Nr 17 (15 Sept.) (1884—85) Årg. II, 1. NORDISK REV Y tidning för vetenskaplig kritik och universitetsangelägenheter under medverkan af Prof. A. M. Alexanderson, Prof. II. N. Almkvist, Bibl.-aman. A. Andersson, Fil. Kand. R. Arpi, Fil. Lic. A. Bendixson, Doc. Y. E. Berggren, Doc. H. Bergstedt,Fil. D:r M. Billing, Labor. M. G. Blix, Doc. K. II. Blomberg, Doc. S. S. Boethius, Doc. A. L. Bygden, Prof. P. T. Cleve, Doc. 0. A. Danielsson, Doc. D. Davidson, Bibliotekar. A. C. Drolsum, Doc. T. A. Ekman, Doc. A. Erdmann, Doc. K. B. Y.Forssell, Adj. P. A. Geijer, Prof. C. Goos, Prof. F. Gustafsson, Prof. %. Hagströmer, Prof. S. F. Dammarstrand, Prof. S. E. Henschen, Prof. H. H. Hildebrandsson, Prof. Edv. Hjelt, Doc. H. Hjärne, Prof. H. Heffding, Doc. O. V. Knös, Prof. I. S, Landtmanson, Prof. L. F. Leffler, Bibl.-aman. C. H. E. Lewenhaupt, Bibl.-aman. E. II. Lind, Doc. J. A. Lundell, Prof. C. G. Lund- quist. Doc. A. N. Lundström, Jur. Kand. C. O. Montan, Prof. C. R. Nyblom, Fil. Lic. 7. F. Nyström, Doc. K. Piehl, Doc. A. F. Schager- ström, Fil. Kand. F. von Scheele, Doc. y. H. E. Schäck, Doc. S. A. I. Sjögren, Bibl.-aman. C. G. Stjernström, Prof. U. R. F. Sundelin, Doc. A. L. A. Söderblom, Prosekt. S. II. Théel, Doc. P. Y. Eising, Doc. C. Wahlund, Doc. 0. Widman m. il. utgifven af Docenten Adolf Noreen, Upsala. Förläggare: R. ALMQVIST & J. WIKSELL. UPSALA r. ALMQVIST & j. wiksell’s boktryckeri. Teologi. Hertel, Ludvig, Den nordiske Santhalmission, historisk fremstillet. Med et Kort over Santhalistan og Assam. Kbhvn, Lehmann & Stages Forlag 1883. (Utkommer i 6 à 7 häften till ett pris af 50 öre för häftet.) Föreliggande missionshistoria, som allt igenom är grundad på meddelanden af ännu lefvande nordiska mis- sionärer, innehåller rika bidrag till kulturhistorien och förtjänar därföre att läsas äfven af dem, som ej hysa något varmare intresse för det märkvärdiga Santhalfolkets omvändelse till kristendomen. Detta folk, som räknas till Ostindiens urinvånare, har ända till våra dagar varit föremål för mycket förtryck af landets inkräktare, hin- duerna, men har dock med otrolig seghet och kraft lyc- kats undkomma den fullständiga träldomens elände genom att gång efter annan uppsöka och bosätta sig på nya landsträckor. Denna frihetsanda hos folket förklarar, att dess utseende samt språk och seder bevara många ur- åldriga drag. Emedan den nordiska Santhalmissionens grundläggare och ledare, dansken Börresen och norrmannen Skrefserud, äro välbekanta och högt uppburna hos alla skandinaviska missionärer, skall ock Bertels arbete, det första i sitt slag, finna stor spridning, helst som både form och inne- håll äro så populära som möjligt. Boken börjar med en framställning i tre afdelningar af Santhalfolkets forntid och nutid; sedan lämnas utförliga biografier af de nordi- ska missionärerna, hvarefter förf, kommer till sitt egent- liga ämne, den nordiska Santhalmissionens historia från dess grundläggning till nyaste tid. Sex häften hafva redan utkommit. • R. S. Bang, A. Chr., Udsigt over den norske Kirkes Historie efter Reformationen. Christiania, Alb. Cam- mermyer 1883. 136 s. Detta arbete utgör det första försöket till en sam- manhängande framställning af den norska kyrkans histo- ria efter reformationen och har till författare en norsk teolog, som på senare åren gjort sig bekant genom flera utgifna kyrkohistoriska arbeten af icke ringa värde. Med anledning af så väl den ena som den andra om- ständigheten har boken trots sitt ringa omfång väkt en viss uppmärksamhet, och förf, har ock både i norska och svenska tidskrifter och tidningar fått mottaga mycket erkännande för det sätt, hvarpå han i det hela löst sin uppgift. I detta beröm vill äfven anm.’instämma. Visserligen kunna åtskilliga af de historiska domslut och reflexioner, hvilka i jämförelsevis rikt mått finnas i den föreliggande skriften, förefalla otillräckligt motiverade och stundom obefogade. Anledningen härtill torde väsentligen vara den, att förf öfverflyttat den tyska teologiens häfdvunna periodindelning på den norska kyrkan under hennes olika utvecklingsperioder. I följd af denna utifrån lånade in- delning har förf, utan tvifvel blifvit föranledd att gifva en alltför stark färgläggning först i pietistisk och sedan i rationalistisk riktning åt ett helt sekel af den norska kyrkans historia. För öfrigt äro, så vidt anm. kunnat finna, förf:s hi- storiska uppgifter på det hela taget mycket tillförlitliga. Dessutom har förf, med mästarehand bearbetat sitt hit- intills samlade material till en norsk kyrkohistoria och väckt hos läsaren ett begär att få veta något mera om den norska kyrkans öden och representativa män. Sär- skildt vore det af intresse, om förf, ville göra djupare forskningar angående den norska kyrkans förhållande till de hæretiska och sekteriska företeelser, som under förra seklet torde hafva förekommit i Norge, men om hvilka 3 NORDISK REVY 1883—1884. 4 nu utkomna bok icke gifver närmare upplysning. I alla händelser vore det tacknämligt, om förf, snart ville på ett fullständigare sätt inviga oss i samma ämne, hvar- öfver han nu endast lämnat en kort allmän öfverblick. R. S. Pedrin, A. D., Socialisme og Kommunisme betragtede ved Ordets Lys. 63 ss. Kjobenhavn, Lehmann & Stage. Vanning, C., De tolv apostles lærdom. Et skrift fra det andet kristelige århundrede, oversat af C. V. 35 ss. Kobenhavn, V. Thaning & Appel. Sthyr, H. V., Den nytestamentlige texts historie i kortfattet fremstilling. IV + 129 ss. Kjobenhavn, G. E. C. Gad. Spurgeon, C. H., Pastorn hemma och i kyrkan. Före- läsningar. Öfvers. 2:dra häftet (129—147 + VIII ss.). Malmö, Stenström & Bartelson. Pris 1 krona per häfte. (Komplett i 4 häften.) Tidskrift för kristlig Tro och Bildning. II. 3. J. E. Berggren, Pauli omvändelse. II. IL Budin. Pro- fetians väsen (forts.). P. Eklund, Herrans löfte om An- dens ledning i all sanning. P. Morel-Sandoz, Bref från det franska Schweiz. Bed., En ung tänkares inre utveck- lingsgång. Dens., Tankeutbyte. — Anmälningar. Luthersk Ugeskrift. XV. 25. C. P. Caspari, Den ældste Kirkeordning (Slutning). — Redaktionsartikel : Kvindesporgsmaalet. 11I. — 26. Kirkelige Efterret- ninger fra Tyskland. 1883. — Redaktionsartikel: Kvinde- sporgsmaalet. IV (sidste Artikel). — XVI. 1. S. E. Jorgensen, Kirken og det fjerde Verdensrige. — Redak- tionsartikel: »Vanvidets Dage». — 2. S. E. Jorgensen, Kirken og det fjerde Verdensrige (Forts.). — Kent, Noget om den norske Kirkes Tilstand ved Udgangen af forrige Aarhundrede. — 3. S. E. Jorgensen, Kirken og det fjerde Verdensrige (Forts:). — E. F. B. Horn, Et Sporgsmaal ved Bispevisitatser. -— Literatur. — 4. S. E. Jorgensen, Kirken og det fjerde Verdensrige (Slutn). — S. H. Jensen, Fra Jerusalem til Bethlehem. — Literatur. — 5. S. H. Jensen, Fra Jerusalem til Bethlehem (Forts.) — Kirkelige Efterretninger. — Literatur. Historia. Boëthius, S. J., Hertig Karls och svenska riks- rådets samregering 1594—96. (Svensk historisk tid- skrift 1884. Häft. 1.) Denna afhandling utgör en fortsättning af förf:s gra- dualdisputation »Om den svenska högadeln under konung Sigismunds regering I». Men såsom af titeln framgår, har förf, i sin fortsättning ändrat arbetets plan. Hertig Karl är under denna period hufvndpersonen, och det är därför hans förhållande till rådet och konungen som vid framställningen af denna tids händelser måste blifva huf- vudsaken. När Sigismund på sommaren 1594 lemnade Sverige, uppdrog han åt hertigen och rådet att gemensamt föra styrelsen. Men hertigen kasserade denna fullmakt, enär den ej gjorde honom till riksföreståndare såsom han for- drat. Härigenom blef regeringssättet alldeles obestämdt och konungens beteende måste väcka farhågor hos hvarje fosterlandsvän, ty den ställning hertigen begärt var fullt laglig och i själfva verket äfven för konungen förmånli- gast, såsom förf, visar. Dessutom hade konungen genom att gifva ståthållarne en af riksregeringen oafhängig myndighet än ytterligare bidragit att göra dess ställning omöjlig. Och dessa ståthållare voro, såsom bekant, icke behagliga för hertigen. — Rådet skulle nog hafva velat regera utan hertigens hjälp, men det insåg fullkomligt, att detta var en omöjlighet. Utan Karl kunde intet göras. De hade då ej annat val än att sluta sig till honom, erkänna honom som sin förman, hvilket de äfven gjorde den 2 sept. 1594, och sedan söka utverka konun- gens samtycke till detta egenmäktiga steg. Härmed var den första anledningen till framtida strider mellan konun- gen och interimsregeringen gifven. Emellertid framträdde ej genast någon oenighet. Tvärtom sökte hertigen upp- rätthålla Sigismunds inrättningar, äfven de som stridde mot hans konungaförsäkran, såsom den katolska gudstjän- sten i Stockholm. De finansiella svårigheterna tvungo dock Karl att något minska anslagen till Vadstena kloster. Den svåraste stötestenen var ståthållarefrågan. Bland ståthållarne var Flemming den mäktigaste, ty han var äfven befälhafvare öfver flottan. Han hade på Distings- marknaden 1594 talat mot Upsala mötes beslut och vi- sade sig i Finland såsom en vän till katolicismen. Erik Brahe, ståthållaren i Stockholm, var uppenbar katolik. Enligt äldre författare skulle dennes befäl ha slutat i november, sedan Stockholms borgerskap, äggadt af herti- gen, uppsagt honom tro och lydnad. Förf, visar, att detta är oriktigt. Hertigen gaf honom väl ett par med- hjälpare, men uppviglade icke alls borgerskapet. Emeller- tid måste snart tvister uppstå mellan så olika naturer. Då Brahe hos konungen ville klaga öfver, att katoli- kerna i Sverge förtryktes, fängslade Karl hans sände- bud. Icke heller kunde Brahe vara belåten med, att hans verksamhet bands genom de medhjälpare, hertigen gifvit honom; och dessa blefvo honom slutligen så obe- hagliga, att han frivilligt lemnade sin post (sommaren 1595). — Mot Flemming inskred hertigen förr. Redan i sept. 1594 tick han befallning att komma till Stock- holm och göra ett med rådet samt lemna ifrån sig be- fälet i Finland. Härför var dock F. icke böjd, och her- tigen sökte därför förmå krigsbefälet i Finland att upp- säga honom lydnad. Det var sålunda ännu endast från det militära befälet i Finland Karl ville skilja honom; men något försök att beröfva honom ståthållarskapet gjordes icke. Däremot sökte hertigen förmå honom att i denna senare egenskap underordna sig centralstyrel- sen, men icke heller detta efterkom F. — Äfven med Arvid Stenbock, som var lika trotsig som svågern Flemming, råkade Karl snart i oenighet. För att mot dessa herrars beskyllningar försvara sina åtgärder sände regeringen i slutet af 1594 Jakob Horn med bref till konun- gen. Af rådets skrifvelse får man det intrycket, att det redan nu börjat betvifla lagenligheten af den ofvannämda föreningen. Dock rubbades ej ännu det goda förhållan. NORDISK REVY 1883—1884. 6 det mellan hertigen och rådet. Men i början af det föl- jande året visa sig redan tecken till brytning; som konun- gen ej ville afhjälpa de oredor, han skapat, hotade herti- gen att afgå från styrelsen eller att sammankalla riks- dag, och rådet sökte förekomma både det ena och det andra. Men enda utvägen härtill var att hos konungen utverka en större myndighet åt regeringen. Man tinner också rådet i mars 1595 gemensamt med hertigen hafva gjort föreställningar härom. Men då Sigismund ej gaf något bestämdt svar, ville hertigen öfverlemna regerings- frågan till ständernas afgörande, och nu började rådet vackla. De ville först ha konungens utlåtande om de frågor, som skulle behandlas. Hertigen antog detta vil- kor, och ånyo afsändes gemensamma föreställningar till Polen. Dessa visa, att ännu strax före Söderköpings riksdag rådet stod i opposition till konungen. Så länge denna inskränkte sig till föreställningar, stodo också riks- råden på laglig grund; men genom riksdagen blef deras ställning en annan. Detta är några af de viktigaste punkterna i denna intressanta och väl skrifna afhandling, på hvilken vi velat fästa uppmärksamhet, och hvars fortsättning vi hoppas att snart få se. .J. Fr. N. Hopp, Ernst Otto, Geschichte der vereinigten Staaten von Nordamerika. 1 Abtheilung. IV + 224 ss. Leipzig, Freytag; Prag, Tempsky. Pr. geb. 1 Mark. (Das Wis- sen der Gegenwart, Band XXVI). Hildebrand, Hans, Sveriges medeltid, kulturhistorisk skildring. Del. I, h. 4 (401—544 + V ss.) Stock- holm, P. A. Norstedt & Söner. Pr. 3 kr. 50 öre. Historisk Tidskrift udgivet af den danske historiske Forening. 5. R. IV. 3. E. Holm, Frederik IV:s Land- milits og dens Indflydelse på Bondeståndens Kaar i Dan- mark. — S. M. Gjellerup, Kejserlig Feldmarschal Henrik Holck. En biografisk studie. I. — Literatur og Kri- tik. — Smaastykker. — m. m. Aarboger for Nordisk Oldkyndighed og Historie. 1884. 2. I. Kornerup, To Foredrag om gamle Kalk- malerier. Finnur Jonsson, Om Svarfdœla Saga. Konr. Gislason, En Bemærkning om Edda som Navn på et Skrift. Dens., En Anmärkning. Dens., Den ved U eller V bevirkede Omlyd af A' i den Stockholmske Homilie- bog. Sophus Müller, Mindre Bidrag til den forhistoriske Archæologis Methode. Literaturhistoria. Goedeke, Karl, Grundrisz zur Geschichte der deutschen Dichtung. Erstes Heft. Zweite gänzlich neu bearbeitete Auflage. Dresden 1884. Pr. 4,20 1858 utkom första upplagan af detta arbete och hälsades då med stor välvilja och beundran för den rast- lösa flit, författaren där nedlagt. Men det var naturligt, att ett verk af denna omfattning endast långsamt kunde fortskrida, och först 1881 utlemnades dess sista häfte. Den raska utveckling, den tyska filologien haft under de mellanliggande åren, hade då likväl gjort arbetets första delar fullkomligt föråldrade, och hvarje forskare måste därför vara författaren tacksam, att han beslutat sig för att utgifva en ny upplaga, i hvilken vetenskapens senaste resultat komma att tillgodoses. För vetenskapsmannen är detta arbete tvifvelsutan den viktigaste och förnämsta framställning som finnes af Tysklands literaturhistoria, icke därför att den histo- riska uppfattningen eller de ästetiska omdömena här äro synnerligen framstående — i detta fall kan Goedeke natur- ligen ej uthärda någon jämförelse med Scherer, — utan emedan man här på ett ställe finner sammanförd all den literatur, som för bedömandet af hvarje literaturhistorisk fråga är den viktigaste. Uppgifterna gå väl ej längre än till 1882, men med användande af de numera årligen utkommande »Jahresber. über d. Erschein, auf d. Geb. d. deut. Phil.» kan man äfven under den närmaste framtiden utan någon svårighet återfinna den i hvarje fall behöfliga literaturen. Hvad uppställningen beträffar, är denna nu ungefär den samma som 1858 (på några ställen likväl förbättringar), men de enskilda §§ äro betydligt utvid- gade. Så t. ex. hade lyriken före korstågen förut endast haft sig en half sida tillmätt, under det att den nu be- handlas på åtta. Det tillkommer naturligen ej mig att afgifva något generelt omdöme om, i hvad mån den lärde förf, lyckats tillgodogöra sig den nyutkomna filologiska litera- turen, men så vidt jag varit i tillfälle att kontrollera, synes man endast i sällsynta undantagsfall kunna på- börda honom några underlåtenhetssynder. Likväl är det klart, att i ett arbete af denna utsträckning glömska och misstag varit nästan oundgängliga. Jag vill exempelvis meddela några fall, där förbättringar synas mig kunna hafva företagits. . Bland de literaturhistoriska tidskrifterna saknas »Ar- chiv f. Literaturgesch.» Beträffande djur-eposet har förf, väl i noterna citerat de viktigaste hithörande skrifterna, men för själfva texten har han ej begagnat sig af dem, utan står ännu kvar på den grimmska ståndpunkten; bland de älsta vitnesbörden om djur-eposets förekomst har han uteglömt Paulus Diaconus. Om Otfrids bety- delse för rimmet nämnes intet, och öfver hufvud kan sä- gas, att denna fråga ej tillräckligt uppmärksammats. Re- dogörelsen för skådespelets uppkomst är fullkomligt för- åldrad, och ingen beläst literatur historiker torde nu- mera hålla på den gamla, grundligt vederlagda grimmska åsikten om dramats utveckling ur den germanska folk- leken. Literaturen är här också högst ofullständig. Så saknas Hoffman von Fallersleben, Milchsack, Lange, Jubinal, Devrient — för att endast nämna de viktigaste •—, och det är en klen ersättning, att förf, i stället upptagit den senares svenske plagiator Mankell (här kallad Han- kell). Skulle något svenskt arbete hafva nämts, borde detta naturligen hafva varit Ljunggrens. Slutligen kan antecknas, att Goedeke sammanblandat Hases, »Geistliche Schauspiel» med Alts »Theater und Kirche». Det är hos den senare, ej hos Hase, som kyrkofädernas uttalanden om teatern återfinnas. Herzog Ernst och: Graf Rudolf räknar man väl vanligen till Spielmanspoesien, hvilket här ej skett. Trojasagans literatur är ofullständig. Man saknar Moland och d’Hericault, Eitner samt framfor alt 7 NORDISK REVY 1884—1885.8 Hertzberg. Herberts af Fritzlar behandling af sagan säges vara från en välsk bearbetning af Dictys och Dares; redigare är väl att säga, att den är nästan en öfver- sättning från Benoit. Den gamla åsikten, att Filocopos original varit franskt, är väl ganska osäker. Körting uttalar sig däremot. Att den uppmärksamme läsaren skall kunna upp- täcka än flera luckor i arbetet, håller jag för mycket sannolikt. Den största bristen synes mig likväl vara, att förf, alldeles uteslutit behandlingen af den tysk-latin- ska literaturen, som likväl ända till 1200 var ganska rik och framalstrade så berömda verk som t. ex. Ligu- rinns. En bibliografi för denna literatur hade varit desto önskvärdare, som den enda historia, som finnes häröfver, (Cholevius) numera är fullt obrukbar. Öfver denna gren af literaturhistorien hafva nu många synnerligen förtjänst- fulla specialundersökningar ntgifvits (exempelvis af Dümm- ler), men bristen på en generell, bibliografisk historia gör, att man ej alltid kan vid behof återfinna dem. H. S. Klassisk filologi. Ussing, J. L., Fra Hellas og Lilleasien i For- aaret 1882. Kjobenhavn 1883. Gyldendalske Bog- handel. 268 s. Åtskilliga gånger har prof. Ussing haft tillfälle att i forskningsändamål beträda Hellas’ klassiska jord, och såsom frukter af dessa resor har han offentliggjort dels värderika samlingar af vetenskapligt material, dels stäm- ningsfulla och äfven genom stilens osökta behag utmärkta skildringar af forntida platser och minnesmärken, sådana de te sig i belysning af vetenskapens ljus. Till det se- nare slaget hör den ofvan citerade resebeskrifningen »Fra Hellas og Lilleasien», hvars fängslande och rik- haltiga innehåll är fördeladt i fem kapitel: 1 Athen, 2 Rejse fra Athen til Sparta, 3 Olympia; 4 Ephesus, 5 Pergamon-Myrina. Kap. 1 (Athen) sysselsätter sig i själfva verket mindre med det forntida än med det nya Athen, af hvars raska utveckling och nuvarande skaplynne här gif- ves en åskådlig och träffande bild. Detta unga och fram- åtsträfvande Athen hvilar dock i dubbel mening på den klassiska forntidens grund. Med rätta framhålles äfven, huru det har sina lysande forntidsminnen att tacka redan för själfva sin tillvaro såsom det nya konungariket Grek- lands hufvudstad, och huru vården om dessa forntids- minnen fortfarande bildar ett af dess viktigaste och på senare tider behörigen omhuldade lifsintressen. — Kap. 2 (Rejse fra Athen til Sparta) beskrifver en under lop- pet af en vecka utförd arkeologisk rundresa till några af Peloponnesos' minnesrikaste orter (Korint, Argos, My- kene, Tegea) med Sparta och dess hamnstad Gythion såsom slutmål. Tyvärr synes ett ihållande ösregn hafva i ej ringa mån inkräktat på såväl behaget som utbytet af denna resa och alldeles omöjliggjort besökandet af några viktiga platser; men icke desto mindre har färden inbragt en rik skörd af iakttagelser, och man måste i sanning beundra författarens för ingenting vikande nit att äfven under de ogynnsammaste förhållanden fullfölja sina syftemål. — Kap. 3 (Olympia) gifver en kortfattad men redig och af en plankarta förtydligad öfversikt af de re- sultat, som vunnits genom de 1875 och följande år på preussiska statens bekostnad företagna storartade ut- gräfningarna på denna, det gamla Hellas’ förnämsta helgedoms- och agonalplats. Ett särskildt intresse vin- ner detta kapitel vid jämförelse med L. Dietrichsons i Nordisk tidskrift 1883 införda uppsats »Om Olym- pias Udgravning», i hvilken samma ämne behandlas från annan synpunkt och med ej ringa olikhet i upp- fattningen af vissa enskildheter. — Bokens lärorikaste och mest underhållande del är tvifvelsutan kap 4 (Ephe- sos) och 5 (Pergamon-Myrina), af hvilka det förra inom ramen af en i stora drag utförd konturteckning af den forntida handels- och verldsstadens historia gifver en af en åtföljande karta belyst bild af dess topografi och forn- lemningar, sådana dessa efter århundradens glömska bragts i dagen genom engelsmannen Woods utgräfningar (efter 1863), hvaremot det senare kapitlet i likartad infattning bju- der en öfversikt af fornlemningarna i Attalidernas konunga- stad, i främsta rummet den nyligen (1878) af den tyske ingeniören Dr. Karl Humann utgräfda kolossala altarfri- sen, som i praktfull högrelief framställer giganternas strid med de olympiska gudarne. För att studera dessa bildverk, hvilka representera ett eget förut nästan obe- kant skede inom den forngrekiska plastikens historia, be- höfver man ej göra resan till Pergamon; ty de finnas numera uppstälda och på ett upplysande sätt katalogise- rade i Berlins museum. Men för att rätt förstå och upp- skatta dem är det af stor vikt att känna de lokala för- hållandena på den plats, som de en gång hafva smyckat, och för detta ändamål gifver prof. Ussings uppsats en värderik hjälp. :— I ett appendix till detta kapitel om- talas ett hastigt besök vid de just pågående gräfnin- garna i den närbelägna forneoliska staden Myrina. Såsom allmänt omdöme vill rec. uttala den öfverty- gelsen, att hvarje vän af klassisk fornforskning med glädje skall göra bokens närmare bekantskap. ’ A. M. Alexander son. Graux, Charles, Notices bibliographiques et autres articles. Ed. posthume. Paris. Vieweg. 1884. XII + 359 p. 8:o. Hellbig, W., Das Homerische Epos aus den Denk- mälern erläutert. Archäologische Untersuchungen. Mit zwei Tafeln und 120 in den Text gedruckten Abbildun- gen. Leipzig. Teubner. 1884. VIII + 353 s. stor 8:o. M. 11,20. Homeri Iliadis carmina seiuncta, discreta, emendata, prolegomenis et apparatu critico instructa edidit Guilelmus Christ. Pars posterior. Lipsiæ. Teubner. 1884. p. 401 —742. 8:0 8 M. Ludwich, Arthur, Aristarchs Homerische Textkri- tik nach den Fragmenten des Didymos dargestellt und beurtheilt. I. Leipzig. Teubner. 1884. VIII + 635 s. 8:0. 12 M. 9 NORDISK REVY 1884—1885. 10 Millier, H. D., Sprachgeschichtliche Studien. Göt- tingen. Vandenhoeck u. Ruprecht. 1884. IV + 202 s. 8:o. M 4,40. Plüss, H. T., Vergil und die epische Kunst. Leipzig- Teubner. 1884. 367 s. 8:o 8 M. Saalfeld, Günther Alex. E. A., Tensaurus Italo-græ- cus. Ausführliches historisch-kritisches Wörterbuch der griechischen Lehn- und Fremdwörter im Lateinischen. Wien. Gerold, 1884. 1184 spalter stor 8:0. 20 M. Centerwall, Julius, Julianus affällingen. En bild från den döende antiken. 236 ss. Sthlm, C. E. Fritze’s k. hofbokh. . Ägyptologi. Maspero, G., Guide du Visiteur au Musée de Boulaq. Boulaq 1883. Sällan har något ägyptologiskt arbete väntats med större otålighet än detta, och ännu mer sällan torde de föreställningar man i fackmännens krets fäst vid det samma hafva grundligare blifvit gäckade än här är fal- let. Efter tre års arbete — hr Maspero tillträdde sin plats som direktör för museet i Bulaq i januari 1881, och katalogens slutsida är daterad den 31 december 1883 — läranas ändtligen åt offentligheten icke ett vetenskap- ligt katalogverk, men en populär guide, ämnad icke att i främsta rummet gagna vetenskapen, men att blifva en inkomstkälla för museet eller museipersonalen — jag vet ej rätt hvilketdera. Hr Masperos guide är, för att vara katalog öfver ett museum, en ganska läcker literär an- rättning — förf, har som bekant en betydande talang i framställningens konst — och blir därför säkerligen en omtykt lektyr för de herrar turister, som ställa sina steg till museet i Kairo. Den är äfven ett slags apoteos öfver verklig eller inbillad fransk vetenskaplighet, ty med undantag af en enda hänvisning till Lepsii Denkmäler- verk träffas, så vidt vi kunnat finna, i hela arbetet en- dast citat efter franska författare: Mariette, de Rougé, hr Maspero själf och den sistnämdes elev en hr Bouriant, hvilken tyckes vara designerad att i en närmare eller fjär- mare framtid aflösa hr Maspero i den vetenskapligt maktpå- liggande befattningen af chef för de ägyptiska museerna och gräfningsarbetena i Nildalen. Man kan för öfrigt hysa berättigade tvifvelsmål, huruvida en engelsk eller fransk turist förstår att njuta och draga fördel af att få veta, att det eller det monumentet blifvit utgifvet af hr Mariette i »Monuments divers» eller »Abydos», af hr Maspero i »Zeitschrift»o. s. v. För ägyptologen af fac- ket hafva dessa notiser blott ett relatift värde, eftersom en god del af i Bulaqmuseet förvarade föremål, som redan äro utgifna, ej finnas nämda i katalogen. På samma gång vi altså villigt erkänna, att den refererade skriften är mycket välkommen för den icke vetenskapligt bildade publiken, tillåta vi oss uttala den förhoppningen, att, den »lappkatalog» och »afskrift af journalen öfver gräfnin garna», som enl. förf:s förord för- varas i hr Masperos arbetsrum måtte snarast möjligt komma den vetenskapliga världen till godo. Att fordra, att de forskare, som i förlitan på, att hr Masperos katalog- arbete skulle blifva en värdig fortsättning till Mariettes för många år sedan utgångna »Catalogue», ej velat falla hr Maspero besvärliga med begagnande af hans anteck- ningar, skulle resa till Bulaq enkom för att få några notiser om ett eller annat till fyndorten obekant monu- ments härkomst, är säkerligen för mycket begärdt. Karl Piehl. Lemm, 0. V., Aegyptische Lesestücke zum Ge- brauch bei Vorlesungen und zum Privatstudium mit Schrifttafel und Glossar. I Theil: Schrifttafel und Lesestücke. 2 haften à 8 Mark. Ett i allmänhet särdeles godt arbete för den användning, förf, därmed åsyftat. »Skrifttaflan» d. v. s. förtecknin- gen öfver äg. hieroglyferna med ideografiska och ljud- värden är uppgjord med hufvudsaklig ledning af Brugschs grammatik sidd. 119—138, ehuru med något olika an- ordning. Emellertid går förf., synes oss, något för långt i upptagande af ej tillfyllest bevisade ljudvärden (jfr t. ex. n:o 310 avi). Å andra sidan har han ej strängt begränsat sin uppgift. Denna synes vara att lämna en förteckning öfver de faraonska (förptolemeiska) hierogly- fernas ljudvärden, hvilket dock ej hindrar, att en och annan »les basses epoques» tillhörande skriftkuriositet upptagits, som i förf:s arbete står tämligen enstaka, ehuru den i verkligheten har många motsvarigheter (t. ex. »en man, som drager ett svin i svansen»; fonetik: chesteb, bet. »lapis lazuli»; hvarför ej äfven »en gosse med knif i han- den»; fonetik: mestem, bet. »ögonsmink» o. s. v.) — Smärre oriktigheter hafva vi iakttagit under n:is 38, 51 {konungen bör ha urœusorm på ännet), 57 (läses sëpes, ej sép; samt ås), 93 (Nébt-hat = NépJvg, ej Neb-hat), 104 (»ungdomslocken», läses sa eller mes, ej k; förf, har låtit narra sig af det snarlika utseendet hos urœusormen, hvars värde i sen tid är k), 338 (har äfven värdet sën), 401 (läses äfven ma, m), 436 (läses är), 442 troligen ej Men, enär den pyramidtextvariant, hvarifrån förf, sanno- likt lånat sen läsning, är en betydelse-variant, såsom Le Page Renouf framhållit gent emot Maspero), 520 (läses Da-t; förf:s senef en Às-t är blott en omskrifning för amu- lettens namn; jfr. vårt »guldregn» = »solstråle»). Läsestyckena äro valda med god urskilning och, så vidt vi kunnat se, de hieroglyfiska särdeles väl kopierade. Mot de hieratiska texternas transkription hafva vi eu och annan anmärkning att framställa, hvartill troligen längre fram lämplig tid och ort komma att erbjuda sig. Det hela vitnar särdeles fördelaktigt om ägypto- logiens ställning i Leipzig, där förf, gjort sina studier. Den senare förtjänar särskildt erkännande för det ypper- liga sätt, hvarpå han autograferat de nu utkomna två häftena. Karl Piehl. 11 NORDISK REVY 1883-1884. 12 Germanska språk. Schagerström, August, Upplysningar om Vätö- målet i Roslagen. (De svenska landsmålen B. II, h. 4.) 87 ss. Stockholm, Samson & Wallin. Den rätt omfångsrika afhandling, med hvilken do- centen Schagerström här debuterar såsom dialektforskare, är ett i flere afseenden viktigt och förtjänstfullt arbete, som bjuder läsaren vida mera än som följer af den karak- tär af öfvervägande materialsamling, som arbetet onek- ligen i allmänhet äger. Först och främst var det i och för sig af stort värde att ändtligen en gång er- hålla några upplysningar om ett mål uti Upland, en hittills af dialektforskarne oskäligt förbisedd landsända, från hvilken med undantag af J. E. Wahlströms obetyd- liga afhandling (från år 1848) och några lika obetydliga småuppsatser (i Uplands fornminnesförenings tidskrift och i De svenska landsmålen) inga meddelanden rörande dia- lekten varit i tryck tillgängliga. Härtill kommer, att doc. S. till föremål för sina forskningar utvalt ett synnerligen intressant mål, och att de »upplysningar» han om det- samma meddelar äro högst rikhaltiga — omfattande både ljud- och böjningsläran — samt pålitliga, i ty att de äro resultat af förf:s vistelse å ort och ställe under tvänne somrar. Hvad ändtligen bearbetandet af det insamlade materialet beträffar, så har förf, afsiktligt afhållit sig från hvarje mer detaljerad redogörelse för målets fonetiska förhållanden och anför som skäl därför sin bristande öf- ning i dylika undersökningar, hvadan man naturligtvis endast kan respektera hans själfbegränsning härutinnan. Men äfven den etymologiska sidan af uppgiften har förf, synnerligen knapphändigt tillgodosett, och detta kan man icke underlåta att beklaga, ty hvad förf, i denna rikt- ning verkligen presterat (t. ex. den förträffliga utrednin- gen af uppkomsten af -a uti former sådana som sola solen, jässa gässen o. d.), visar tydligen, att han äfven såsom dialektforskare har till sitt förfogande samma förmåga af kritik, samma grundlighet i undersökningen och samma klara framställning, som han redan förut på andra områden dokumenterat. Man vill därför gärna hoppas, att förf, vid tillfälle återkommer till Vätömålet, särskildt i dess etymologiska förhållanden, ty naturligtvis kan ingen annan än en med målet minst lika förtrogen person som förf, ur det lemnade materialet draga alla de intressanta slut- satser, hvartill det ger så rik anledning. För att belysa min mening vill jag såsom exempel anföra några af de fall, där mången säkerligen varit tacksam, om förf, åt- minstone genom någon antydning gifvit en anledning till ett rätt bedömande af företeelserna. Dubbelheten mil, myl (samma form har anmälaren funnit i Harald Olufssons visbok) beror på en gammal flexion: mil, dat. pl. mylum (såsom i mikill, myklum); likaså kolmylä -mila af mila, obl. mglu (§ 17 med tillägg); på samma sätt är väl ö (af äldre y) att förklara i spöna spene (fsv. pl. spinar, dat. spynum), vötä veta (från pres. pl. *vytum, -u), vöd ved (§49) o. a. — Snö sno (§ 52) förutsätter ett fsv. snio(a) jämte snoa, hvilken förra form också ligger till grund för dal- målets sniue (Sv. Landsm. IV, 194) och Ormsö—Nukkö snio (Vendell s. 19), jfr got. sniwan, sniu-mundo; på samma sätt står ö för io i knöster knoster (§ 52 till.), dalmålets kniuester (Sv. Landsm. IV, 122). — Kramder kram (§ 122) utgår väl från ett kramn (för krafinn?, jfr. fryksdalsmålet kraav frysa och förf. § 108) såsom jämder från jämn. — Icke ljudöfvergångar utan folketymologier torde föreligga i immelsfot immerfort (§138 till., jfr himmel), olsak orsak (§ 142 till.; jfr- ord; ordsak förekommer ofta på 1600- och 1700-talen, se Norelius, Arkiv I, 228), sältpetter sal- peter (§ 118 till.), muntaser mustascher (§ 126) o. a. — Gålval (§ 142 till.), förhåller sig till rsp. gårdvar såsom nord till norr, d. v. s. (vard) val utgår från kas. obl., (varr) var (där vokalens längd beror på kontamina- tion med vard) är nom. sg. varör; jfr norr af norèr, Halvar af Hallvarör, Forsaringens varR för varör, Kälf- vesten SiikuR för Siguror. — I dessa och många dyliks fall kan visserligen, som sagdt, den kunnige läsaren själf utdraga resultaten af förf:s materialsamling, men dels torde endast få vilja underkasta sig det därmed förenade besväret, dels är nog i många fall förf, den ende som inser materialets verkliga valör. I fråga om arbetets uppställning är det i en viktig punkt som anm. skulle önskat, att den varit en annan. I stället för den här följda planen att vid redogörelsen för målets ljud ordna dessa efter motsvarighet i det nu- varande riksspråket (sålunda en systerdialekt) är al- deles afgjordt att rekommendera en historisk och gene- tisk uppställning, som återför hvarje ljud och hvarje form till dess (befintliga eller blott konstruerade) motsvarighet i det äldre språket. Härigenom vinnes bland andra för- delar särskildt den, att själfva uppställningen oftast utan vidare tillika utgör en förklaring af företeelsen, och att de målet beherskande ljudlagarna klart framträda; vidare den stora fördelen, att samma företeelse då kommer att behandlas på blott ett enda ställe och icke, såsom vid den andra rent utvärtes och artificiella klassificeringen, det likartade ryckes åtskils och behandlas än här än där. — Ett annat önskningsmål, som, i likhet med det nyss antydda, numera måste uppställas för hvarje dialekt- afhandling, är att arbetet förses med en index å de ord ur riksspråket, för hvilkas dialektala motsvarigheter redo- gjorts uti afhandlingen. En dylik ordförteckning är rent af nödvändig, för så vidt man skall kunna i ett något större arbete hitta de uppgifter man söker, och den skulle i många fall göra en ordlista öfver dialekten tämligen umbärlig. (I förbigående sagdt böra äfven själfständiga ordlistor alltid uppställas sä, att riksspråkets form utgör uppslagsordet; detta enär läsaren icke rimligtvis kan på förhand känna dialektformen och sålunda ej vet, livar han skall söka den.) Förf, skulle göra sina medforskare en stor tjänst, om han ville utarbeta ett dylikt tillägg till sin afhandling. Af oriktigheter eller oegentligheter i detalj behandlin- gen märkas endast få och obetydliga. Sa t. ex. har Josep Josef (§ 111 till.) fått oriktig plats (bör höra till § 101 1/2). »Aksentflyttning» är ett oegentligt ut- tryck, då fråga är om uséktä ursäkta, vilftiger vidlyftig, tobak tobak (§ 196) o. d., där målet bibehållit en gammal aksentuering. I § 10 äro syffil, regil, okspyril, årkil, kuril uteglömda (jfr § 140,g,till, och § 137,f). I § 142 saknas older årder (jfr § 59 till., Salbergs gram- matica svetica har older). 1 § 224, anm. 2 har anm. 13 NORDISK REVY 1883-1884. 14 ej kunnat fatta sammanhanget. Men dylika bagateller kunna naturligtvis icke inverka på läsarens totalomdöme om afhan dlin gen, hvilket måste blifva, att densamma är en af de allra bästa, som vår dialektliteratur tills dato äger. Ad. N—n. Noreen, Adolf, Altnordische grammatik 1. Altislän- dische und altnorwegische grammatik unter berücksichti- gung des urnordischen. XII — 212 ss. Halle, Niemeyer. Pr. 3 m. 80 pf. (Sammlung kurzer grammatiken ger- manischer dialecte, hrsg. v. W. Braune; B. IV). Pettersson., E. W., Om bisatsers konstruktion i ny- högtyska skriftspråket. XVII s. 4:o. Getie. Geflepo- sten tryckeri. Wenström, Edmund & Lindgren, Erik, Engelsk-svensk ordbok. Stereotyperad upplaga. 1 häftet (A-Carry). 160 ss. Stockholm. P. A. Norstedt & Söner. Pr. 2 kr. (komplett i omkr. 8 häften). Noppe, Otto, Tysk-svensk ordbok. Stereotyperad upplaga. 1 häftet (A-bausen). 96 ss. Stockholm. P. A. Norstedt & Söner. Pr. 1 kr. (komplett i omkr. 8 häften). Cederschiöld, Gustaf, Fornsögur su^rlanda. Magus saga jarls, Konrads saga, Bærings saga, Flovents saga, Bevers saga. Med inledning utg. af G. C. 8 opaginerade ss. + CCLII + 273 ss. 4:o (dubbelspaltig). Lund. I kommission hos G. W. K. Gleerup (Lund) och F. A. Brockhaus (Leipzig, Berlin, Wien). Pr. kr. 17,50 (20 Mark). Bernhardt, Ernst, Die gotische bibel des Vulfila. Textabdruck mit angabe der handschriftlichen lesarten nebst glossar. (Sammlung germanistischer hilfsmittel für den praktischen studienzweck. III.) Halle 1884. Buchh. des Waisenhauses. 3 mark. Stephens, G., Handbook of old northern runic monu- ments of Scandinavia and England. Abridged. 3 vols 4:o. Illustrated. London. Pr. 48 mark. Klockhoff, Oskar, Relativsatsen i den äldre torn- svenskan med särskild hänsyn till de båda vestgötala- garna. Afhandling i syntax. IV - 64 ss. 4:o. (Aftryck ur Redogörelse for de allm. läroverken i Karlstads stift läsåret 1883— 1884.) Schagerström, August, Om svenska bär- och frukt- namn på -on. 14 ss. 4:o. (Ur läroverksredogörelsen för Upsala stift läsåret 1883—84). Hoffory, Julius, Professor Sievers und die Princi- pien der Sprachphysiologie. Eine Streitschrift. 48 ss. Berlin. Weidmannsche Buchhandlung. Pr. 1 Mark. Samlingar utgifna af Svenska fornskriftsällskapet h. 83. Heliga Birgittas uppenbarelser, 5 B. (Bihang), 2 h. (slutet), ss. 145—275. Stockholm. Kongl. boktrycke- riet. Pr. för köpare 2,25. porkelsson, Jön, Supplement til islandske ordboger ss. 465—560 (skyldsemi — val). Reykjavik, Skattegrareren nr 7—17. (B. I, ss. 113— 224, B. II ss, 1—80). Jahresbericht über die erscheinungen auf dem gebiete der germanischen philologie. 5 jahrg. 1883. 2 abt. (ss. 129—235). Leipzig, Carl Reissner. 1884. Bugge, Sophus, Runestenen fra Strand i Ryfylke. 16 ss., 1 plansch (separat ur Årboger f. nord, oldkyn- dighed). Trautmann, Moritz, Die Sprachlaute im allgemeinen und die laute des englischen, französischen und deutschen im besonderen. Mit 10 holzschnitten. 1 hälfte, 160 ss. Leipzig, Gustav Fock. Pr. (complett) 6 m. Vietor, Wilhelm, Elemente der phonetik und ortho- epie des deutschen, englischen und französischen mit rück- sicht auf die bedürfnisse der lehrerpraxis. VIII + 271 ss. Heilbronn. Gebr. Henninger. Pr. 4 m. 80 pf. Naturvetenskap. Publication der Norwegischen Commission der Europäischen Gradmessung. Geodätische Ar- beiten. Heft. I—III. Christiania 1880, 1882. Sedan de under föregående århundrade utförda mät- ningarna, hvilka hade till ändamål, att bestämma jord- radiens storlek, ådagalagt, att jorden icke är en sfer, utan en rotationsellipsoid med polardiametern kortare än eqvatorialdiametern, hafva de senare arbetena för be- stämning af jordens form hufvudsakligen gått ut på att bestämma storleken af afplattningen vid polerna. Härvid hafva två metoder följts, en fysikalisk, beroende på be- stämning af tyngdkraften på olika punkter af jordytan medelst pendelobservationer, och en geometrisk, nämligen gradmätning. Sedan man blifvit uppmärksam på lod- liniens afvikande från riktningen mot jordens medelpunkt, har man funnit, att jordklotets form icke är så enkel, som man förut antagit, och att den icke kan represen- teras af någon matematisk yta. Den nyare vetenskap- liga geodesien, som har till uppgift att bestämma koor- dinaterna för olika punkter på geoiden och tyngdens variation på densamma, använder för detta ändamål astro- nomiska polhöjds- och azimut-bestämningar i förening med triangulering, precisionsnivellemang och pendelbe- stämningar. Den sedan början af 1860-talet bestående »Perma- nente Commission der Europäischen Gradmessung» har till ändamål att befordra samarbetet mellan de geodeti- ska arbetena inom olika europeiska länder, åstadkomma gemensam arbetsplan, likartade arbetsmetoder o. s. v. Den utgifver »Verhandlungen», i hvilka redogöres för de gemensamma arbetena under kommissionens konferenser, och dess »Centralbureau» utgifver årliga »Generalberichte», innehållande till kommissionen afgifna berättelser öfver de arbeten af geodetisk natur, som utföras i de olika länderna. Det användbara material, som samlåts, är högst rik- haltigt, och de slutsatser, som man däraf kunnat draga, af stort och allmänt intresse. Redan 1878 beräknade H. Bruus approximativt geoidens beskaffenhet med iaktta- gande af kontinenternas och oceanbäckenas fördelning. 15 NORDISK REVY 1884—1885. Resultatet var, att afståndet mellan geoiden och en re- gelbunden sfæroid på vissa punkter sannolikt stiger till 1,000 m.; så ligger t. ex. hafsytans nivå på 10° vestl. längd (från Ferro) 547 m. närmare jordens tyngdpunkt än på 60° v. 1. Till ett likartadt resultat hafva de af J. Herschel 1879 utgifna pendelobservationerna i Briti- ska Indien ledt, i det att öar och kuststationer visa ett större värde på tyngden än kontinentalt belägna statio- ner på samma parallelkrets; geoidytan ligger nämligen på de förra ställena närmare jordens tyngdpunkt än på de senare. De tre ofvan nämda häftena, utgifna af »der Nor- wegische Commission der Europäischen Gradmessung», innehålla de utförliga numeriska redogörelserna för de båda basmätningarne på Egeberg vid Kristiania och Rin- denleret vid Levanger samt dessas förening genom tri- angulation med det allmänna norska triangelnätet. Bas- mätningarne utfördes med en svenska vetenskapsakademien tillhörig basis-apparat. Vid beräkningen har man, så väl vid bestämningen af de sannolikaste riktningslinierna som ock för utjämningen af triangelnätet, följt de metoder, som angifvits af den europeiska gradmätningens centralbyrå. Räkningarna äro redigt och öfverskådligt uppstälda samt den vid sådana slags publikationer som denna så viktiga typografiska utstyrseln fullt tillfredsställande. Då mätnin- garna utfördes sommaren 1864, och publikationen förelig- ger först 1882, så måste medgifvas, att beräkningen däraf tagit en icke obetydlig tid i anspråk. Af öfriga arbeten, som stå i samband härmed, hafva i Norge utförts vattenståndsobservationer med själfregi- strerande apparater i flera hamnar. Två häften, inne- hållande de numeriska redogörelserna härför, äro under 1882—83 utgifna, till hvilka vi en annan gång åter- komma. Däremot hafva hvarken precisionsnivellemang eller tyngdbestämningar förekommit i Norge, att döma af de till europeiska gradmätningen af den norska kom- missionen afgifna berättelser. Det kan vara af något intresse att i sammanhang härmed taga en öfverblick af de arbeten, som i vårt eget fädernesland under senare tider utförts på det geodetiska området. Då den medel-europeiska gradmätningen bör- jade sin verksamhet, öfverlätos mätningarna i Sverge åt vetenskapsakademien. Sverges deltagande i det interna- tionella arbetet grundades på de triangelmätningar, som förut af topografiska kåren utförts i mellersta och södra Sverge. Då flertalet af de äldre basmätningarna icke ansågos tillfredsställande, uppmättes med samma basmät- ningsapparat, hvilken norrmännen sedan användt vid de två ofvannämda mätningarna under 1863 och 64 tre nya baser på Ladugårdsgärdet, Axevalla och i Halland och förbundos med triangelnätet. Vidarehafvaunder 1865 och se- nare geografiska längdbestämningar på telegrafisk väg utförts mellan observatorierna i Stockholm—Kristiania och Stock- holm—Köpenhamn, Stockholm—Abo samt Lund—Berlin. Vidare och oberoende häraf har den topografiska kåren eller, såsom det nu heter, den topografiska afdelningen af generalstaben utfört astronomiska bestämningar och triangulerings-arbeten i mellersta och nordliga Sverge. Dessa senare arbeten hafva visserligen egentligen ett kartografiskt ändamål, men då de till sin plan och an- ordning uppfylla alla fordringar, som kunna ställas på gradmätningsarbeten, hafva de genom sin stora meridio- nala utsträckning äfven mycket stor betydelse för kom- pletteringen af den allmänna internationella gradmätnin- gen. Såsom häraf synes, hafva ingalunda obetydliga arbeten här i laudet utförts. Hvad som emellertid må- ste beklagas, är att inga publikationer af de af veten- skapsakademien utförda geodetiska arbetena ägt rum. Hvarken de nya basmätningarna och deras förening med triangelnätet eller de telegrafiska längdbestämningarna äro ännu publicerade, Detta har åter förorsakat en fördröjning af publikationen af generalstabens geodetiska arbeten, hvilka på sätt och vis äro att betrakta som en fortsättning af akademiens. Däremot har af prof. Rosén vid Generalstaben år 1882 offentliggjorts nume- riska redogörelser för de astronomiska observationerna på fyra trigonometriska punkter af l:sta ordningen: Bred- skär, Kinnekulle, Rocknäs och Frösön; fortsättning af dessa publikationer är med säkerhet att påräkna. I förbigående må påpekas, huruledes samarbetet med den europeiska gradmätningskommissionen från Sverges sida synes hafva uppgifvits. Sedan 1867 har Sverge icke låtit representera sig vid kommissionens allmänna kon- ferenser, och efter år 1875 hatva äfven berättelserna till Centralbyrån uteblifvit, så att man i hvarje senare år- gång af »Generalberichte» finner under rubriken »Schwe- den»: »Es ist kein Bericht eingegangen». Från Norge fin- nes berättelser åtminstone till och med 1880. Såsom här ofvan har blifvit antydt, fordrar den nu- tida vetenskapliga geodesien utom astronomiska obseiva- tioner och triangelmätningar af samma beskaffenhet, som i Sverge utföras, för sitt ändamål att bestämma geoidens form äfven tyngdkraftsbestämningar och precisionsni- vellemang. De båda senare slagen at observationer äio i Sverge hittills icke använda och hafva, enligt den sista till Centralbyrån afgifna rapporten af år 1875, icke ingått i de här bedrifna arbetenas plan. Detta är onekligen att beklaga. Allt mer närmar sig den stund, då, tack vare de långvariga arbeten, som i alla civiliserade länder för detta ändamål pågå, geoidens figur öfver Europa skall låta sig bestämma noggrannare än hittills. Därvid skall visa sig ett antal lokalafvikningar, som förorsakas af massor så väl öfver som under geoidytan, och hvilka skola gifva oss tillfälle att draga intressanta geofysiska slut- satser öfver de senare. Nivelleringarna skola sätta oss i stånd att i kommande tider noga följa de kontinentala höjningarna och sänkningarna. Men den del ai Europa, som intages af Skandinaviska hallon, skall i detta afse- ende blifva en terra incognita, enär de därför erforder- liga arbetena, om hvilka vi knappast kunna begära att de utföras af andra, hafva försummats. Utan att förbise de svårigheter, som äro förenade med sådana arbeten i ett land med så stor utsträckning som vårt, och att desamma utan tvifvel skulle taga i anspråk icke obetydliga pen- ningemedel och arbetskrafter, bör det likväl konstateras, att Sverge med afseende på vetenskapligt geodetiska ar- beten står betydligt efter öfriga kulturländer. Hj. Sj. Tanner, Henry, Åkerbrukets första grunder. Auto- riserad öfversättning af Emil Elmgren. 2 uppl. II + 79 ss. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner. Pr. 1 krona. 17 NORDISK REVY 1884—1885. 18 Strasburger, Eduard, Das botanische Practicum. An- leitung zum Selbststudium der mikroskopischen Botanik. Mit 182 Holzschn. XXXVI + 664 s. Jena (Gustav Fischer) 1884. 14 M. Kjellman, F. R., Ur polarväxternas lif. 84 ss. (Ur A. E. Nordenskiöld, Studier och forskningar, ss. 463—546.) Stockholm, Centraltryckeriet. Valentiner, W., Die Kometen und Meteore. Mit 62 Abbildungen. 240 ss. Leipzig, Freytag; Prag, Tempsky. (Das Wissen der Gegenwart, Band XXVII.) Preis geb. 1 Mark. Kirchoff, A., Unser Wissen von der Erde. Band I: Hann, v. Hochstetter und Pokorny, Allgemeine Erdkunde, 16—23 Lieferung. Leipzig, Freytag. Pr. 90 Pf. jede Liefer. Blandade ämnen. Leinberg, K. G., Suomenkielisen kirjallisunden esikoinen. Michael Agricola. Abckiria. Alkuperäi- sessa moudossa undestaan painattanut. [Den finskspråkiga literaturens förstling. Michael Agricolas abc-bok. I dess ursprungliga gestalt ånyo utgifven af K. G. Leinberg, professor.] Jyväskylä 1884. Utgifvarens förlag. 15 sid. 8:o. Pris 75 penni. Detta omtryck, — och det första, vid hvilket foto- litografin användts för reproduktion af ett finskspråkigt tryckalster, — äger ett icke ringa intresse för den finska literaturens vänner och torde kunna påräkna ett sådant äfven bland dem hvilka älska sällsyntheter från de älsta svenska tryckpressarna. Originalet har på ett nog ledsamt sätt fått pröfva satsen »habent sua fata libelli». Länge trodde man t. o. m., att något exemplar af den lilla boken icke mer fans i behåll. Men kring 1850 upptäktes i Upsala bibliotek blad ur den samma, hophäftade till permar för en annan bok. De löstes försiktigt, och man lyckades af dem sam- manställa åtminstone tre exemplar med åtta blad i oaf- bruten följd. Fullständiga blefvo dock dessa exemplar synbarligen icke: det saknas åtminstone ett blad, som jämte uppgift på tryckort och tryckår samt boktrycka- rens namn innehållit välsignelsen och måhända bordsbö- ner. — För afgjordt kan man dock taga, att den lilla boken, liksom Agricolas öfriga skrifter, utgått från Amund Lauritzons officin. Och flere skäl tala för, att den öpp- nat följden af dem, altså utkommit senast 1543. Om så är, förtjänar den sin häfdvunna plats såsom numro ett i den finskspråkiga literaturen. De restaurerade exemplaren innehålla alfabetet i olika stilslag, stafveringsöfningar, budorden, trosartik- larna och Fader vår, vidare — ett katolskt minne! — engelns hälsning till Maria samt döpelsens, aflösningens och nattvardens sakrament. Den första trycksidan upp- tages af ett i ram infattadt, versifieradt förord till läsa- ren, hvilket redan i Pippings kända »Förteckning» åter- gifvits i litografi. Det i fråga varande omtrycket har verkstälts å generalstabens litografiska anstalt i Stockholm enligt det exemplar, hvilket förvaras i kongl. biblioteket därstädes. Utgifvaren — och allmänheten — stå härför i tacksam- hetsskuld hos öfverbibliötekarien, dr. Klemming, som där- till åtagit sig mödan vid korrekturens granskning. En förnyad jämförelse med det å universitetsbiblioteket i Helsingfors förvarade exemplaret har verkstälts af prof. Elmgren. Minutiöst trogen sin ursprungliga, bristfulla dräkt, har den sekelgamla abc-boken ånyo sett dagen- Det var mer än en tillfällighet, att den utkom till finska folkupplysnings-sällskapets festmöte i Jyväskylä senaste sommar. Ty det är ej blott literaturhistorikerns och kuriositetsälskarens intresse det lilla tryckalstret väcker. Det är med känslor af vördnad och tacksamhet man i det samma ser det tidigaste literära arbetet föl- spridande af vetande och bildning på finskt tungomål. Aug. Hjelt. Svenska akademiens handlingar, 60:de delen; Inne- håll: Tal af akademiens direktör, herr Th. Wisén; Redogörelse för sammankomsten; Minne af generallöjt- nanten frih. G. C. von Döbeln, förf, af W. E. Svede- lins; Skaldestycken af A. Anderson; Akademiens täf- lingsämnen för år 1884. 302 ss. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner. . Pr. 3 kr. 50 öre. Dahlgren, E. W., Förteckning öfver innehållet i Kongl. svenska vetenskapsakademiens skrifter 1826—1883. 116 ss. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner. Pedagogisk Tidskrift. XX. 7. Nils Torpson, Staten och undervisningsverket i vårt land. Ad. Meyer, I. Ni- colaisen: Regneundervisningen (anm.). Dens., Gransk- ning af läroböcker i aritmetik, verkstäld af komiterade, utsedde af Stockholms folkskollärareförening. (V.), Ytter- ligare några ord om »Förslag till ändrad kursfördelning i kristendom». (G. B.), En kompetensfråga. — m. m. — 8. Th. Mazer, Tankar rörande religionsundervisningen vid de allmänna läroverken. Ad. Meyer, A. Wijkander: Lärobok i fysik samt A. Billmanson : Elektriciteten (anm.). Chr. Cavallin, S. Ljungdahl: Om de latinska propositionernas användning i sammansättning med nomen. (—i—), Ytterligare några ord om »en kompetensfråga». -— m. m. Nordisk tidskrift. 1884. 3. G. Upmark, Grafisk konst i Sverige. J. J. A. Worsaae, Om ordningen af arkæolo- gisk-historiske museer i og udenfor Norden. Esaias Teg- nér, Norrmän eller danskar i Normandie? -— Literatur- öfversikt. — Nyutkomna böcker. — 4. V. Vasenius, Nytt och gammalt om Jacob Frese. K. H. Karlsson, De se- naste åsikterna om unionstraktaten i Kalmar. P. Aug. Gödecke, Frigjord sång, en undersökning af den utveck- ling, hvarom några af Holge Drachmanns senaste yerk bära vittne. — Literaturöfversikt. — Nyutkomna böcker. Ny svensk tidskrift. 1884. 4. Viktor Rydberg, Se- gersvärdet. VIII—XII (slut). Georg Nordensvan, Svensk konst i Paris. — Två berättelser af Svatopluk Czech. Från czechiskan af Emil Peterson. — m. m. — 5. Reinhold 19 NORDISK REVY 1883—1884. 20 Geijer, Om idealism, realism och naturalism i konsten (M. J. Monrad: Kunstretninger). — m. m. Finsk tidskrift. XVII. 1. J. J. Tikkanen, Den ita- lienska målarkonsten under tretton hundratalet. Danser- skan, legend af G. Keller, öfvers. af B. Risberg. A. L. Sundholm, Liberalismens utveckling i Sverige 1830—1865. VII, VIII (slut). Carl v. Schoultz, Bulgarien och dess politiska pånyttfödelse. II. F. J. Pètersen, Om studiet af de gamla språken i skolan. — I bokhandeln. — Öfversigt. — 2. C. Qvist. Om ympning såsom medel mot vissa sjukdomar. — r— R— r, Nya tider vänta! poem. H-—a, Den realistiska riktningen i den franska romanen. F. Gustafsson, Gudsbegreppets utveckling hos egypterna. O. Grotenfelt, Finsk-ugrisk etnografi. — I bokhandeln. — Öfversigt. Nyt Tidskrift, H. 2: J. Lie, To digte; M. Colban, Ind- tryk og erindringer; II. E. Berner, Om kvindesagen; E. Jes- sen, Noter til rationalistiske forsoningsforslag; F. Bajer, Vælgernes retfærdigste repræsentation ; K. Janson, Keshub Chunder Sen og Brahma Somaj af Indien; M. S., Anm. af »Norske musikere»; J. E. Sars, Anin, af »Udsigt over den norske kirkes historic efter reformationen». Mindre anmeldelser. — H. 3.: B. Björnson, Af fortællingen »Det flager i byen og paa havnen»; Gina, Krog, Nogle ord om kvindesagens udvikling od nærmeste opgaver i vort land; P. O. Schjott, Den ældste græske historie; C. Collett, Sport; J. E. Sars, Dagbog. —H. 4.: G. A. Dahl, Ingen fin natur; H. E. Berner, Om kvindesagen; J. E. Sars, Kristendom og politik; A. E., Anm. af »Latinskole uten latin» og »Om latinherraväldet». — H. 5.: J. Lie, To digte; I. Colban, Indtryk og erindringer; J. Lieblein, Om den græske kunst paa Cypern ; F. Brandt, Stats- tjenernes forhold til konge og stat; S. Ibsen, Statsbe- grebets udvikling gjennem tiderne; H. Jæger, Et hol- bergsk titelblad. Tilskueren, II. 5.: S. Schandorph, J. C. Schiodte; F. Bendix, Selvmord; H. Mygind, Om erindring og fan- tasi; K. Gjellerup, Ungdom, glade ungdom; J. Petersen, Adolf Sang; Anmeldelser; Era 1848, breve. — H. 6—7: J. Lange, Et par Optegnelser fra Holland; S. Sinding, Livslede; E. Brandes, Det kongelige teater; M. Kubin, Moralstatistik; K. Fyns, Mollebækken; v. Pingel, Om græsk som det centrale fag i vor hojre undervisning; J. L. Heiberg, Den lærde skoles reform; 1. Ipsen, Tre sonetter, Foraarshilsen ; E. Petersen, Franske naturfor- skere ved slutningen af det 18:de aarhundrede I; F. Bajer, Et indlæg i kvindesagen fra 1793; P. Lauridsen, Kongo I. — H. 8.: H. Schwanenflügel, Schakespeares Hamlet og dens opforelse paa det kgl. teater; C. Collett, Ogsaa lidt »om erindring og fantasi»; A. Hansen, Matthew Arnold som digter; P. Lauridsen, Kongo II; S. L. Tuxen, Et svar til N. Bingel; E. Petersen, Franske naturfor- skere i slutningen af det 18:de aarhundrede II; M. Pin- gel, Fra Kobenhavn i 1799. Tidskrift för hemmet, H. 3.: Esselde, Qvinnan och fosterlandets försvar; Ellen Fries, Något om den s. k. Svenska qvinnoföreningen; Från riksdagen; Qvinnofrågan i Norge; M. L. I., Ett bondbröllop i gamla tiden; An- mälningar af »Dömd» m. m.; Anna Hierta-Betzius, Lars Hiertas minnes matlagningsskola; Handarbetets vänner. Små konst- och slöjdnotiser I—III. Mönster. — H. 4: L. H. A, Ett försök att ur utvecklingsteorien förklara förhållandet mellan man och qvinna; Svenska qvinnors verksamhet inom olika grenar af läkekonstens område; Literaturanmälningar; Brev från Kjöbenhavn; Händelser för dagen; Mönster, Universitetsangelägenheter. Upsala. Större Konsistoriet. Den 10 maj. Sökandene till Thuns utrikes resestipendium förklarades inkompetente på grund af stiftelsebrefvets bestäm- melser. Kons, beslöt anmoda fil. d:rn m. m. C. D. af Wirsén att för- fatta verser och director musices J. E. Hedenblad att komponera musik till den fest, hvarmed universitetsbygnaden komme att in- vigas. Fil. lic. G. E. Axelsons berättelse öfver hans vetenskapliga verksamhet under vistelsen vid Kristiania universitet läsåret 1882 —83 såsom 4 nov.-stipendiat skulle till universitetsbiblioteket öfverlämnas. Den 23 maj. En af d:r Schoen de Walterswyl till svenska staten skänkt serie af i glas utförda framställningar af mennisko- ögats sjukdomar hade genom kanslersämbetet blifvit öfversänd till kons., som beslöt öfverlämna dessa afbildningar till med. fa- kulteten. E. o. professuren i medicinsk och fysiologisk kemi skulle kun- göras till ansökan ledig. På därom gjord framställning medgaf kons., att en i univer- sitetets ego befintlig fartygsmodell från 1600-talet finge öfver- lämnas till ingeniördepartementet vid kgl. flottans varfi Stockholm att i dess modellkammare förvaras. ' Efter anmälan, att vid innevarande termins slut Geijers histo- riska pris skulle komma att utdelas, utsåg kons. prof. O. Alin att jämte prof. S. F. Hammarstrand och en af nationskuratorerna vald ledamot vara prisdomare i nämden för utdelande af ifråga- varande, från Geijerska stiftelsen utgående pris. Åtskilliga lediga stipendier tillsattes. Ingifvet förslag om de mineralogisk-geologiska samlingarnas inrymmande i nu varande konsistoriehuset remitterades till utlå- tande af matematisk-naturvetenskapliga sektionen. Den 31 maj. Å förslag till förste amanuensbefattningen vid universitetsbiblioteket uppförde kons, enhälligt andre amanuensen grefve E. Lewenhaupt. Till tredje amanuensbefattningen vid biblioteket uppfördes enhälligt å förslag e. o. amanuensen E. Lind. Sedan k. m:t förklarat stud. C. G. Fritzell berättigad att åt- njuta Hedmanska släktstipendiet samt bestämt, att från den 25 sistl. april någon utbetalning af stipendiets medel till dem, som då innehade de genom k. brefvet af den 27 juni 1879 inrättade särskilda rum i Hedmanska stipendieinrättningen, icke vidare skulle ega rum, utan stipendiet odeladt utbetalas till stud. Fritzell en- ligt i donationsurkunderna stadgade grunder, beslöt kons med anledning af framställning från stud. Fritzell, att det belopp, som stud. Fritzell i egenskap af Hedmansk stipendiat egde uppbära, skulle utgå med 5 procent af stipendiefondens räntebärande kapi- tal vid 1883 års utgång, uppgående till 79,411 kr. 42 öre, eller med 3,970 kr. 57 öre. Detta beslöts med 15 röster mot 4,hvilka afgåfvos för, att stipendiets belopp skulle utgöra 3,500 kr., och att särskildt beslut, hvilket borde underställas kanslärens pröfning, skulle fattas angående användandet af räntan å de 5,000 kr., som blifvit besparade af räntemedel från Hedmanska fonden. Vidare beslöt kons., att stud. Fritzell skulle ega uppbära stipendiet från och med den 25 sistl. april, hvilket beslut fattades med 12 röster mot 8, hvilka afgåfvos för, att stipendiet skulle till stud. Fritzell utbetalas från innevarande termins början. 21 NORDISK REVY 1883—1884 22 Kons, utnämde fil. kand. K. J. Svénerz till 4 nov.-stipendiat. På framställning från byggnadskomitén beslöt kons, afstå från förslaget att anbringa namn å de aderton tafvelformiga fälten på aulans i universitetsbyggnaden hufvudgesims. Flera lediga stipendier tillsattes. Den 6 juni. Enligt ankommen skrifvelse hade kanslern med- gifvit, att docenten H. D. Janson finge från 1 inst. juli till årets slut uppbära det docentstipendium, som innehafves af docenten J. E. Berggren, mot skyldighet för doc. Janson att tjänstgöra på prak- tiska linien inom teol. fakulteten. Kons, beslöt tillstyrka bifall till akad.-kanslisten C. V. Berg- lunds ansökan om afsked med pension af 960 kr., utgörande 80 procent af hans till 1,200 kr. uppgående lön. (Beviljades af kan- slern d. 19 juni.) Den 5 juli. Enligt ankomna skrifvelser hade kanslern be- viljat dels 1,226 kr. ur reservfonden till anbringande af åtskilliga glasdörrar i universitetsbyggnaden m. m. och dels 250 kr. ur samma fond för inköp af glaskärl för botaniska institutionens behof. Kanslern hade den 30 juni utnämt andre amanuensen grefve E. Lewenhaupt till förste amanuens och e. o. amanuensen E. II. Lind till tredje amanuens vid universitetets bibliotek. Fil. d:r J. F. Nyström hade af kanslern förordnats till docent i historia. Andra amanuensbefattningen vid universitetsbiblioteket och kanslisttjänsten vid akad. kansliet skulle kungöras lediga till an- sökan. Kons, beslöt nedsätta en komité, bestående af 5 personer och rektor såsom ordförande, med uppdrag att, efter granskning af från fakulteterna och sektionerna inkomna riksdagspetita och öf- veryägande af de förekommande behofven, inkomma med yttrande angående de anslag, som borde företrädesvis begäras och sålunda sättas i första rummet. (Till ledamöter i komitén valdes den 22 juli proff. Cornelius, E. V. Nordling, Holmgren, Löfstedt och Thalén.) . Fil. kand. II. A. Munthe hade hos förvaltningen af de under f. d. kgl. öfra borgrättens vård förr stälda medel på anförda skäl yrkat att, utan afseende å konsistoriets beslut att förklara honom inkompetent till Thunska utrikes resestipendiet, samma stipendium måtte honom af förvaltningen tilldelas, hvilket yrkande blifvit kons, delgifvet. Kons, beslöt förklara att, enär kons, i fråga om upp- rättande af förslag till nämda stipendium iakttagit hvad gällande författningar föreskrefve, samt kand. Munthe icke heller visat an- nat förhållande, kons, funne den gjorda remissen icke böra till något annat dess yttrande föranleda. Efter det byggnadskomitén på anförda skäl derom gjort hem- ställan, beslöt kons., att invigningen af nya universitetsbyggnaden ej skulle ega rum förr än under september månad 1885. Kons, beslöt hos kanslern göra framställning, att för uppgö- rande af ritningar till en ny sjukpaviljong å akad. sjukhusets tomt måtte beviljas ett anslag af högst 800 kr. från reservfonden. (Be- viljades af kanslern den 9 juli.) Sedan universitetet från akad. senaten i Bern blifvit inbjudet att sända deputation till den fest, hvarmed universitetet i Bern den 4 och 5 inst. aug. ämnade fira sin 50-åriga tillvaro, men enl. konsistoriets beslut ansett sig därtill förhindradt, beslöt nu kons, att till Bern afsånda en lyckönskningsskrifvelse samt uppdrog åt rektor och prof. Löfstedt att uppsätta och låta med lämplig ut- styrsel förse densamma. Den 22 juli. Docenten Åbergs berättelse öfver en af honom under sistlidet år såsom innehafvare af riksstatens mindre rese- stipendium företagen utrikes resa skulle bland konsistoriets leda- möter cirkulera. Kons, beslöt hos kanslern göra framställning, att ett belopp af 4,500 kr. måtte beviljas från reservfonden för anbringande af oljemålning i stället för, såsom ursprungligen tillämnats, limfärg i vissa lokaler uti universitetsbyggnaden. (Sedermera af kanslern beviljadt.) . Juridiska fakulteten. Den 20 maj. Ett till fakulteten af f. d. lärjunge skänkt pre- mium å 400 kronor tilldelades fil. kand. Ilj. Hammarskjöld. Den 27 maj. Aflades juris utriusque licentiatexamen af E. Trygger, Göteb. Den 31 maj. Promoverades till juris utriusque doktor juris utriusque licentiaten, fil. doktor Ossian Berger, S.-N. Medicinska fakulteten. Den 6 maj. Beslöts framställning till större konsistoriet an- gående tjänstgöringsreglemente för e. o. professorn i praktisk me- dicin. S. D. Uppdrogs åt e. o. prof. Petersson att uppgöra förslag till anordnande af pediatrisk klinik. S. D. Beslöts begära fortsatt lönetillskott åt laboratorn Blix. Den 9 maj. Aflades kand.-examen af A. T. Aman (östg.) och J. Rodling (norrl.) S. D. Beslöts förorda fortsatt anslag till arvode åt biträ- dande lärare vid medicinskt-kemiska laboratoriet. Den 28 maj. Aflades licentiatexamen af K. G. F. Lennmalm (Sörml.) S. D. Anmäldes kanslerns förordnande för stadsläkaren T. Brunnberg att uppehålla öfverläkarebefattning vid akad. sjukhu- set under juni, juli och augusti. S. D. Anmäldes kanslerns förordnande för stud. Hj. Dillner att vara biträdande lärare vid med.-kemiska laboratoriet från 1 sept. 1884 till 1 sept. 1885,- eller till dess e. o. professuren i med. kemi före sist nämda dag blefve tillsatt. S. D. Anmäldes kanslerns förordnande för licent. K. G. F. Lennmalm att uppehålla öfverkirurgsbefattn. vid akad. sjukhuset under juni, juli och augusti. S. D. Anmäldes kanslerns förordnande för licent. K. G. F. Lennmalm att under 2 månader- från d. 20 juni uppehålla under- kirurgsbefattn. vid akad. sjukhuset. Den 28 maj. Beslötos följande riksdagspetita: 1) om anslag till en ny e. o. professur i anatomi. 2) om anslag för att till 4,500 kr. höja årsaflöningen för la- boratorerna vid fysiologiska och patologiska institutionerna. 3) om anslag af 1,200 kr. årligen till medicinska kliniken samt 4) om anslag af 2,500 kr. årligen till poliklinikerna och till aflöning af amanuenser vid dessa, hvarjämte beslöts att längre fram aflåta riksdagspetitum om utvidgning af akad, sjukhusets kliniker. S. D. Beslöts yttrande öfver förslag till reglemente för Jonas Bjurzons premiefond. S. D. Beslöts af kanslern infordradt yttrande om undervis- ning rörande metoderna för kontrollundersökningen i fråga om färgblindhet. Den 31 maj. Till riksstatsstipendiat utsågs stud. V. E. Lau- rent (vestg.) S. D. Aflades kand, examen af S. Lindström (norrl.) Aug. Lindblom (verml.) och P. A. Wickholm (vestm.) S. D. Promoverades till med. doktorer E. G. Johnson, B. Hogner och J. Widmark. Den 14 juni. Prof. Fristedt öfvertog dekanatet. S. D. Anmäldes förordnande för I. G. Rissler att vara ama- nuens vid med.-kemiska laboratoriet. S. D. Till Hvassersk resestipendiat utsågs t. f. laboratorn S. Bayer. S. D. Beslöts anhållan om fortsatt anslag till extra lärare i histologi. Den 16 aug. Anmäldes kanslerns förordnande för kand. I. Sandström att under läseåret 1884—85 vara extra lärare i hi- stologi. S. D. Anmäldes kanslersbref om löneförbättring åt labora- torn Blix under år 1885. S. D. Tillstyrktes ledighet för t. f. laboratorn S. Bayer och förordnande för med. kand. Halvor Grœve att vikariera för Bayer från 1 sept. 1884 till 1 februari 1885. S. D. Beslöts yttrande i fråga om nya docentstipendier. Den 27 aug. Beslöts riksdagspetitum om anslag af 110,000 kr. till uppförande af en fristående sjukhusflygel. Den 29 aug. Beslöts yttrande om förslag till användning af lokaler i kemiska byggnaden. Filosofiska fakulteten. Den 26 maj. Afgafs fakultets-betyg åt docc. K. B. J. Forssell och P. J. Vising. S. D. Till kungl. stipendiater utsågos fil. kand. A. V. Hacklin S.-N. (vetenskapsrummet semit, språk), N. G. Lagerheim Sthm. (botanik), A. G. Löfstrand Upl. (mineral, o. geologi) och A- R. Larsson S.-N. (allmänt rum). 23 NORDISK REVY 1884—1885. 24 S. D. Tillkännagafs, att kanslern d. 24 maj medgifvit fakul- teten att genom sin dekan anställa doktorspromotion. Den 30 maj. Beslöt fakulteten utdela 2:e pris à 250 kronor för framstående gradualafhandling, som ventilerats under de 3 sist- förflutna åren, hvilka pris tilldelades docenterna 0. H. v. Feilitzen och K. V. Melander. S. D. Anmäldes, att Geijers historiska pris blifvit af veder- börande nämd tilldeladt fil. lic. af norrl. nation J. F. Nyström. Den 31 maj. Anstälde fakulteten promotion, hvarvid fakul- tetens dekanus prof. 11. H. Hildebrandsson tilldelade följande 11 licentiater filosofie doktorers värdighet, näml.: Isak Nikolaus Fehr, Sthm, Karl Gustaf Alexander Grandin- son, Sthm, Johan Edvard Alén, Upl., Svante August Arrhenius, Upl., Per Henning Simeon Sonden, Ö.-G., Erik Brate, V.-D., Nils Fredrik Nilin, Gtbg, Lars Aksel Andersson, Gtbg, Per Julius Österberg, Värml., Olof Pedro Behm, Norrl. och Johan Fredrik Nyström, Norrl. Den 5 sept. Afgafs fakultetsbetyg åt doc. J. A. Lagermark. Humanistiska sektionen. Den 26 maj. Bedömdes 0. P. Behms gradualafhandling “The Language of the later part of the Peterborough chronicle“. S. D. Afgaf sektionen yttrande öfver docenternas ansökan om förhöjda vikariatsarvoden. Den 30 maj. Aflades fil. lic. ex. af kand. G. L. D. Frunck Upl. (i latin, nyeur. ling, och estetik) och F. A. von Schéele Gestr.-H. (i estetik, prakt, och teor. filosofi). S. D. Bedömdes följande för doktorsgrad utg. afhandlingar: Studier i hanseatisk-svensk historia I. Tiden till 1332 af K. G. A. Grandinson. Bidrag till svenska handelns och näringarnes historia under senare delen af 1700-talet I. af J. F. Nyström. Nordische lehnwörter im Ormulum af E. Brate. Om Johan Salbergs Grammatica svetica. Ett bidrag till kän- nedomen om 1600-talets svenska I. af L. A. Andersson. S. D. Kallades lic. J. F. Nyström till docent i historia (utn. af kanslern d. 8 juni 1884). S. D. Afstyrkte sektionen fil. kand. B. G. X. Larssons an- sökan att i fil. lic.-examen få förena ämnena nordiska språk, latin och teoretisk filosofi. Den 15 aug. Till vikarie att förestå professuren i nordiska språk under prof. Richerts tjänstledighet föreslogs doc. A. G. Noreen samt att förestå e. o. professuren i svenska språket under prof. Lefflers tjänstledighet doc. F. Tamm. Matematisk-Naturvetenskapliga sektiouen. Den 28 maj. Bedömdes en af fil. lic. S. A. Arrhenius för doktorsgrad utgifven afhandling, “Recherches sur la conductibilité galvanique des electrolytes“. Den 7 juni. Afgaf sektionen yttrande öfver ett af komiterade uppgjordt förslag till användning af de ledigblifvande akademiska lokalerna. Den 13 aug. Tillstyrkte sektionen den af prof. Walmstedt under höstterminen begärda tjänstledigheten från föreläsningar och examina, och föreslogs doc. Hj. Sjögren till vikarie. S. D. På prof. Cleves förslag beslöt sektionen hemställa, att docenterna A. G. Ekstrand och 0. Widman måtte förordnas att under höstterminen biträda vid undervisningen vid det kemiska la- boratoriet, mot ett arvode af 500 kr. hvardera. Universitetsbiblioteket 1883—84. Lokalerna hafva icke undergått någon förändring. Bristen på utrymme varder för hvarje dag alt mera tryckande. En del nya hyllor hafva anskaffats och provisoriska sådana uppsatts i stora förstugan, hvarigenom det mycket skrymmande tidnings- trycket där kunnat inrymmas. Samlingarnas tillväxt har varit större än vanligt, dels genom rikliga gåfvor, dels genom vidgadt utbyte af akademiskt tryck. Akcessionerna på den utländska afdelningen utgjorde 1,873 voly- mer, hvaraf 797 voro gåfvor, och 404 lösa häften, hvaraf 185 gåfvor. De skänkta arbetenas stora antal är här särdeles anmärk- ningsvärdt. Bland de många gifvarne nämnas särskildt H. M:t Konungen (3 nya fasciklar af Martii Flora Brasiliensis), öfver- bibliotekarien G. E. Klemming (bl. a. Waring, Masterpieces art and sculpture at the internat, exhib. of 1862. 3 vol. fol.), dr H. Juhlin-Dannfelt, J. V. Petersen i Nangasaki, geh.-rådet J. Grot i Petersburg m. fl. Af akademiskt tryck ingick från Frankrike 1,033 nummer. Det tyska, som ej räknats, torde uppgå till minst lika mycket. Tillväxten på den svenska afdelningen, som ej in- går i akcessionskatalogen, är svårare att beräkna, men att den är högst betydlig, framgår däraf, att den rätteligen skall omfatta alt, som tryckes i Sverige, smått och stort. Inkomsterna utgjordes af 15,000 kr. statsanslag och 2,786 di- verse. Af utgifterna gingo till bokinköp 12,368:50, till bindning 6,220: 56, till materiel m. m. 1,277: 46. Utgifterna öfverskrida så- ledes inkomsterna, men till bristens betäckande fans ett öfver- skott från 1882. Verksamheten vid biblioteket har äfven under detta läsår varit liflig och energisk. Utlåningen har stigit från siffran 3,009 till 3,375 (lån, ej volymer). Ingående bref utgjorde 156 utländ- ska och 115 svenska mot resp. 78 och 62 under 1882—83, utgå- ende d:o 237 st. Bibliotekarien har haft att sköta hela denna vid- lyftiga brefväxling. Han har dessutom fört akcessionskatalogen och, med biträde af v. bibliotekarien, nominalkatalogen samt för öfrigt personligen måst ingripa öfveralt, då arbetskrafterna varit otillräckligå. V. bibliot. Bygden har handhaft utlåningen samt om- besörjt bindningen på den utländska afdelningen. Aman. Lewen- haupt har mest varit sysselsatt på handskriftsafdelningen samt ordnat facken utländsk biografi, undervisningsväsende och svensk historia. E. o. aman. Lind har förestått den svenska afdelningen, mottagit tryckleveranserna, ombesörjt bindningen, mottagit och katalogiserat ingående akademiskt tryck, ordnat det utgående till försändning samt fortsatt det systematiska ordnandet af flera nya fack inom den svenska afdelningen. E. o. aman. Andersson har hufvudsakligen varit sysselsatt med ordnandet af bibl:s storartade sam- ling af klassiska författare. E. o. aman. Forsstrand har ordnat facken naturhistoria och zoologi på den utländska afdelningen och e. o. aman. Kjellberg facken literaturhistoria och nylatinska för- fattare därsammastädes. På nominalkatalogens revidering och för- bättrande har nedlagts ej ringa arbete. Sammaledes på det myckna småtryckets ordnande i kapslar och löspermar, hvaraf under året anskaffats ej mindre än 420 stycken. Universitetsbiblioteket har under de senast förflutna dagarna bekommit några högst värdefulla presenter. Främsta rummet in- tages af nyss afidna geheimerådet C. R. Lepsii stora arbete: Denkmäler aus Aegypten und Aethiopien, som II. M:t Kejsar Wil- helm behagat förära universitetet. Verket omfattar 12 stora band in folio med tillsammans 894 plancher och betingar i bokhandeln ett pris af 1,700 kronor. — Franska undervisningsdepartementet har efter lång tids mellanrum åter hitsändt fortsättningen af Col- lection de documents inédits sur l’histoire de France, utgörande 24 volymer in 4:o. Dessutom har samma departement utlofvat att med första hitsända andra serien af Archives des Missions Scienti- fiques et littéraires, som ej fins å biblioteket. Från Cammermeyer's välkända bokhandel i Kristiania har en sändning af 119 volymer norsk och dansk literatur ankommit. Kristiania. 22 April konstituerades universitets-stipendiat G. F. Hagerup som professor juris. 26 April bevilgede det akademiske kollegium proff. Kjerulf, Schübeler, Waage og Münster samt univ.-stip. Helland et beleb af tilsammen kr. 1,200 til excursioner med de studerende. 28 April uddelte kollegiet universitetets almindelige stipendier. 10 Mal uddelte kollegiet renterne af det Rathkeske legat, kr. 2,500, til conservator Collett (for i indevarende sommer at anstelle undersögelser om havfiskenes udbredelse paa strækningen mellem Romsdalen og Nordland), d:r H. Beusch (for i indeværende som- mer at undersöge Bömmelöens guldforekomster og de dermed i förbindelse staaende geologiske forhold), univ.-stip. Helland (for at studere ertsleierne paa Bömmelöen, Hiteren og i Nordland), ama- nuensis Vogt (for at fortsætte sine undersögelser over norske ets- forekomster), cand. real. II. Tornöe (til hydrografiske undersögelser i Aakrefjorden), stud. med. J. Olsen (for att undersöge Soparter paa Vestlandet) samt conservator I. Sparre Schneider (til under- sögelser i forskjellige musæer i Norge). S. D. bevilgedes af kollegiet 2 stipendier af det Mantheyske legat, kr. 4,000, nemlig til cand. jur. H. Scheel (til 1 aars fortsat ophold i udlandet for at studere statsökonomi og retsfilosofi) og 25 NORDISK REVY 1884—1885. 26 til cand. jur O. I. Tschudi (for under 1 aars ophold ved et uden- landsk universitet at studere statsret og kirkeret). S. D. uddelte kollegiet renterne af det grevelige Hjelmstjerne- Rosencroneske legat, kr. 4,600, til amanuensis I. H. L. Vogl (for at foretage undersögelser ved forskjellige videnskabelige instituter i udlandet, hovedsagelig i Paris, over "sammensætninger af slag- ger“), conservator G. A. Guldberg (bidrag til 1 semesters fortsat ophold i udlandet for at studere embryologi og histologi), cand. real. 0. Berg (til 1 aars ophold i udlandet for att studere ren mathematik), cand. mag. P. Groth (tillæg til et af andre offentlige midler tilstaaet stipendium for navnlig i Tydskland at studere de ældre germaniske sprog) og cand. mag. E. Löseth (d:o d:o for at studere de romanske sprog især fransk). S. D. uddeltes ligeledes det til yngre videnskabsmænds fort- satte ophold ved universitetet anslaaede stipendiebelob for budget- aaret 1 juli 1884 — 30 juni 1885. Som ny stipendiat ("universitets- stipendiât“, som det almindlig heder) tilkom amanuensis S. Wlcu- gel i kemi. Besættelsen af 10:de stipendiatpost blev udsat; for- ovrigt er universitetsstipendiaterne de samme som i foregaaende semester.* 16 Mai blev kandidat Arne Lochen bemyndiget til at exami- nere i filosofi ved examen philosophicum under prof. Lyngs sygdom. 19 Mai afgik prof. Lyng ved döden. 31 Mai creeredes cand. med. C. B. Leegaard til doctor me- dicin æ (afhandling : “Studier over Hjernens almindelige Pathologi“). 18 Jani uddeltes ved kgl. resolution de til videnskabsmænds reiser i udlandet bevilgede kr. 6,000 til prof. d:r J. Heiberg (for at besöge nyere anatomiske anstalter i udlandet), conservator 0. S. Jensen (for at studere cellestrukturen), cand. mag. P. Ostby (for at fortsætte studier i classisk filologi), cand. mag. P. Groth (for navnlig i Tydskland at studere ældre germanske sprog), cand. mag. E. Löseth (for at studere romanske sprog, navnlig fransk) og pastor Jonas Dahl (til fortsættelse af religionsvidenskabelige studier). 24 Jani uddeltes ved kgl. resolution det paa universitetets budget 1884—85 opförte beleb til videnskabelige reiser i fædre- landet eller til undersegelse af fædrelandske forhold, kr. 2,400, til prof. Joh. Storm (for at fortsætte undersegelse af de norske dialekter), prof. L. Dietrichson (til undersegelse af resterne af vore stavekirker og de andre monumenter af middelalderens kunst i vort land), telegrafist Foslie (til undersegelser over Norges lami- narier), adjunkt Amand B. Larsen (til fortsat studium af norske dialekter), cand. phil. W. M. Schöyen (til en entomologisk reise i det Throndhjemske) og konservator I. Sparre Schneider (til beseg ved forskjellige musæer og videnskabelige anstalter). Kobenhavn. Personalforhold. Ved kgl. resol. af 29 april er midlertidig docent, d:r phil. K. F. V. Kroman udnævnt til professor ordinarius under det filo- sofiske fakultet. Ved kgl. resol. af 16 mai er det överdraget d:r phil. C. V. M. Bosenberg og d:r phil. J. Paludan forelobigt for et tidsrum af 2 aar at holde forelæsninger over dansk literaturhistorie fra 1 juni at regne. 2:den inspektor ved universitetets zoologiske museum, d:r phil. C. F. Lütken, er ved kgl. resol. af 16 mai udnævnt til 1:ste inspektor ved samme museum fra 22 april at regne. Konsistorium har under 30 april antaget fuldmægtig i univer- sitetskvæsturen, cand. juris M. Claasen til fuldmægtig ved konsi- storium fra 1 juli at regne. 2:den assistent ved universitetets mineralogiske museum, cand. polyt. J. Lorenzen er d. 5 mai afgaaet ved döden paa en reise til Grönland og cand. mag. K. Bordam af museets bestyrer ansat i hans sted fra 1 juni at regne. Forelæsninger og 0velser. Ministeriet bar under 19 juni meddelt prof. Mehren reise- tilladelse til udlandet fra 20 juni til 20 september. Under samme dato har d:r phil. Paludan af ministeriet erholdt tilladelse til at udsætte paabegyndelsen af sine forelæsninger til midten af oktober. Ministeriet bar under 7 juni meddelt prof. Zeuthen fritagelse for at holde forelæsninger i efteraarssemestret 1884 og foraars- semestret 1885 for i videnskabeligt diemed at kunne tilbringe et aar i udlandet. Under 12 juli har prof. Gislason af ministeriet erholdt fri- tagelse for at holde forelæsninger og 0velser i efteraarssemestret 1884 og foraarssemestret 1885 for att fuldende et literært arbeide. Ifolge en i konsistoriums kontor udarbeidet oversigt have universitetets forelæsninger og ovelser i efteraarshalvaaret 1883 været benyttede af: 311 theologiske studerende 266 juridiske „ 38 statsvidenskabelige „ 318 lægevidenskabelige „ 35 filologiske „ 53 studiosi magisterii (filos, fakultet) 27 „ „ (mathematisk-naturvidenskabelige fak.) 15 der endnu ikke have valgt studiefag hvortil kommer: 81 polytekniske studerende 75 farmaceutiske „ 7 land-, skov- og havebrugselever 7 skolelærere. 1,2337 Examina. Ved kgl. resol. af 29 april er det bifaldet, at det gj^res de til enhver tid fungerende universitetslærere i filosofi til pligt uden særlig godtgjorelse at holde de i anordning af 25 oktober 1883, afsnit D. § 2 om skoleembedsexamina (Revyens n:r 6) omhandlede forelæsninger, examinatorier og skriveovelser i pædagogik for de kandidater, der have bestaaet de ved anordningen indferte skole- embedsexamina, i overensstemmelse med den ordning, som træffes om afholdelsen af det nævnte pædagogiske kursus. I sommeren 1884 er theologisk embed sexamen absolveret af 21 (deraf 8 laud., 8 haud. ill., l:mi gr., 4 haud. ill., 2:di gr., 1 non cont.); fuldstændig juridisk embedsexamen af 23 (deraf 15 land., 8 haud. ill.); statsvidenskabelig examen af 6 (deraf 3 laud., 3 haud. ill.); lægevidenskabelig examen af 12 (deraf 8 laud., 4 haud. ill., l:mi gr.) ; skoleembedsexamen af 1 (laud.); den juridiske examen for nstudere.de er bestaaet af ialt 29 examinander, af hvilke 18 erholdt "Bekvem", 11 “Ei ubekvem"; den farmaceutiske af 36, af hvilke 22 erholdt land., 11 haud og 3 non cont. Akademiske grader. Doktorgraden i medicin er erhvervet d. 28 juni af praktise- rende læge N. C. Lund. Afh.: "Iagttagelser fra Færôerne navnlig angaaende epidemiske Sygdomme". Opp. prof. With og lektor Lange. D. 30 juni af reservelæge Fr. K. Hallager. Afh.: "Kritiske Bidrag til Læren om uregelmessig Epilepsi, med særligt Hensyn til de saakaldte psychiske Æqvivalenter". Opp. prof. Gædeken og lektor Lange. Legater. Residerende kapellan ved Helligaandskirken i Kobenhavn L H. Schmidt har af en kapital paa 2,500 kr., der blev overrakt ham af hans venner 2:den juledag 1883 til erindring om hans 25-aarige virksomhed som prest i Kobenhavn, ved fundats af 5 februar 1884, der den 23 s. m. er bleven forsynet med kgl. stad- fæstelse, oprettet et legat, hvis renter skal tilfalde en trængende theologisk student, som er dimitteret fra en skole i Kjobenhavn. J. L. Smiths legat for kandidater og videre komne er af konsistorium d. 11 juni d. a. fornyet paa 2 aar for d:r med. 0. Bloch. Forelæsninger og Ovelser (1 sept.—22 dec. 84). Det theologiske fakultet. Proff. H. Scharling, 1) Grundtrækkene af den kristelige Forso- ningslære; 2) Moralens Historie. P. Madsen. 1) Slutningen af Dogmatiken; 2) Examinatorier over Dogmatiken. Sthyr, fortolker Matthæi Evangelium. Fr. Nielsen, 1) Indledende Foredrag om det theologiske Studium; 2) Reformationstidens Historie; 3) Fortolk- ning af Apostlenes Gjerninger. 27 NORDISK REVY 1883-1884. 28 Frants Buhl, 1) fortolker Jesaja XXVIII—XXXIII; 2) Over- sigt over Israels Historie (fra Moses’ Tid), med sær- ligt Hensyn til de gammeltestamentlige Skrifters . Tilblivelse. Privatdoc., lic. Schat Petersen, leder de theologiske Skrivecvelser. Pastoralseminariet. Stiftsprost Rothe, leder de kateketiske 0velser og holder Foredrag over Kateketik. Prof. Sthyr, 1) homiletiske 0velser; 2) Foredrag over den prak- tiske Theologi. Dr. jur. C. Torp, holder i stedet for prof. Matzen, Forelæsning over den danske Kirkeret. V. Sanne, Lærer i Messesang, giver Undervisning i Messesang. Det rets- og statsvidenskabelige Fakultet. Proff. Goos, 1) giver begyndende studerende en vejledende Ind- ledning till Studiet; 2) den danske Straffeproces; 3) gjennemgaar den almindelige Retslæres l:ste Halv- del examinatorisk paa trykt Grundlag, samt föredra- ger dens 2:den Halvdel. Will. Scharling, 1) Læren om den internationele Omsætning samt Handelskrisernes Historie; 2) holder skriftlige Övelser. Matzen, 1) den danske Retshistorie; 2) Examinatorier over den danske Tingsret. Deuntzer, 1) Foredrag og Examinatorier over den danske Personret; 2) Examinatorium over den ordinære civile Procesmaade. Evaldsen, Foredrag og Examinatorier over Hovedpunkterne af den danske Obligationsrets specielle Del. Falbe Hansen, 1) Nationalekonomi; 2) Finansvidenskab. Jut. Lassen, 1) gjennemgaar den danske Obligationsret med Begyndere og yngre studerende; 2).holder skriftlige Ovelser med videre komne. Holni, Examinatorier over Evropas politiske Historie efter 1648. midl. Doc. Westergaard, Statistikens Theori. Det lægevidenskabelige Fakultet. Proff. Saxtorph, 1) leder den kirurgiske Undervisning paa Frede- riks Hospital; 2) kliniske Foredrag; 3) Praktikant- Ovelser. P. L. Panum, 1) Læren om Sanserne og de vilkaarlige Be- vægelser; 2) Examinatorier over det som er gjen- nemgaaet i Forelæsningerne; 3) Repetitions Exami- natorier over udvalgte Afsnit af hele Fysiologiens Omraade; 4) i Förening med Assistenten, et praktisk Kursus over de for Medicinerne vigtigste Stoffers Kemi. With, 1) medicinsk Klinik; 2) medicinsk Praktikant-Klinik; 3) Demonstrationer over Indvortes Sygdomme. Reisz, 1) Digestionsorganernes specielle Pathologi I; 2) Nervesystemets specielie Pathologi I; 3) Praktikant- Klinik paa Frederiks Hospital fra d. 15:de september til d. 15:de december. Stadfeldt, 1) Ovelser og Demonstrationer i F.e>dselsstiftelsen ; 2) gjennemgaar de vigtigste Afsnit af Gynækologien; 3) leder Explorationsovelser paa svangre i Fadsels- stiftelsen. ■ Warncke,.a. for medicinske studerende: 1) Forelæsninger over den specielie Farmakologi; 2) Ovelser i Recept- skrivning; b. for farmacevtiske studerende: 3) Exa- minatorier over Farmakognosi; 4) Vejledning i Brugen af Mikroskopet. Gædeken, 1) Forelæsning over Retslægevidenskab ; 2) Fore- læsning over Sundhedspleje; 3) skriftlige Ovelser og Examinatorium over Retslægevidenskab; 4) klinisk Forelæsning over Sindssygdom. P. Plum, 1) Praktikant-Klinik paa Frederiks Hospital i 3 Maaneder; 2) Forelæsning over Operativ-Kirurgi og Operations0velser ; 3) gjennemgaar examinatorisk den almindelige Kirurgi. Lektor Lange, 1) pathologisk-anatomiske Forelæsninger; 2) patho- logisk-anatomiske Demonstrationer; — og i Förbin- delse med Hr Prosektor Dahl 3) pathologisk-histolo- giske Ovelser; 4) Sektionsovelser i September—No- vember, naar Materiale haves. Lektor Chievitz, 1) Forelæsning over Urin- og Kjonsorganernc; 2) Forelæsninger over Kredslobsorganerne; 3) Exami- natorium over topografisk Anatomi; 4) leder et praktisk Kursus i Vævenes mikroskopiske Anatomi; 5) leder i Forening med den anatomiske Prosektor de offentlige Dissektionsovelser fra 1:ste November. midl. Doc. Hansen Grut, holder kliniske Forelæsninger og Ovelser. Overlæge Haslund, 1) kliniske Ovelser over Hudens Sygdomme og de veneriske Sygdomme; 2) Demonstrationer og Fore- læsning over Patienter med Hudsygdomme. midl. Doc. Salomonsen, et experimental-pathologisk Kursus i Stu- diet af Infektionssygdommene. Proff. Brünniche, i Oktober og November Praktikant-Klinik paa Kommunehospitalet. F. Trier, holder foredragende og examinatorisk Klinik for ældre medicinske studerende. Studsgaard, klinisk-kirurgiske Ovelser i 3 Maaneder. L . I. Brandes, kliniske Ovelser over indvortes Sygdomme. IL Hirschsprung, holder kliniske Ovelser og Foredrag over Sygdomme hos Born. Privatdocenter. Dr. Christensen, praktisk Vejledning i Ojensygdommenes Diagnostik og Behandling. Stage, leder Bornehospitalets Poliklinik i Rigensgade. Iversen, kliniske Forelæsninger over Urinvejenes kirurgiske Sygdomme. E. Pontoppidan, 1) kliniske Ovelser i Hudsygdomme og ve- neriske Sygdomme for yngre studerende; 2) Demon- strationer af Endoskopets Anvendelse ved Sygdomme i Urethra og Blæren. Wanscher, Forelæsninger og Examinatorier over almindelig Kirurgi, begyndende med Ledsygdommene. Bloch, Forelæsninger over kirurgiske Sygdommes Diagnose og Behandling. Levy, Forelæsninger over de obstetriciske Operationer og Blodninger hos den svangre og usvangre Kvinde. Ingerslev, gjennemgaar examinatoriskt udvalgte Æmner af Fcdselslæren. Bremer, kliniske Ovelser og Forelæsninger over Orets og Svælgets Sygdomme. Israel, giver yngre studerende klinisk Veiledning i den fy- sikalske Undersogelse af Brystorganerne. Wichmann, for yngre studerende Veiledning i Stethoskopi. Schou, Forelæsninger over udvalgte Afsnit af den topogra- fiske Anatomi. Det filosofiske Fakultet. Proff. Ussing, 1) Forelæsninger og Ovelser over Plautus’ Rudens ; 2) gjennemgaar Hovedpunkter af Ægyptens og Assy- riens Kunsthistorie som Indledning til den græske Kunsts Historie. Mehren, 1) Kursus i Hebraisk for de studerende, der for- berede sig til den særskilte Prove i dette Fag; 2) forklarer Profeterne Micha og Nahum; 3) over videre komne i arabisk Haandskriftlæsning ved at forklare Ibn-Zeidun's Bisâlet; 4) Kursus i Arabisk for Be- gyndere. Gislason, har af Hensyn til et literært Arbejde af Ministeriet erholdt Fritagelse for at holde Forelæsninger i dette Halvaar. Holm, 1) Examinatorier over Grækenlands Historie i Old- tiden; 2) Examinatorier over Evropas nyere politiske Historie. Fausboll, 1) Begyndelsesgrundene i Sanskrit; 2) Fortolkning af Mânava Dharmaçâstra (12:te Bog); 3) Fortolkning af Dhammapada. Gertz, Examinatorier over Thukydides. Joh. Steenstrup, Forelæsninger over Indledningen til Histo- riens Studium. Erster, 1) gjennemgaar og forklarer Cæsars Skrift om Gal- lerkrigen; 2) holder skriftlige Ovelser med Opgaver, hentede fra Englands eller Frankrigs Historie. Hoffding, 1) filosofisk Propædevtik; 2) læser over filosofiske Problemer og filosofiske Retninger. 29 NORDISK REVY 1883—1884. 30 Kroman, Forelæsninger og Examinatorier over filosofisk Propædevtik. Stephens, 1) William Shakespear’s Antony and Cleopatra; 2) The Gospel of Saint Matthew i Old-Engelsk; 3) tilbyder Lejlighed til engelsk Samtale i sin Bolig. Docc. Sundby, 1) Förklaring af Les plus anciens monuments de la langue française p. p. Koschwitz, og derefter paa Fransk Examinatorier over den franske Literaturs Historie ; 2) franske Tale- og Skriveo velser. Moller, föredrager sammenlignende nyhojtysk Grammatik som Indledning til de germanske Sprogs Studium. e. Docc. J. Lange, gjennemgaar Samlingen af Afstobninger over antik Skulptur i Forelæsninger for studerende. Thomsen, 1) Forelæsning over den sammenlignende Sprog- videnskabs almindelige Forudsætninger og Methode og de indoevropæiske Sprogs Historie; 2) giver en Fremstilling af de græske Sprogs Dialekter og Hi- storie. Wimmer, 1) læser over dansk Sprog og Literatur i det 14:de og 15:de Aarh.; 2) giver de studerende, der forberede sig til Magisterkonferens i nordisk Filologi eller til Skoleembedsexamen i Dansk, Anvisning paa Hjælpemidler til deres Studium. Verner, 1) Kursus i Russisk for videre komne; 2) Kursus i Polsk med Læsning af Mickiewicz’ Pan Tadeusz ; 3) föredrager Begyndelsesgrundene til det russiske Sprog. Doc. Brynjulfson, 1) Forelæsninger over enkelte Episoder af Nor- dens ældste virkelige Historie; 2) Forelæsninger over det hedenske Nordens Gudinder og deres Forhold til de evrige Guder. midl. Doc. Siesbye, 1) gjennemgaar et Udvalg af Ciceros Breve (Baiters Udgave); 2) holder latinske Stilovelser med yngre filologiske studerende. midl. Doc. Prof. Vald. Schmidt, 1) gjennemgaar udvalgte hieratiske Texter for videre komne; 2) Forelæsning over Gam- mel-Ægyptisk; 3) Forelæsning over As syrisk ; 4) före- drager Begyndelsesgrundene af de nord-semitiske Sprogs Grammatik. midl. Docc. Wilkens, 1) Forelæsninger over Hovedskikkelserne i den nyeste Filosofi; 2) Forelæsninger over æsthetiske Grundbegreber. Saaby, Forelæsninger over Valdemars sjællandske Lov. Rosenberg, 1) belyser den oldnordiske og middelalderlig- nordiske Poesis Reflex i den nyere nordiske Digtning; 2) meddeler studerende til Skoleem- bedsexaminerne Vejledning i at læse Svensk og i svensk Literaturhistorie. Paludan, 1) examinatorisk Gjennemgang af den dan- ske Literaturs Historie, nærmest for studerende til Magisterkonferens og Skoleembedsexamina ; 2) en Udsigt over den danske Digteknnsts Theori i dens tidligste Udvikling under Re- næssancens Indflydelse. Privatdocenter. Dr. G. Brandes, holder Forelæsninger, hvorom der vil ske nær- mere Bekjendtgjorelse. Mollerup, Forelæsninger over Sveriges Historie under Kon- gerne af Vasa-Slægten. Gigas, Forelæsninger over det spanske Nationaldrama for Lope de Vega. Hansen, holder engelske Skriveovelser for yngre studerende. Lehmann, föredrager Grundtrækkene af Farvernes Psykofysik. Det mathematisk-naturvidenskabelige Fakultet. Proff. Joh. Japetus Sm. Steenstrup, 1) gjennemgaari Föredrag eller Kollokvier visse Partier af Dyrerigets Naturhistorie; 2) yder videre komne, som ved Hjælp af Studiesam- lingen ville forberede deres Studier i Zoologi og Palæontologi, sin Bistand ved Afbenyttelsen af Sam- lingens Bestanddele og af den zoologiske Literatur. Holten, 1) den mekaniske Fysik; 2) Examinatorier. Steen, 1) gjennemgaar Determinanternes Theori og Anven- delse; 2) for ældre studerende Vejledning og 0velse i Læsning af Problemer, afhængige af Integralregning. Johnstrup, 1) föredrager Geognosi; 2) ovelser i det minera- logiske Museum. Thomsen, 1) de uorganiske Stoffers Kemi (Indledning og Metalloider); 2) kemiske Ovelser. Didrichsen, 1) Forelæsninger over de officinelle Planter; 2 ) læser over almindelig Botanik; 3) praktisk-botaniske Ovelser; 4) leder botaniske Exkursioner; 5) holder for videre komne skriftlige og praktiske Ovelser. Thirle, 1) Astrofysik; 2) Differensregning. Prof. extr. Zeuthen, opholder sig med Ministeriets Tilladelse 1 Ud- landet i dette Halvaar. Lektor Jurgensen, 1) Metallernes Kemi; 2) uorganisk kvantitativ Analyse; 3) leder 0velserne i den polytekniske Lære- anstalts kemiske Laboratorium. extr. doc. Loffler, en Oversigt over Afrikas fysisk-geografiske og etnografiske Forhold, med særligt Hensyn til Resulta- tet af nyere Forskninger. Christiansen, Lærer i Fysik ved den polytekniske Læreanstalt, 1) en Fremstilling af Faraday’s og Maxwells Opfattelse af Elektricitetslæren; 2) föredrager Optiken. extr. Doc. R. Pedersen, læser over Planternes Næringsstoffer. Dr. C. F. Lütken, 1:ste Inspektor ved Universitetets zoologiske Museum, giver for naturhistoriske studerende en Ud- sigt over Hvalernes Naturhistorie og Systematik'. midl. Doc. Samsoe Lund, vil nærmere gj ore Opslag om sine Fore- læsninger og Ovelser. O. G. Petersen, Ovelser i det planteanatomiske Labora- torium. Adjunkt Jungersen, hvem det midlertidig er överdraget at vejlede de medicinske studerende i Zoologi, 1) gjennemgaar Dyrerigets Hovedformer; 2) vejleder de studerende under deres Benyttelse af Studiesalens Samlinger. Privatdocenter. Dr. Hansen, gjennemgaar Gauss’s Theori om Cirkelperiferiens Deling. Boas, Forelæsninger over Pattedyrenes Histologi. Valentiner, 1) Forelæsninger over "Nogle Sætninger af fun- damental Betydning for de algebraiske Kurvers Theori“; 2) en Forelæsning, hvis Indhold senere vil blive bekjendtgjort. Helsingfors. Större konsistoriet. 3 juni. Eidigt vicekanslers skrifvelse hade kansler den 23 maj utnämt till rektor för ingående triennium prof. A. Ahlqvist samt till prorektor prof. Th. Resin. På förslag till professionen i statsrätt och juridisk encyklo- pedi uppfördes doc. H. F. Hermanson (utn. d. 7 aug.). Med anledning af en till universitetet ankommen inbjudning från universitetet i Bern att sända en deputation till dess 50- års fest den 5 aug. innevarande år, beslöts att prof. G. Johanson och doc. R. Hermanson, hvilka under sommaren komma att uppe- hålla sig i Schweiz, skulle vid nämda fest representera Helsing- fors universitet. Mindre Konsistoriet. 12 maj. I skrifvelse från vicekansler meddelas, att kansler till doc. i matematik utnämt d:r R. Hj. Mellin. En gratifikation af 500 mark utöfver docentarvodet beviljades doc. Hermanson för hans tjänstgöring under vårterminen 1884. På anmälan af med. fak., att doc. H. Holsti och e. o. prof. M. W. af Schultén förklarat sig villige att under sommar- och julferien meddela undervisning vid sjukhuset, den förre vid medi- cinska afdelningen, den senare, biträdd af lic. Lundström, vid ki- rurgiska afdelningen, förordnade kons, dem att meddela nämda undervisning och beviljade en gratifikation af 2,500 mark ur do- centunderstödsfonden åt doc. Holsti samt beslöt hemställa om ett anslag af 1,650 mark, att utgå ur tullmedelsfonden åt e. o. prof. Schultén. Prof. Hällsten befriades på anhållan från inspektoratet öfver universitetets musikaliska kapell, och utnämdes i hans ställe till inspektor prof. F. Saltzman. 31 NORDISK REVY 1884—1885. 32 Beslöts hos kansler hemställa om ett anslag af 500 mark för att af kand. A. 0. Heikel användas för uppköp af etnografiska föremål i Ryssland. Under läsåret 1883—1884 aflagda examina: Teologiska fakulteten. Teolog, kand.ex. 1, dimissionsex. 38. Juridiska fakulteten. Jur, utriusque kand.ex. 2, rättsex. 16, domareex. 1, kameral- ex. 4. Medicinska fakulteten. Med. licentiatex. 8, med. kandidatex. 16. Filosofiska fakulteten. Hist.-filolog. sektionen: Licentiatex. 1, fil. kandidatex. 17, lärare kandidatex. 2, pedagogieex. 23. Fys.-mat. sektionen: Licentiatex, 3, fil. kandidatex. 17. Akademiskt tryck. (forts, från n:r 13) Serlachius, J. J., Om klander å jord enligt de svenska land- skapslagarne. 173+XV ss. utg. för prof, i civillagfarenhet och romersk rätt. Wrede, R. A., Processinvändningarna enligt finsk allmän processrätt. VI+207 ss. utg. för d:o. Neovius, L., Om komplexa tals användning i geometrin. 132 ss. utg. för licentiatgrad. Brotherus, V., F., Etudes sur la distribution des mousses au Caucase. 104 ss. utg. för licentiatgrad. Unsi suomalaisen virsikirjan ehdotus, kielillisettä ja runolli- setta kannatta tackastettuna. (Det nya finska psalmboksförslaget, granskaqt från språklig och poetisk synpunkt.) Inbjudningsskrift till proff. J. J. Peranders och E. G. Palméns installation af deka- nus prof. A. Ahlqvist. Kejserliga Alexanders universitetets minnesfest öfver Elias Lönnrot den 13 maj 1884. (På svenska och finska.) Inbjudnings- skrift af rektor W. Lagus. Tercentury of the university of Edinburgh. Scottish families in Finland and Sweden. A Brief Sketch of —-------------respectfully dedicated to the university of Edinburgh by Otto Donner, professor at the university of Helsingfors. 47 ss. Program för läseåret 1884—1885. Edv. Hjelt. Nordisk Revy börjar med detta nummer sin andra årgång. Tidningen utgifves under instundande akademiska läsår 15 Sept. 1884—31 Maj 1885 med 16 nummer, 7 under höst-, 9 under vårterminen. Priset är från och med denna årgång 6 kr., postarvodet inberäknadt. Ur de välvilliga omdömen, hvarmed l:sta årg. af Nordisk Revy mottagits, tillåta vi oss citera följande. “— — Den uppgift, som blifvit satt för denna tidskrift, är förträfflig. Man har i Sverige länge saknat ett organ, som på en gång med korthet och med sakkunskap redogjorde för de literära företeelserna inom vetenskapernas område. I våra dagar, då den literära produktionen antagit betydliga mått och då på grund däraf en hvar, som vill på allvarligt sätt idka studier, måste göra sig bekant med äfven de detaljarbeten, som utkomma, de små upp- satser, som äro spridda i tidskrifter, är det nödvändigt att lätta den enskildes möda att uppsöka livad han behöfver och att spara hans tid genom att till hans förfogande ställa ej blott titlarna, utan ock ett kritiskt omdöme om de olikartade företeelserna. Det kräfves ofta för den, som koncentrerar sitt arbete inom ett om- råde, att förvärfva någon föreställning om de rörelser, som uppen- bara sig inom andra områden. Om det förra behofvet tillfreds- ställes genom facktidskrifter, ås är det dock ytterst bekvämt att erhålla en tidskrift, som kan sägas vara en nyckel till dem. Det senare behofvet kan svårligen fyllas annat än genom en alla möj- liga vetenskapliga områden representerande tidskrift, hvadan det är till stor fördel för honom att i en tidskrift, som han kan stän- digt hafva hos sig, erhålla nödiga anvisningar till den literatur, som man måste gå åt annat håll för att söka. I all synnerhet måste en sådan genvägs-tidskrift vara ovärderlig för den vid universiteten studerande ungdomen. — — •— Artiklarne äro alla signerade med goda namn — — —. Såsom något mycket förtjenstfullt anser jag mig böra framhålla, att då och då meddelas en sammanhän- gande öfversigt af samtliga nyare företeelser inom något visst område, t. ex. upplysningar angående årets Luthers-literatur och den moderna franska syntaxens studium. — — Samtliga kritiker äro skrifna med stor humanitet. — — Att det är af stor vikt att erhålla de upplysningar om universitetsförhållanden, som syste- matiskt meddelas, torde ej behöfva vidlyftigt framhållas. — — Ur alla synpunkter hafva vi att uttala uppriktig glädje öfver denna nya företeelse inom vår tidskriftsliteratur, och vi önska den all framgång på den goda väg den beträdt. — H. H(ideöran)d i Nordisk tidskrift, 1884, 2. — — Det var en särdeles vacker tanke af herr Noreen att grunda en tidskrift som don föreliggande. — — Om det sätt, hvarpå Utgifvaren utfört sin uppgift, kan väl icke gärna finnas mera än en mening: han har lyckats därmed alldeles förträffligt. — — Anmälningarna hafva naturligtvis måst göras korta och i allmänhet koncentrerats endast på hufvudpunkterna; men de hafva det oaktadt (eller kanske just därför) ofta varit ganska lärorika, och de hafva, som oss vill synas, på ett i allmänhet mycket lyc- kadt sätt motsvararat programmet att lemna ungdomen "en led- tråd i det kaos af vetenskaplig, isynnerhet tysk, literatur, som årligen öfversvämmar vår bokmarknad,“ samt “att vara en till- förlitlig rådgifvare åt de yngre vetenskapsidkare eller autodidakter, som önska orientera sig i den dag för dag växande literatur, med hvilken de hafva att stifta bekantskap". De hafva dessutom ut- märkt sig för en opartiskhet, hofsamhet och sans, som hos läsaren lemna ett synnerligt fördelaktigt intryck, och äro väl egnade att äfven i detta hänseende väcka den bästa tanke om tidskriften. ------Men, om således det är vår lifliga öfvertygelse, att Nordisk Revy fyller och fyller väl ett länge kändt behof, så måste vi ock i samma mån lifligt yrka på ett allvarligt deltagande för henne hos den allmänhet, till hvilken hon vänder sig.------------Vidkom- mande abonneringen, kunna vi ej nog varmt därtill uppmana alla vederbörande, till hvilka det må tillåtas oss i allra främsta rum- met räkna läroverkskollegierna och läroverksbiblioteken —- —. Edvard Lidforss i Ny svensk tidskrift, Maj 1884. Herrar Förläggare, som önska få sina för- lagsartiklar anmälda i Nordisk Revy, ombedjas att i tid till Redaktionen insända desamma. De tidskrifts- och tidningsnummer, i hvilka Nor- disk Revy anmäles, torde benäget tillsändas Redak- tionen. Upsala, 15 September 1884. R. Almqvist & J. Wiksell. Innehåll: Hertel: Den nordiske Santhalmission. Bang: Udsigt over den norske Kirkes Historie. Boethius: Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—96. Goedeke: Geschichte der deutschen Dichtung. Ussing: Fra Hellas og Lilleasien. Maspero: Guide du Visiteur an Musée de Boulaq. Lemm: Aegyptische Lesestücke. Schagerström: Upplysningar om Vätömålet. Publication der Norivegischen Commission der Europäischen Grad- messung. Geodätische Arbeiten. Leinberg: Michael Agricola. Abckiria. Universitetsangelägenheter (Upsala, Kristiania, Kebenhavn. Helsing- fors). Anmälan.