
og det er Frejas sal.

er et yndigt land.

DIel. af H, E. Kröyer. (N:r 30.)

Der sad i fordums tid

de harniskklädte kämper,

udhvilede fra strid;

så drog de frem til fjenders mén;

nu hvile deres bene

bag hojens bautasten.
76

MÖTESSÄNGER.

Det land endnu er skjönt,
ti blå sig söen bälter,
og lövet står så grönt;

og ädle kvinder, skjönne mö’r

og mänd og raske svende
bebo de danskes ö’r.

A. OEHLENSCHLÄGER.

30.	höje Nord.

Aulöje Nord, friheds hjem —
ej for mörket til at true,
men for solen til at lue
og for liv til at gro frem!
Lad det bryde, lad det gjäre!
Stem ej strömmen, tål dens brag!
Den vil bare
gröde til en sommerdag.

Höje Nord, sangens bo —
ikke den, der dvalebinder —
den, der tänder glöd på kinder,
först gjör fri og så gjör fro!
Kald dit kor fra skovens sale!
Lär i sky det vinger slå!

Lär det dale
dybest ned i bondevrå!

Mel. af J. Gläser. (N:r 62.)

Höje Nord, håbets borg,
hvor det op i mulmet välder,
hvor uträttelig det melder
vårfryd efter vintersorg!
Nyn det ind i drenge kjäkke,
så de le ad jätters larm!

Lad det lägge
lys i tanken, stål i arm!

Höje Nord, kämpehal!

Det er tid, at kraften kjendes,
det er tid, at sener spändes,
tid til stigen eller fald.
Kald på heltene, der blunde!
Sami i ét de skilte råd,
og i munde
läg os ordet, som er dåd!

C. HOSTRUP.

31.	Civsoplysning.

Mel. af C. E. F. Weyse. (N:r 54.)

“) vad solskin er for det sorte muld.

er sand oplysning for muldets frände,
langt mere värd end det rôde guld
det er sin Gud og sig selv at kende;
trods mörkets harme,
i strålearme

af lys og varme
er lykken klar!

Som solen skinner i forårstid,
og som den varmer i sommerdage,
al sand oplysning er mild og blid,
så den vort hjerte må vel behage;
trods mörkets harme,
i strålearme
af lys og varme
er hjertensfryd!

Som urter blomstre, og kornet gror
i varme dage og lyse nätter,
så livsoplysning i höje Nord
vor ungdom blomster og frugt for-
jätter;

trods mörkets harme,
i strålearme
af lys og varme

er frugtbarhed!

Som fuglesangen i grönne lund,
der liflig klinger i vår og sommer,
vort modersmål i vor ungdoms mund
skal liflig klinge, nårlyset kommer;

trods mörkets harme,

i strålearme

af lys og varme

er rösten klar!

N. F. S. GRUNDTVIG.
MÖTESSÅNGER.

77

32.	Cärerens sommer og höst.

Ket lufter derude med friske drag
fra rugmark og klöverager,
mildt räkker den lyse sommerdag
sin höstgave, rig og fager,
og takfyldte hjerter fange bod
for vinterens kamp og klager.

Mel. af C. E. F. Weyse.

Forund os, o Gud, ved stävnet her
en kärv af din nådes gröde!
Lad luftninger friske slå enhver
i styrkende drag i mode!

Lad håbet om fremtids gyldenfrugt
med höstsolens stråler glöde!

Vort livsvärk det blev: af åndens vang
at fremelske korn og kerne,
at lysne og varme med ord og sang
og hjerternes fylde värne,
at lokke en livshöst for slägten frem
med näring for tider fjerne.

Du ser, hvad om lande står i brud,
du själenes higen vejer,

o lär os at pleje hvert hjerteskud,
som liv ved dit livs-kys ejer,
at före hver ädel drift og trang
i ungdommens bryst til sejer!

Men vinterens kamp vi kende selv,
og selv vi til kornfyld tränge.
Byg over os, Gud, dit sommerhvälv,
giv rug i vort eget vänge!
Giv höstdage milde med åndens fyld
til näring i tider strenge!

Lad modnende gå din nådes pust
hen over de blöde vipper,
og giv vore små en rig august
med åndslivets fulde knipper!
Fyld slägten med vid, med kraftog tro,
der selv ej i döden glipper !

ZAK. NIELSEN.

33.	Vid Sjunde nordiska skolmötets afskedsfest.

Xoseu äro de festliga dagarna slut,
till afsked vi räcka våra händer
och spridas som agnar för vindarna ut
kring bygderna i nordens skilda län-
der.

Mel. » Du gamla, du friska». (N:r 16.)

Men minnet af lyckliga stunder är kärt
det följer med oss till norr och söder,
och kärast vi hålla det bästa vi lärt:
att känna oss som systrar och som
bröder.

Så skiljas vi nu för att nyttja vår tid
i endräkt att sprida ljus på jorden
och fostra till mandom —- i kärlek och frid —
den unga släkt, som växer upp i norden.

FRITHIOF HOLMGREN.
78

MÖTESSÅNGER.

34.	Afskedssång.

Svensk folkmelodi. (N:r 15.)
kseur den flyktat bort på snabba vingar,
glädjens strålande högtidsstund!
Händer skiljas, afskedssången klingar,
vida skingras vår brödrarund.

Rymdens strömoln lika nyss vi mött hvarann,
flammat upp i glöd, när solen log och brann.
Skall, likt molnets, vår glöd förgå,
när dagens sol har släckts i böljor blå?

O, hvem täljer vårens blommor alla,
hjärtats drömmar i ungdoms år?
Tusen, tusen blekna bort och falla
och försvinna förutan spår.
Månget hopp, som djärft mot himlens hvalf sig svang,
var en bubbla blott, som skimrade och sprang.
Brister kanske, som hon, vårt band,
så snart till afsked vännen tryckt vår hand?

Nej, vid himlen! Festens sorl allenast
dör som skummet i stormens stund.
Men hvad hjärtat djupast känt och renast
är som pärlan på hafvets grund.
Och hur känslor skifta, tankar växla form,
ett ovanskligt är och trotsar tidens storm:
kärlek ensam, när allt förgår,
kring fria världar fadersarmar slår.

Än vi vårda helga himlaflamman,
Nordens tindrande framtidshopp.
Nordens söner trofast hålla samman
under hvälfvande seklers lopp.
Ej vår kedja sprängs, fast festens dag tar slut,
men hon vidgar sig, hon växer hvar minut,
tills hon famnar med blomsterband
allt Nordens folk i skilda fosterland.

C. L. ÖSTERGREN.
Register till sångerna.

* Nr

N:r

Alltid modig, när du gar ...........3

Bevara, Gud, vårt fosterland ... 5
Bröder! Systrar! I vår egen ... 14

Den gang vårt eget ........-.......22

Den har intet fosterland --------10

Der er et yndigt land ............ 29

Det lufter derude .................32

Det er min själ en frydfuld trang 24

Dold mellan furorna ---------......18

Du gamla, du friska, du fjällhöga

nord _____________________________6

Ett land vi ha, ett fagert land 13
Framåt, framåt i ljusets strider 15
Glädje utan Gud ej finnes ..........2

Hur den flyktat bort på snabba

vingar------------------........ 34

Hvad solskin er for det sorte muld 31

Härlig är jorden ................   4

Höje Nord, friheds hjem .......... 30

Hör, hur härligt sången skallar 17
I rosenlund under Sagas hal — 25
Jag vet ett folk, som ärft af Tor 19
Ja, vi elsker dette landet_____21
Jeg så ham som barn ___________ 28

Kärlighed fra Gud......-....---	27

Landet, som närt oss i moderligt

sköte -..........-.......-.....20

Länge ha mänskor...............16

Millom bakkar og berg__________23

Nu äro de festliga dagarna slut 33
Se hist ved Östersaltets vove ... 26
Ur svenska hjärtans djup en gång 8
Vaknen, Nordens alla hjärtan ... 11
Var välkommen en hvar --------- 1
Vi ej oss sammanslutit_________12

Vår svenska fana, gul och blå... 9
Vårt land, vårt land, vårt foster-
land........................... 7
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Minneslista .............................          3.

Bestyrelsernas sammansättning .............   -... 4.

Mötets byrå9.

Utställningen .......................             11.

Mötesprogrammet:

Plan för mötet ..........................................      12.

Ordningsregler för diskussionerna______________________________20.

Anvisningar för sekreterarne................................   20.

Arbetsordning..........................................        21.

Mötesfrågor ___________________________________________________24.

Samkväm:

Konserter ...................................       .....40.

Utfärder ________________________________________________43.

Skansfesten .....-_______________________________________44.

Uppvisningar .....................  -...-_______________47.

Diverse upplysningar för mötesdeltagarne :
Museer och samlingar 										48.

Bibliotek och läsrum__________—___________________________________50.

Skolor ................................................           51.

Öfriga sevärdheter........................................      -	52.

Restauranter och kaféer .............—...-..................      53.

Bad._..........................................................   56.

Kommunikationer ..................................     —__________57.

Stockholms omgifningar ____________________________________________60.

Post, telegraf, telefon, stadsbud-.................-..........  -	61.

Sveriges allmänna folkskollärareförenings ombudsmöte -........... 62.

Mötessanger att sjungas enstämmigt—..................    63.

Register till sångerna ..............  -....-.......—..--	79.

Kartor: Stockholm (2 blad), Möteslokalerna med omgifningar, Skansen,
Stockholms omgifningar.
Uddby

Granskog

Aoldoz

Säby

„Vorränge

Edsberg

Talsätra

Råcksta

ivövgget

•Strand

: ' Barsäll

Tiggeby

.Öfverby'

/Tureberg

Skofsjöholms

Säby

Jakobs

Offensten

7 Uma

Nibble

Näsl

Törnboda:

Badstuga

Fagelsängen

Bogsätra

‘Gröndal

Xorrkulld

7sdal

•„Akalla

Avrkeby

Ekeby(

Söderby

Skragge

Silfvero

Arbrtp

Skälby € :

HOLM

Mörby

Lunda"

: dsko iket

Ayttinge

ksberg.

Björkudden

Långönge

Rissnal

esbery

Nälsta

St. llögarn

hill s

Frösur

Berg

Hesselby

Tisdag-

Beckombe

Baggeby

/Kyrkog

Ldngänge

t-Kane

Kottla

Norrby-

Velamsund

dngbi

:Rksby.

Åkeshof

Zska

ilsjönäs.7).

Tranebg.

Korset

Norrby

Djurgdsbr

Nybacka

Skogshydd

St. Björknäs :

Söderby

Stllybohof”

A

Skogs

Malm vil

Sundshe

Hästhage

Jättravik

,Valla

■ "Piskså

« Slätten

"Dalen.

Neglinge

Jakobsluanid

Skärholmen

Sandsborg

- Johan ms dal

Norrtorp

Öfverby

Ros anda "

:erränge

.Kolaränge

.Kråkvik

L.Tallkroge

€Snättringe

syow

Gubbeinge

Kolartorp

gstaholmen

dlta

•Fägelgr

Pesterängen

Slaqsta

Snickarekrogen<

1 Högdalen

Lit af Edvard Cnhrs, Stockholr

Stuckhalm, Iduns Tryckeri Aktiebolag.

Ingshawan
: Hezrh..zor

Dantorpet
Söderby

oorusby
Arpudden"

Znslad *
Spång

Pettersbq
—.Jakobsberg

Stensborg
Hökmosser

, Gröndal

1 ve7L ängen

:Niterb » •
Bursch

berg
8 ätra

Långpannan
, A Zangbi

..Käppe
Vredvik

Novnyicen
"Zläderholmen

Tunberget.

Johann isherg
Axkamd)

Ektorp Sron
. -Bandhage

Erstavik1
!Freta

KARTA ÖFVER
STOCKHOLMS OMGIFNINGAR

Skalan 1 : 125,000

F A..

Berga
Lunda)

Vestervik
Rinkeby
Nora .

Sandby

.Edeby

Der.. t
H deriken

Zflygten —

Kunysvik

— Nacka”
Nacka kap. A
Zytorp , l

örönuxk Smnedslatten

Kyrle
q / lampy

Eskaretorpet

Väsby

Völhaffet
.“Buskudden

nomne Tikingsborg

DBLockle,-t.lyckelviken

. 1Kristineda

— TA

Sugustendal suunig o

Beateby Rorsundsvik

iautorp Träsktorped